Katedralakademin – förlag

"I en tid präglad av att samhälleliga, politiska, religiösa och kulturella auktoriteter förlorar sin bärkraft, prövar Per Magnus Johansson vad det ännu är möjligt att tro på. Mot en samtid som hotas av våld, individualism och ekonomism som tränger undan demokratins och samtalets livsrum ställs behovet av institutioner som kan bära upp människans drömmar och öppna för möjligheter till gemenskap. Med stöd av tänkare som Freud, Legendre, Gadamer, Hegel och Kristeva belyses människans utsatthet. Historisk erfarenhet, litteraturen, filosofin och konsten försvaras som källor till kunskap om människans villkor i en samtid där förenkling och medikalisering av existentiellt lidande riskerar att tränga undan lyssnandet och eftertanken. I centrum står frågan om tron och tilliten. Att förbereda sig för livet är också att förbereda sig för död, smärta och ovisshet, men samtidigt att återerövra hängivenheten, motståndet, ansvaret och tacksamheten. Hur kan vi leva och hur skall vi överleva? Per Magnus Johansson är författare, psykoanalytiker och docent i idé- och lärdomshistoria."

Med anledning av KG Hammars 80-årsdag den 18 februari är han inbjuden att ge ett födelsedagsföredrag vid Katedralakademin i Stockholms Storkyrka. "Reflektionen utgår från det faktum att det aldrig blev någon konflikt mellan den framväxande vetenskapen på 1800-talet och den konstnärliga världen. Däremot ansågs vetenskap och tro utesluta varandra. Konflikten uppstod där religion ansågs stå för färdiga och oföränderliga sanningar. Men religion är inte anslutning till en samling oföränderliga sanningar utan tillit till en sanning som uppstår i mötet mellan bibeltexter och tradition å ena sidan och mänskliga situationer, kunskaper och erfarenheter å den andra. Enligt kristen tro och erfarenhet är det i detta mellanrum Anden verkar."

Den populism som blir alltmer inflytelserik i Europa och USA har åtföljts av en renässans för den politiska cynismen. Politik förstås som en motsättning mellan vänner och fiender. Därför anser flera att politiska beslut inte ska styras av moraliska överväganden. Politikens uppgift är att lyssna till folkets preferenser och att säkra den egna statens makt. Samtidigt ställer staten moraliska krav på sina medborgare. I Sverige förväntas vi värna om svenska värderingar, det vill säga en etik som staten anser önskvärd. Målet är att skapa en homogen kultur, där mångfald ska undvikas. Hur är denna statens etik förenlig med den politiska cynismen, enligt vilken staten själv inte är underställd några moraliska krav? Och vilka rimliga alternativ finns det till den politiska cynismen? Detta utforskar Carl-Henric Grenholm i sitt födelsedagsföredrag, som hölls 14 december 2025 i Katedralakademin i Stockholm. Carl-Henric Grenholm är professor emeritus i etik vid Uppsala universitet.

Läs den här lilla skriften! I synnerhet om du är präst eller diakon eller på annat sätt fått förtroende och ansvar att förkunna Guds ord, att undervisa i församlingen och att leda församlingens gudstjänst. I Ett biskopsbrev om klimatet skriver biskoparna i Svenska kyrkan att ”klimatkrisen är sannolikt den största gemensamma utmaningen som mänskligheten någonsin stått inför”. En gemensam utmaning med så enorma proportioner måste naturligtvis beröras och bearbetas i kyrkans förkunnelse och undervisning. Förkunnelse och undervisning som helt bortser eller blundar för klimatkrisen riskerar att bli världsfrånvänd och irrelevant. På samma sätt behöver gudstjänsten gestaltas på sätt som hjälper oss som samlas att hantera och navigera i en mycket utmanande tid. Andreas Holmberg är biskop i Stockholms stift och teologie doktor.

Hur kan vi med ord närma oss något som egentligen inte är ord utan ljud, klang, rytm, tystnad och kroppslig erfarenhet? För att söka svar på sådana frågor prövar författaren idéer och argument hos teologer, poeter, musiker och filosofer. Med början i funderingar om tystnaden före sången och det aktiva lyssnandets fenomenologi leds läsaren till ytterligare frågor om skapelse, närvaro och fördoldhet: var ”finns” musiken när ingen lyssnar – och vad gör den med vår förståelse av världen och Gud? Författaren liknar musik vid örats ikon som kan öppna oändlighetens dimensioner. I några exempel visar hon hur sådana tankar även uttrycks i psalm. Susanne Wigorts Yngvesson är professor i etik vid Enskilda Högskolan Stockholm och ordförande i Anders Frostensons stiftelse Psalm och sång. Katedralakademin.

Storkyrkan är en reformatorisk katedral. Här har språk och undervisning spelat avgörande roller genom seklerna. Och gör så alltjämt. På kyrkans östra sida står Olaus Petri staty, den svenske reformatorn. Reformationens fråga var kommunikativ och pedagogisk. Den handlade om hur budskapet om nåden skulle bli tillgängligt och begripligt för människor. Kyrkans uppdrag är att erbjuda språk där tron blir möjlig. Människor som söker kyrkan har rätt att förvänta sig det. I Mäster Olofs efterföljd blir den ständiga frågan vilka folkspråk evangeliet behöver översättas till i dag. Jonas Eek är teologie doktor i religionspsykologi och domprost i Storkyrkan.

Genom historien har religiös tro styrkt och stöttat människor i utsatta situationer. Inför hot om svält, våld och sjukdom har de sökt tröst i tron att framtiden ändå ligger i händerna på en god och mäktig Försyn. I vår tid talas det dock sällan om Guds försyn. Även framtidstron är försvagad. Samtidigt är kristen tradition, Bibeln och fromhetslivet fyllda av föreställningar om Guds kärleksfulla ledning av och omsorg om skapelsen och människan. Försynstron har i alla tider utmanats av det ondas problem. Idag kommer frågorna också från vetenskapen. Kan man tro på Guds ledning och omsorg om livet och människan uppkommit genom arternas slumpmässiga variation och naturligt urval? Inom teologin finns idag ett nyvaknat intresse för att ta sig an denna utmaning. Carl-Reinhold Bråkenhielm ger i Försyn och förnuft en inblick i denna debatt och olika försök att nytolka försynstron. Carl-Reinhold Bråkenhielm är professor emeritus i empirisk livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet. Katedralakademin.

Anställda, förtroendevalda och frivilligt engagerade i Svenska kyrkan förväntas kunna berätta om den egna kyrkans, stiftets och församlingens historia. Många gånger inskränker sig våra kunskaper till kyrkoarkitektoniska detaljer, krönikeartade uppställningar av märkesår, series pastorum och allmänna tolkningar av kyrkorummets symboler. Själva livet som fyllt och fyller våra kyrkor och församlingar framstår inte sällan som lite oklarare för oss. Denna skrift vill inspirera till ett mer förutsättningslöst stiftshistoriskt studium av Stockholms stifts historia och identitet som – när man skrapar på ytan – visar sig vara imponerande i sin mångfald men också i sin komplexitet. Många samtida förutfattade meningar faller till marken när man närmar sig källorna till vår kunskap om Stockholms stift och dess historia. Fredrik Santell är teologie doktor i kyrkohistoria.

Under kristendomens långa historia har det hela tiden rått delade meningar om hur tron ska förstås och tillämpas. I botten ligger insikten att hur tron ska uttryckas och gestaltas alltid är föremål för tolkning – från tid till tid, från plats till plats. Dessa skiftande tolkningar har idag lett till en förändrad bild av tron både i teorin och praktiken. Frågan inställer sig då vad vi egentligen har gemensamt med de första kristna som gick ut i världen med budskapet? Vilken är den grundläggande identiteten som vi har att förhålla oss till och ta spjärn mot om vi fortfarande vill kalla oss kristna? Det är svaret på den frågan denna skrift vill ge ett bidrag till. Eskil Franck är docent i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet.

Denna skrift handlar om evolutionsteorin och dess förhållande till olika sätt att se på tillvaron i stort med särskilt fokus på kristen skapelseteologi. Den nutida debatten om skapelse och evolution handlar oftast om teoretiska idéer. I denna skrift behandlas också existentiella och känslomässiga frågor. Den nutida ateismens invändningar behandlas ingående liksom de svar som framställts av kristna teologer och filosofer. En grundtanke i boken är att man måste göra en åtskillnad mellan evolutionsteori och evolutionstolkning. Kristen tro tolkas som ett grundmönster i dialog med andra icke-kristna grundmönster. Boken är skriven i en övertygelse om att det inte behöver finnas en konflikt mellan skapelsetro och biologisk vetenskap. Det innebär inte att alla frågor har definitiva svar. Carl-Reinhold Bråkenhielm är professor emeritus i empirisk livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet.

Vad är teologi? Ett akademiskt ämne, den kristna kyrkans självreflektion eller en kristisk instans för religionens roll i samhället? Även i ett mångreligiöst land som Sverige har den akademiska teologin flera funktioner. Men i vår tid verkar både kyrka och samhälle tro att det går att klara sig utan teologi och teologisk bildning. I detta föredrag som hölls 4 september 2022 i Katedralakademin, diskuteras den teologiska bildningens roll i historia och i samtid och vad dess uppgift kan vara inför framtiden. Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Vad är etik och vad är etikens uppgift? I denna skrift hävdas att etiken ska förstås som en kritisk reflektion över moralen. Dess uppgift är att undersöka huruvida våra normer och värderingar är berättigade. Det är inte bara filosofer och teologer som ska bedriva en sådan etisk reflektion. I ett demokratiskt och mångkulturellt samhälle har vi alla ansvar att bidra till en offentlig och kritisk dialog över moralens innehåll. Detta gäller också den kristna kyrkan, vars uppgift är att framhålla både människovärdets betydelse och radikaliteten i ett kristet kärleksideal. Men i den etiska dialogen behöver vi vara ödmjuka och undvika varje form av moralism. Det finns nämligen inga moraliska sanningar. Carl-Henric Grenholm är professor emeritus i etik vid Uppsala universitet.