Sharon Rider – författare

Finns det kulturella resurser och kunskaper i periferin som inte syns från centrum? 

Denna antologi undersöker och utgår från periferins perspektiv med fokus på fem kommuner i Bergslagen: Avesta, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg och Sala. Boken visar hur landsbygdsbor kan utveckla lokal kultur och kunskap kopplat till deras plats och situation och vilka hinder det finns.

Syftet är att utforska landsbygdens utsatthet som en resurs för självständighet och bredda synen på kulturella uttryck och kunskaper utifrån landsbygdens egna förutsättningar.

Antologin bygger på forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen? och innehåller bidrag från forskare, bybor, lokal­utvecklare och tjänstemän.

Allt jag har gjort under närmare 30 år som akademisk lärare, forskare och essäist kan beskrivas som ett slags "kulturepistemologi" - reflektioner över det mänskliga tänkandets villkor, dess begränsningar och möjligheter. Universitetet såsom vi känner det dess forskningsprojekt och utbildningsprogram, dess interna organisation, dess mekanismer för finansiering m.m. - utgör en viss systematisering och institutionalisering av praktiker som visar vad en viss kultur värdesätter som vetenskap. Det som görs eller inte görs på universitetet avslöjar vilken kunskap vi anser är värd att upprätthålla, utveckla och sprida. I det avseendet utgör universitetet ett mikrokosmos av en kulturs mentalitet - dess tänkande, värderingar, visioner, rädslor och förhoppningar.

Sharon Rider är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, där hon var prodekanus för historisk-filosofiska fakulteten 2008-2014. Hennes arbete fokuserar på de materiella, kulturella och institutionella villkoren för vetenskap, forskning och den högre utbildningen i ljuset av grundläggande begrepp såsom autonomi, ansvar, saklighet och kunskap.

Våra universitet och högskolor är arenor för bildning, fritt tänkande, intellektuell utveckling och förkovran. Det är väl tanken hos de flesta av oss? Men ser det ut så på våra svenska lärosäten?

I denna antologi rapporterar och analyserar ett antal lektorer och professorer inifrån svenska universitet och högskolor. Sammantaget framträder en bild av våra lärosäten, som står allt längre ifrån klassiska bildningsideal. Det universitet som en gång föddes i Bologna håller nu på att krossas av en Bolognaprocess .

Författarna argumenterar för att både lärares och studenters fria tänkande och kunskapssökande alltmer underkastas byråkratiska och politiska maktprocesser. Undervisningen bedrivs inte längre som fritt kunskapssökande som mål i sig utan som medel för att uppnå ökad anställningsbarhet och politiska målsättningar som jämlikhet , jämställdhet och mångfald .

Kunskapen som förmedlas paketeras och görs likformig, så att den likt en vara i färdig form kan ges till studenten. Relationen mellan lärare och student förvandlas från en som bygger på ömsedigt förtroende och kreativitet, till en där studenten blir ett offer , som behöver beskydd från lärarens professionella omdöme. Därmed efterfrågas numera lärare med terapeutiska förmågor snarare än ämneskunskaper. Hela verksamheten avprofessionaliseras. Den högre utbildningen blir allt lägre.

De iakttagelser jag gjort och de slutsatser jag dragit av att politiken allt oftare blivit en plats där politiker leker marknad bestyrks när jag läser det som redovisas i denna bok. Jag hoppas att fler än jag ska ha glädje och nytta av den , konstaterar Bengt Göransson(s) i antologins efterord.

This volume tackles head-on the controversy regarding the tensions between the principles underlying Academe on the one hand, and the free market on the other. Its outspoken thesis posits that seemingly irresistible institutional pressures are betraying a core principle of the Enlightenment: that the free pursuit of knowledge is of the highest value in its own right. As ‘market principles’ are forced on universities, inducing a neoteric culture of ‘managerialism’, many worry that the very characteristics that made European higher education in particular such a success are being eroded and replaced by ideological opportunism and economic expediency. Richly interdisciplinary, the anthology explores a wealth of issues such as the phenomenon of bibliometrics (linking an institution’s success to the volume and visibility of publications produced). Many argue that the use of such indicators to measure scientific value is inimical to the time-consuming complexities of genuine truth-seeking. A number of the greatest discoveries and innovations in the history of science, such as Newton’s laws of mechanics or the Mendelian laws of inheritance, might never have seen the light of day if today’s system of determining and defining the form and content of science had dominated. With analytical perspectives from political science, economics, philosophy and media studies, the collection interrogates, for example, the doctrine of graduate employability that exerts such a powerful influence on course type and structure, especially on technical and professional training. In contrast, the liberal arts must choose between adaptation to the dictates of employability strategies or wither away as enrollments dwindle and resources evaporate. Research projects and aims have alsobecome an area of controversy, with many governments now assessing the value of proposals in terms of assumed commercial benefits. The contributors argue that these changes, as well as ‘reforms’ in the managerial and administrative structures in tertiary education, constitute a radical break with the previous ontology of science and scholarship: a change in its very character, and not merely its form. It shows that the ‘scientific thinking’ students, researchers, and scholars are encouraged to adopt is undergoing a rapid shift in conceptual content, with significant consequences not only for science, but also for the society of which it is a part.

This edited collection brings together international authors to discuss the meaning and purpose of higher education in a “post-truth” world. The editors and authors argue that notions such as “fact” and “evidence” in a post-truth era must be understood not only politically, but also socially and epistemically. The essays philosophically examine the post-truth environment and its impact on education with respect to our most basic ideas of what universities, research and education are or should be. The book brings together authors working in Australia, China, Croatia, Romania, Canada, New Zealand, Portugal, Sweden, UK and USA.