BTJ Förlag – förlag

I Makten och ärligheten får vi ta del av några bibliotekschefers upplevda verklighet, hur de får, eller inte får, saker att hända. Hur blir det till exempel när förändringsretoriken ska omsättas i praktisk handling? Johanna Hanssons och Elisabeth Aldstedts gemensamma erfarenheter härrör från folkbiblioteken men deras frågeställningar är tillämpbara långt utanför biblioteksvärlden. Det handlar om människor och relationer, det handlar om att föra verksamheten framåt och det handlar om att åstadkomma resultat. I bokens första del beskriver författarna sina erfarenheter av arbete med ledarskap, i andra delen lyfts tre faktorer fram som de menar att allt ledarskap kretsar kring: uppdrag, system och det personliga ledarskapet. Sist i boken ges exempel på effekter av att arbeta systematiskt med ledarutveckling. Det finns få böcker som kombinerar ledarskap och bibliotek - Makten och ärligheten gör det. Förutom till bibliotekschefer, vänder sig boken till alla som har erfarenhet av att arbeta med ledarskap inom offentlig sektor till exempel projektledare, verksamhetsutvecklare eller team-ledare. Materialet är delvis hämtat från djupintervjuer med biblioteks-chefer, något som varvas med författarnas egna reflektioner samt frågor som utgångspunkt för fortsatta samtal. Elisabeth Aldstedt är utbildad socionom och har trettio års erfarenhet av arbete som chef inom olika kommunala verksamheter. Johanna Hansson är utbildad bibliotekarie och har arbetat som chef på olika bibliotek under de senaste cirka femton åren.

Lena Kjersén Edman, litteraturvetare, bibliotekarie och bokpratare, är inte bara beläst som få, hon kan också förmedla sina läsupplevelser så att läsare och lyssnare drabbas av akut läslust! I Böcker som samtalar berättar hon om hur vårt litterära arv, från antiken till idag, ständigt omformas i nya skepnader av nya författare. Det kan handla om omdiktningar, pastischer, nytolkningar och fortsättningar på gamla verk, men också om hur sagor, myter och litterära gestalter lever vidare och omgestaltas i moderna romaner, filmer och tv-serier eller hur motiv och teman återkommer i nya former. Hon gör nedslag i litteraturhistorien, och i det här fallet innefattar den även barn- och ungdomslitteratur och populärkultur, och ger exempel på hur inspirationen har gått från författare till författare, från sekel till sekel och från land till land. I Lena Kjersén Edmans sällskap blir läsaren inspirerad till såväl läsning som omläsning och - inte minst - till samtal om läsupplevelser.

I den ständigt närvarande diskussionen om bibliotekarieprofessionens innehåll och utveckling finns återkommande frågan om utbildningens roll. I takt med att samhället blir alltmer komplext söker också biblioteken en breddad bas av kompetenser för sin verksamhet, något som gör att bibliotekariens grundkompetens ibland ter sig otydlig. Ofta talas det om ett ”glapp” mellan det utbildningsbehov som finns i bibliotekens praktiska vardag och det innehåll som bjuds inom de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna. I den här antologin samlas ett tjugotal biblioteks- och informationsvetenskapliga forskare från Bibliotekshögskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet och diskuterar sina specialområdens relevans för bibliotekariernas praktiska arbete. Grundfrågan är enkel: på vilket sätt bidrar en biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning till en stärkt bibliotekarieprofession? Svaret ges genom betraktelser av bibliotekariens professionsutövning utifrån ett utbildningsperspektiv. Bilden som framträder är bred och mångfasetterad. Ämnesområden som medie- och informationskunnighet, bibliometri, professionellt språkbruk, praktikens betydelse i utbildningen, professionsetik, den historiska utvecklingen av bibliotekarieutbildningen i Sverige samt arbete med aktuella samhällsutmaningar är bara några av de teman som tas upp. Frågor som rör relationen mellan forskning, utbildning och praktik i dagens biblioteksvärld diskuteras genom exempel och en unik bild av bibliotekariens professionella identitet träder fram. Bokens texter ställer också den egna verksamheten, bibliotekarieutbildningen, i ett kritiskt ljus och diskuterar hur en utveckling kan ske inom de ramar som styr utbildningens och forskningens möjligheter.

Kungliga biblioteket beslöt 2008 att börja ämnesklassificera nationalbibliografin med det amerikanska Dewey-systemet i stället för det svenska SAB-systemet. Dewey-systemet var då, och är idag, världens mest spridda klassifikationssystem för bibliotek, använt i över 140 länder. Så vad är Dewey-systemet för ett klassifikationssystem och hur är det präglat av dess upphovsman Melvil Dewey och dennes samtid i 1870-talets USA? Varför har de svenska biblioteken tvekat att arbeta med Dewey-systemet när andra länders bibliotek använt det? Vilka särskilda utmaningar har setts som viktiga för folk- och skolbiblioteken vid den svenska övergången till Dewey-systemet? Frågor som dessa diskuteras i Dewey och de svenska biblioteken på ett sätt som bidrar till att skapa förståelse för det komplexa i bibliotekens sätt att dela in sina böcker och andra medier efter ämne, allt i ljuset av bibliotekens samhälleliga och teknologiska utveckling. Joacim Hansson är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Växjö. På BTJ Förlag har han bland annat gett ut Att bilda en bibliotekarie (2014) och Bibliotekarier i teori och praktik (2018).

Det är i skärningspunkten mellan kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, demokrati och digitalisering vi hittar bibliotekens MIK-uppdrag. Biblioteken arbetar för det demokratiska samtalet, för att alla röster ska höras och för att delaktigheten ska öka. Här finns möjlighet att skapa begriplighet i vår gemensamma digitala vardag – på en trygg plats där alla är välkomna med sina informationsbehov. Hur ser MIK ut i praktiken? Det är dags för nästa steg och biblioteken kan visa vägen! Marika Alneng och Jonna Steinrud har båda lång erfarenhet av MIK på strategisk, taktisk och operativ nivå. Marika Alneng har tidigare skrivit Folkbibliotek i förändring. Navigera med medie- och informationskunnighet på BTJ Förlag. MIK i praktiken! vänder sig till dig som är verksam inom bibliotekssektorn.

Vad är shared reading? Hur är det att leda en shared reading-grupp och vad kan det innebära att delta? På till exempel biblioteket, i kriminalvården eller inom psykiatrin? Litteraturens kraft vilar på erfarenheterna från ett omfattande shared reading-projekt i Skaraborg, där femton kommuner tillsammans bestämde sig för att arbeta med den engelska läsmetoden som på senare år fått spridning i Sverige. Henrik Wig är läsledare och utbildare i shared reading. Han arbetar också på frilansbasis som läsledarutbildare för The Reader i Liverpool. I den här boken delar han med sig av sina erfarenheter som läsledare och visar med många exempel på vilken betydelse – och kraft – litteraturen kan ha i våra liv.

Joacim Hansson har forskat om folkbiblioteken och deras relation till det omgivande samhället sedan mitten av 1990-talet. I den här boken samlar han ett antal tidigare publicerade essäer, artiklar och krönikor som bygger på den forskningen. Sammantaget träder bilden fram av en bibliotekssektor som slits mellan samtidens krav på flexibilitet, en värdegrund stabilt förankrad i ett välfärdssamhälle vi nu lämnat bakom oss och en alltmer skenande teknikutveckling. Boken innehåller också tre helt nya texter: ”Praktik och filosofisk överbyggnad i bibliografisk klassifikation”, ”Om införandet av Dewey-systemet i de svenska biblioteken – en kort reflektion” samt ”Nya medier, ny logik – om folkbibliotekens längtan efter att vara som alla andra”. Joacim Hansson är professor i biblioteks- och informationsvetenskap.

Fokus på ledarskap är i hög grad individinriktat. Hur kommer det sig? Och vad händer när vi vidgar perspektivet? Antologin Ledarskap satt i system. Röster om vidgade perspektiv vänder sig till dig som i din roll som chef eller medarbetare vill lära mer om hur du kan använda dig av den potential som alltid finns i en organisation, för att åstadkomma resultat. Boken innehåller texter av ett tiotal skribenter som, med utgångspunkt i egna erfarenheter av förändringsledning, reflekterar kring och skriver om ledarskap och verksamhetsutveckling utifrån olika sammanhang och perspektiv. Redaktörerna Elisabeth Aldstedt och Johanna Hansson har båda lång erfarenhet av ledarskap i olika organisationer och av att hantera komplexitet och utveckling. De har tidigare utkommit med Makten och ärligheten. Ledarskap i praktiken (BTJ Förlag, 2017).

Välkommen tillbaka till läspreppen, med massor av nya idéer och inspiration! Klaras läsprepp! kom ut 2020 och har använts flitigt på bibliotek och skolor över hela landet. Nu kommer en ny och uppdaterad upplaga med samma gedigna innehåll som boken älskats för, och dessutom 17 helt nya förslag på projekt och idéer till din läsprepp. Boken är till för dig som jobbar med barn, unga och läsning. Klara Önnerfält är föreläsare, bokpratare, professionell läsfrämjare, skolbibliotekarie och författare. Förutom Klaras läsprepp! har hon även skrivit Klaras och Lottas skolbibliotek tillsammans med Lotta Davidson-Bask, på BTJ förlag.

Över hela världen, i alla kulturer, tar berättare sina lyssnare med på magiska resor i tid och rum och oavsett ålder låter vi oss trollbindas av berättelsens kraft. I Börja berätta!, som kommer ut i sin femte upplaga, kan alla som vill börja berätta - för barn, ungdomar eller vuxna - hämta inspiration och idéer för hur de kan utveckla sin förmåga. Här berättas också sagans långa och spännande historia och i tre kapitel ges inblickar i sagoberättande i andra kulturkretsar än vår. Under de senaste trettio åren har berättandet växt till en folkrörelse både i Sverige och andra delar av världen och i ett kapitel skildras den svenska berättarrörelsens dynamiska utveckling från 1980-talet fram till idag. Boken avslutas med en kommenterad sagoförteckning med tips på 500 sagor i olika ämnen.

Följ Ulfs uppmaning att prata och läsa omåttligt mycket tillsammans! I Läsfrämjande för de yngsta. Om språkstimulering för 0-3-åringar betonar Ulf Malmqvist hur viktigt det är för små barn att komma i kontakt med litteratur för att utveckla sitt språk. Men vad är egentligen ett språk och på hur många olika sätt kan barn interagera med böcker? Ulf Malmqvist är författare och är verksam som pedagogisk utvecklare med inriktning på språk och kommunikation vid Förskoleförvaltningen i Malmö stad. Han har tidigare skrivit böckerna Förskolebiblioteket flyttar in! (2019) och Förskolebiblioteket gör skillnad! (2022) på BTJ Förlag.

Steampunk brukar ofta beskrivas som viktoriansk science fiction, där ångdrivna maskiner av olika slag spelar en väsentlig roll. Kugghjul, goggles och korsetter dyker också gärna upp när genren presenteras. Men steampunk kan vara mer än så. I denna bok presenterar Maria Nilson och Helene Ehriander genren ur en rad olika perspektiv, där det historie- och samhällskritiska inslaget speciellt diskuteras. Samtidigt ger boken mängder av lästips för den som är intresserad. Maria Nilson är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och undervisar där bland annat om romance, fantasy och science fiction. Helene Ehriander är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hon undervisar främst på kurser i barn- och ungdomslitteratur och kursen Att skriva barnlitteratur. Båda har skrivit ett flertal titlar utgivna på BTJ förlag som exempelvis Feministisk Fantastik - en läslustbok (skriven tillsammans med Emma Tornborg).

Det finns väldigt många bra deckare. Efter mer än ett sekels sammanlagd kritikerverksamhet har två av Deckarakademins grundare, Jan Broberg och Bo Lundin, letat igenom sina välfyllda bokhyllor och presenterar här sina favoriter. En del är välkända, andra inte. En del har översatts, andra väntar fortfarande på att bli det. Alla är de riktiga fullträffar.

Böcker har förändrat världen, har de också kraften att göra gott för läsarens hälsa? I Läs dig själv skriver Nina Ström om biblioterapi och dess olika inriktningar och om läsning som en väg till självförståelse, personlig utveckling och förändring. Konkreta tips ges på hur biblioteken kan arbeta läsfrämjande med biblioterapi. Nina Ström (f.d. Frid) är bibliotekarie med mångårig erfarenhet av läsfrämjande. Hon arbetar som handläggare för läsfrämjande och bibliotek och har tidigare skrivit två böcker på BTJ Förlag: Slutet på boken är bara början (2012) och Läsa, läka, leva! (2016).

Kan tecknade serier bidra till att vi får en ökad förståelse för varandra? Hur kan vi skapa likvärdigt deltagande i mångkulturella barngrupper? Går det att vända upp och ner påförutfattade meningar om hur lärande går till? Seriestorm är en handbok i hur man använder serietecknande som ett pedagogiskt verktyg. Boken utgör ett stöd för dig som vill arbeta med mångfald på ett klokt, rättvist och meningsfullt sätt. Boken innehåller handfasta övningar och tips och vänder sig främst till pedagoger i verksamheter utanför grundskolan, men även till dig som arbetar i skolan. Hanna Ailaskar, Hanna Una Holmquist, Ylva Oknelid, Malin Skogberg, Sara Taub Mkelle och Astrid Tolke arbetar som serietecknare, illustratörer, konstnärer, formgivare, seriepedagoger och projektledare.

Hur kan skolbibliotekarier och lärare samarbeta? Hur undviker man fallgropar och missförstånd? Skolbiblioteken står inför ett paradigmskifte. Nya skrivningar i skollag, läroplaner och förordningar ger skolbibliotekarien i uppdrag att tillsammans med sina lärarkollegor öka elevernas måluppfyllelse. Det innebär både utmaning och möjligheter. I Skapa nya vägar finns praktiska projektexempel på hur lärare och skolbibliotekarier kan samarbeta i undervisningen. Sofia Malmberg har lång erfarenhet av att arbeta som skolbibliotekarie och som samordnare för skolbibliotek. Hon har tidigare bl.a. skrivit Bibliotekarien som medpedagog (2014) och Struktur – men hur? (2019) på BTJ Förlag. Sofia Malmberg är produktägare för skolbibliotekstjänster på BTJ och utgör en del av juryn för DIK-förbundets utmärkelse ”Skolbibliotek i världsklass”.

Författare är drömyrket för många och det finns massvis med böcker om skrivande – handböcker och essäer som ger råd, inspirerar och väcker tankar, som berättar hur du skriver barnböcker och bästsäljare, filmmanus och memoarer. Skrivet om skrivande rymmer mer än 250 boktips, men också skrivövningar och exempel på skrivfrämjande aktiviteter. I elva intervjuer berättar bibliotekarier och lärare om hur de arbetar med att uppmuntra och utveckla skrivande – och om varför det är så viktigt. Läsning öppnar dörren till andra världar, men skrivandet kan skapa helt nya universum.

Vill du bli helbildad och bitextuell? Kamp & kärlek hjälper dig! Litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström hävdar att för att bli helbildad och bitextuell krävs det att man läser lika många verk av kvinnliga författare som av manliga. Jeanette Winterson uppmanade oss i Babel att lägga ett halvår på att läsa enbart kvinnliga författare. Lena Kjersén Edmans böcker om kvinnliga författare är en god hjälp i sökandet efter favoriter. Med Kamp och kärlek. Sara Stridsberg, Chimamanda Ngozi Adichie och fler favoriter från 2000-talet vill Kjersén Edman fortsätta samtalet med alla bokläsare, ett samtal som påbörjades med 52 kvinnliga författare. Från 1700-tal till 2000-tal (BTJ Förlag 2007). Den här gången är alla de porträtterade författarna nutida. Den äldsta är född 1943 och den yngsta 1981. Här finns garanterat något för alla läsare, solitärer och bokcirklare som vill vara helbildade och bitextuella! Lena Kjersén Edman är välkänd läsfrämjare, litteraturvetare och bibliotekarie. På BTJ Förlag har hon bland annat gett ut Böcker som samtalar: intertextualitet, dialog, covers och kärlek (2011) och Tala om böcker: boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet (2013).

Skaran av lässugna och diskussionslystna bokcirklare blir bara större och större. På nätet och i verklighetens små och stora grupper. Vi läser och samtalar och upptäcker nya saker – både om boken och oss själva. I Livet i bokcirkeln ger Lena Kjersén Edman tips på hur vi kan läsa om och samtala kring lycka, glädje och sorg. Och om tröst. Hon låter oss också titta in i olika bokcirklar. Låt tårarna flöda! Låt skrattet klucka! Lena Kjersén Edman är välkänd läsfrämjare, bibliotekarie och fil.dr i litteraturvetenskap. På BTJ Förlag har hon bland annat gett ut Tala om böcker. Boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet (2013), Kamp och kärlek. Sara Stridsberg, Chimamanda Ngozi Adichie och fler favoriter från 2000-talet (2016) samt Vad ska vi läsa i bokcirkeln? (2018).

Kan din vardag rymma högläsning? Vill du göra skillnad med böcker och skapa en bokallians som når hjärtat? I en Läsklubb finns två aktörer: lyssnaren och högläsaren. Böckerna som används blir till hemliga vapen med superkrafter som ger mening och magi, lindring och styrka. På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg har bokvagnarna ersatts med Läsklubbar och högläsning som biblioterapi. Bibliotekarien tillika biblioterapeuten gör rumsbesök hos de barn och unga som inte kan röra sig fritt på sjukhuset. Högläsningsstunderna öppnar för vila, stimulans och samtal. Metoden tar närvaron och stunden på allvar och bygger relationer med barn och ungdomar på sjukhus, behandlingshem eller andra platser. Med litteraturens hjälp erbjuder Läsklubben bekräftelse och rum för tankar. Här får man vara sig själv. Eva Selin är bibliotekarie och föreläsare med inriktning på biblioterapi. Hon har under många år praktiserat Läsklubb med barn och unga på sjukhus. I Läsklubb pågår! delar hon metoden med högläsning en-till-en, där barnet får bestämma.

Bokcirklandet är en folkrörelse som ständigt växer och utvecklas. Här får du veta allt om gemenskapens betydelse för läsaridentiteten. Du får lära dig hur du skapar verkliga samtal i virtuella forum. Framför allt får du hemligheten bakom bokcirklarnas framgång: att entusiasmen är smittsammare än den goda smaken. Nina Frid, bibliotekarie och initiativtagare till Bokcirklar.se - en av Sveriges största mötesplatser för läsare, delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner i denna inspirationsbok för läsarsamtal.

"Jag upplever att det sker skiften hos barnen. Efter ett tag växer deras självkänsla. De vågar tro på sin tanke, sin röst ..." (Läsledaren Elin) I Vilket bra sätt att läsa! utforskar Henrik Wig möjligheterna och utmaningarna med att hålla shared reading med barn och unga. Här sammanfattas olika erfarenheter - både Henriks och andras - och vi får bland annat följa Henrik under ett antal träffar med olika läsgrupper, från en grupp med lågstadieelever till en grupp med unga vuxna, där de diskuterar allt från bilderböcker och dikter till noveller. Tillsammans möter de litteraturen på ett personligt sätt, där livserfarenheter används för att förstå texten. Henrik Wig är läsledare och utbildare i shared reading. 2022 skrev han för BTJ Förlag Litteraturens kraft - den första boken på svenska om den engelska läsmetoden. Vid sidan av jobbet som ledare för shared reading-projektet Smultronstället i Skaraborg, frilansar han även som läsledarutbildare för The Reader i Liverpool.

Hitta översatta noveller är ett utomordentligt komplement till Olof Gardells tidigare utgivna svenska novellurval, Hitta noveller. Olof Gardell, som är gymnasiebibliotekarie vid Hulebäcksgymnasiet i Härryda, har i Hitta översatta noveller valt ut och kommenterar noveller ur ett femtiotal översatta samlingar som har getts ut under de senaste tio åren. Samtliga noveller är inordnade under olika rub­riker såsom Etik och moral, Kärlek och sexualitet, Samhällsfrågor, Våld och ytterligare ett antal teman. En geografisk förteckning ger vägledning till var novellerna utspelas och författarnas nationalitet. Att sätta en novell i händerna på unga läsare är ett bra sätt att locka till läsning. En novell är dessutom tacksam att ha som utgångs­punkt för samtal med ungdomar både om läsupplevelser och om frågor som berör dem. Alla som söker noveller som behandlar ett särskilt ämne eller motiv kan ha stor nytta av Olof Gardells böcker – de är lika användbara för bibliotekarier och lärare som för andra läsare på jakt efter korta texter.

Hur når ett bibliotek bäst ut till sina besökare? En rolig idé kan landa fel och balansen mellan information och kreativitet i sociala medier kan vara svår att hitta. Biblioteket behöver skapa sin väg att gå, våga prova och ta ut svängarna för att verkligen nå fram och engagera! Den här handboken är skriven för bibliotek som vill utveckla sin marknadsföring och besvarar frågor som: På vilket sätt kan sociala medier och mer traditionella kanaler användas tillsammans? Och hur kan bibliotek använda humor i sin marknadsföring? Nå ut och engagera! riktar sig både till dig som redan arbetar med marknadsföring och till dig som är nybörjare på området. Här presenteras konkreta och aktuella tips och råd. Malin Utter är universitetsadjunkt vid Bibliotekshögskolan i Borås. Hon undervisar bland annat om marknadsföring av bibliotek och har en bred erfarenhet av biblioteksarbete. Malin Utter har arbetat inom folk-, skol- och forskningsbibliotek och har tidigare skrivit Syns vi? Hörs vi? på BTJ Förlag.

”Det gäller att våga möta pojken, se till hans lärande, knyta kontakt med honom och varsamt etablera en lärande relation. Även den stökigaste pojken kan bli studiemotiverad.” Skolan lyckas inte med alla pojkar. Och alla pojkar lyckas inte med skolan. Det kan få förödande konsekvenser för deras framtid.I Pojkars läsande och lärande berättar Anne-Marie Körling om hur pojkars skolgång i grundskolan kan främjas genom att utveckla undervisningen, stärka samvaron i klassrummet, lyfta och underhålla läsningen samt genom att betrakta pojkarna som vetgiriga och lärande. Utifrån sin mångåriga erfarenhet av undervisning ger hon konkreta tips och förslag och sätter perspektiv på verkligheten i skolan med många personliga exempel. Anne-Marie Körling är legitimerad lärare med lång erfarenhet av utvecklingsarbete inom skolan. Hon har bland annat tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris, Ingvar Lundberg-priset och Eldsjälspriset från Svenska Barnboksakademin, samt varit Sveriges läsambassadör 2015–2017. Anne-Marie Körling har skrivit flera böcker om läsning och läsfrämjande, däribland Ovan trädtopparna (BTJ Förlag, 2016).

I dagens myllrande utbud av medier och aktiviteter finns det ett stort antal aktörer som konkurrerar om barns och ungdomars uppmärksamhet. Att nå unga är en prioriterad fråga för biblioteken - hur kan man med happenings göra biblioteket till ett lockande alternativ för ungdomar? Det kreativa skapande som finns i makerspacekonceptet kombinerat med det aktiva deltagandet i Kultur 3.0 är en utmärkt grund för det arbetssättet. Vilka positiva effekter kan ett samarbete med näringslivet ha och hur värnar biblioteket sin integritet? För den som snabbt vill komma igång med ett aktivt utvecklingsarbete finns här konkreta metoder och exempel på kreativa aktiviteter. Grundläggande för de happenings som beskrivs är att de, inom ramen för den ordinarie budgeten, kan användas för att göra biblioteket till en kulturell drivkraft. Boken är en ytterst angelägen och inspirerande skrift för bibliotekarier, kulturchefer och andra yrkeskategorier som anordnar kulturella aktiviteter för barn och ungdomar. Metoder och aktiviteter är anpassade för att kunna appliceras på såväl folk- som skolbibliotek. Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm och en flitigt anlitad föreläsare. Skolans bibliotek tilldelades utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass 2013. Hon har tillsammans med Teo Graner skrivit den uppmärksammade boken Bibliotekarien som medpedagog. Eller: Varför sitter det ingen i lånedisken?

De senaste åren har en debatt om stök, otrygghet och våld på Sveriges bibliotek blossat upp på allehanda ställen. Rapporter och utredningar har presenterats, vilket slutligen resulterade i en ny lag om tillträdesförbud 2022. Men vad menar man när man talar om biblioteksstök? Är det ett växande problem, eller gör politikerna en höna av en fjäder för att plocka enkla poänger? Journalisten Gunnar Rensfeldt försöker med hjälp av en historisk översikt varvad med nutida exempel, rapporter och utredningar besvara dessa frågor. Han presenterar även ett flertal exempel på stökiga situationer som uppstått på olika bibliotek i landet, samt hur man fått bukt med problemen och vänt utvecklingen till något positivt. Journalisten Gunnar Rensfeldt har tidigare arbetat på redaktioner på Sveriges Radio och Sveriges Television, bland annat på Uppdrag granskning. Sedan några år arbetar han på BTJ och har nu försökt förstå fenomenet biblioteksstök. Stök på bibliotek är hans första bok.

Läsglädje med lättläst är en kommenterad boktipsbok för bibliotekarier, lärare, anhöriga och studieförbunds- terapi- och omsorgspersonal som behöver lättlästa böcker till personer (både vuxna och ungdomar) som inte orkar eller kan läsa ”vanliga” böcker, antingen det beror på sjukdom, ålder, dyslexi, begåvningshandikapp eller att de har annat modersmål än svenska. I denna nya upplaga har bokens författare, tre erfarna bibliotekarier vid Uppsökande enheten på Stockholms stadsbibliotek, bytt ut nära nog samtliga titlar från den tidigare upplagan och boken omfattar ca 350 kommenterade titlar. Romaner och deckare har delats upp i originalupplaga och bearbetningar och här finns också avdelningar med Sagor och sägner samt Noveller och korta berättelser. Facklitteratur en har valts så den skall passa en bred läsekrets. Boken avslutas med tips på högläsnings- och ”läsa-själv”-böcker för och om utvecklingsstörda. Gudrun Wessnert, välkänd barnboksförfattare och författare av LL-böcker, berättar i en personlig text om sina tankar kring att skriva lättläst, i en annan artikel intervjuas Johan Werkmäster, också han välkänd författare och bearbetare av lättlästa böcker, om hur han ser på uppgiften att bearbeta andra författares verk.

Vad ska vi läsa i bokcirkeln? Vilken bok är "bäst"? Och hur får vi fart på samtalet? ”Bilda en bokcirkel och du skall aldrig ångra dig. Jag har förstås ingen aning om ifall vi som läser är lyckligare än andra människor. Men ett vet jag säkert: Den som läser och samtalar med vänner om läserfarenheter och livserfarenheter kan aldrig ha tråkigt.” Så inleder Lena Kjersén Edman sin nya bok Vad ska vi läsa i bokcirkeln? där hon bland annat tipsar om lämpligt deltagarantal i en bokcirkel, passande platser att träffas på, vilka böcker man kan läsa och hur man sätter fart på samtalet. Författaren delar med sig av egna erfarenheter av bokcirklar och ger tips på några favorittitlar inom olika genrer och hur man kan samtala om dem. Här finns något för alla läsare, litteraturälskare och bokcirklare! Lena Kjersén Edman är välkänd läsfrämjare, bibliotekarie och fil.dr i litteraturvetenskap. På BTJ Förlag har hon bland annat gett ut Böcker som samtalar. Intertextualitet, dialog, covers och kärlek (2011), Tala om böcker. Boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet (2013) samt Kamp och kärlek. Sara Stridsberg, Chimamanda Ngozi Adichie och fler favoriter från 2000-talet (2016).