Bokförlaget Nya Doxa – förlag

Diana Eck skildrar på ett både lättillgängligt, fördomsfritt och pregnant sätt en kultur som, trots att den lätt undandrar sig vår förståelse, alltjämt är tillgänglig för våra blickar. Författaren söker inringa en mångfasetterad religiös tradition, vars enhet består i ett gåtfullt omfattande av mångfalden, och en paradoxal förmåga att förena filosofiska abstraktioner med allt som vädjar till våra sinnen. Hon griper sig an denna uppgift genom att uppmärksamma "skådandets" och "seendets" betydande roll i hinduisk kult.

Upanisadernas många anonyma författare levde under de sju sista århundradena före vår tideräkning en tid av dramatiska förändringar i norra Indien, då nya läror som buddhismen och jainismen uppstod. Deras verk ger oss en fascinerande inblick i människans sökande efter sanningen, ofta i form av dialoger mellan mästare och lärjungar. Här möter vi för första gången i den indiska idéhistorien begrepp som karma och yoga, föreställningar om återfödelse och om andlig frigörelse genom självinsikt. Denna bok innehåller de tolv äldsta och mest välkända upanishaderna, som nu för första gången föreligger i direktöversättning från sanskrit till svenska. Den texttrogna översättningen grundar sig på den senaste forskningen, men riktar sig till en bred publik. Detta är ett av hinduismens mest kända verk vid sidan om Bhavadgita (utgavs av Norstedts i översättning av Martin Gansten).

Patañjali skrev sin yoga-sutra för mer än 1500 år sedan. Hans bok är ändå fortfarande högst aktuell, inte bara för att yoga idag är populärare än någonsin tidigare, utan framför allt för att de problem han brottas med lika mycket rör nutidsmänniskan. Hurdant är människans sinne? Kan alla hennes bång-styriga tankar stillas? Kan hon bryta destruktiva tankemönster? Och finns kanske något bortom tanken? Yoga-s tra handlar som namnet säger om yoga, men på ett filosofiskt genomgripande sätt, där Patañjali inte nöjer sig med att beskriva människans och världens beskaffenhet, utan också presenterar en konkret metod för att bryta de bojor som fjättrar oss. Texten ger oss en fascinerande inblick i en världsåskådning som vid första anblick kan verka främmande, men som vid ett närmare studium på många sätt kan kännas bekant. För översättningen av Yoga-s tra den första direkt från sanskrit till svenska står docent Måns Broo från Åbo Akademi. Han har också försett texten med utförliga förklaringar som sammanfattar hur de klassiska indiska kommentatorerna uppfattat Patañjalis verk.

Boken följer det etiska tänkandets utveckling från den grekiska filosofin och den bibliska tankevärlden fram till idag, hos bl a Thomas av Aquino, Luther, Kant och Nietzsche. Den presenterar grundläggande etiska teorier och begrepp som kärleken till nästan, människovärde, rättvisa, självbestämmande, etik-kritik, sociobiologi, utilitarism och pliktetik.

Första världskriget upplevdes av samtiden som ett sammanbrott för europeisk civilisation. Nordin ser på hur filosoferna uppfattade krigets etiska, historiefilosofiska eller metafysiska innebörd, och hur kriget förändrade det filosofiska landskapet. Ett 50-tal filosofer får exemplifiera olika aspekter av den europeiska krigsupplevelsen. Ur recensionerna: "...en myllrande och fängslande studie i filosofiska reaktioner på första världskriget." DN "Bara en mästare kan vara så pedagogisk." Norra Västerbotten

Innebär det faktum att den gudomlige frälsaren är man att kvinnor är underlägsna män i kristendomen? Denna och andra klassiska feministisk-kristologiska frågeställningar är ständigt aktuella. Den feministiska kristologins position är dessutom problematisk å ena sidan anses den icke-kristen, å den andra inte tillräckligt feministisk. Eriksson tittar på hur teologer och feminister på olika vis försökt ge lösningar.

Överallt präglas vårt samhälle och våra relationer av maktsträvan. Makt kräver alltid våld och leder i sin förlängning till konflikter, rädsla och livsförstörelse. Först när vi ger upp drömmen om makt kommer vi att kunna skapa verkliga lösningar på dagens problem.

När vi jämför människan med andra djur, letar vi gärna efter särdrag som gör henne unik. Hur Homo blev sapiens lyfter fram människans alldeles speciella förmåga att tänka och att skaffa sig kunskap om världen. Under människans långa utveckling blir tänkandet gradvis alltmer avancerat. Gärdenfors vägleder oss genom hjärnans och tankeförmågornas vindlande tillblivelse, och visar hur människans inre värld blir allt rikare. Denna utveckling har gett oss en föreställningsförmåga som vida överskrider andra djurs. Våra nära släktingar bland aporna kan visserligen planera, men det är bara människor som kan planera för framtiden, vilket ger oss andra användbara förmågor, som att kunna bedra en raffinerad form av planering som dessutom kräver att man kan föreställa sig andras tankar. Vi är också ensamma om kunna reflektera över våra egna tankar. Det ger oss ett självmedvetande, vilket är förutsättningen för den fria viljan, då den kräver att man förstår sin egen vilja och kan ändra den. Vårt språk, som är mycket rikare än djurens signaler, är också unikt för oss. Genom det får vi förmågan att kommunicera om våra inre världar. Efter läsningen av Hur Homo blev sapiens står det klart att denna förmåga bokstavligen är enastående. Boken fick ett mycket positivt mottagande då den utkom hösten 2000 och föreligger nu i sin andra oförändrade upplaga. Peter Gärdenfors är professor i kognitionsforskning vid Lunds universitet och en känd och efterfrågad filosof, både av forskarsamfund och allmänhet.

Russinkungen är den tredje och sista delen i den svit fristående essäer vars inledande delar är Flugfällan (2004) och Flyktkonsten (2006), båda stora kritiker- och publikframgångar. Berättelsens hjälte är Gustaf Eisen (18471940). Som vanligt kan man förstås hävda att bokens egentliga hjälte är författaren själv, men Eisen är åtminstone hans kamrat på en äventyrsfylld och minst sagt osannolik resa. Denne man, som i barndomen var så klen att hans överlevnad ansågs oviss, kom nämligen att leva ett liv som torde sakna motstycke i vårt land. Redan 1869 skrev han en avhandling om Gotska Sandöns naturhistoria, slog sedan igenom som daggmaskforskare och var därmed en föregångare till Darwin (som han korresponderade med) och hann under tiden med att inviga sin gamle vän August Strindberg i oljemåleriets mysterier. Eisen reste på 1870-talet till Kalifornien inte bara för att samla maskar. Han slog sig också på vinodling och skrev ett epokgörande verk om russinindustrin. I Russinkungen fullföljer Fredrik Sjöberg en del spår från de två tidigare böckerna. Läsaren av Russinkungen får veta hur vet hur det gick med flugsamlingen, hur samlandet blev litteratur och litteraturen blev konst och hur flugorna från Flugfällan hamnade i konstvärlden.

En koncis och lättillgänglig introduktion till socialantropologin, som ger en inblick i kulturens och samhällslivets vida spektrum av global variation. Små platser stora frågor vidgar, till skillnad från tidigare böcker i ämnet, perspektivet genom att visa hur antropologin numera också tillämpas på komplexa moderna samhällen.

Moderna samhällens alltmer mångkulturella struktur har väckt många nya frågor och konflikter. Kymlicka hävdar att vissa former av kollektiva rättigheter för minoritetskulturer kan förenas med liberala demokratiska principer, och hur man bemöter de vanliga liberala invändningarna för ett erkännande av rättigheter med hänvisning till individens frihet, social rättvisa och nationens enhet.

Den postkoloniala teorin tar ett samlat grepp på en rad aktuella problemområden. Här finns texter av Rushdie, Said, Fanon, Spivak och andra välkända och framstående författare inom ämnet.

Som första bok i sitt slag blev boken uppgörelse med den tidigare förhärskande etnocentriska forskningen på området. Den har bidragit till förståelse för hur social ordning avspeglas i de skilda kulturernas sätt att se på renhet och smuts.

Tankens vindlar berättar Peter Gärdenfors på ett underhållande sätt om forskning kring hur tänkandet förhåller sig till språk, minne och berättande. Hur har språket uppkommit under människans evolution och hur har vår hjärna kommit att hantera språket? Samspelet mellan tänkandets inre landskap och hur använder vi det yttre landskapet som stöd för minne och kommunikation belyses med spännande exempel. Bokens andra del behandlar olika synsätt på minnet genom tiderna och intuitionens och känslornas roll för tänkandet. Den tredje delen visar hur den moderna tekniken kommit att förändra berättandets former och hur vi kommunicerar med datorer. Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap och har tidigare utgivit bl a Hur homo blev sapiens. Han medverkade i Lärda i Lund och är en flitig föredragshållare och ofta uppmärksammad i medierna.