John Persson – illustratör

Hur kan man hjälpa barn som inte vågar anta utmaningar, som inte vill pröva nya aktiviteter, eller som känner sig otrygga i samspelet med kamrater? Många skulle ge rådet att försöka stärka deras självkänsla. Strävan efter självkänsla betonas emellertid ofta för starkt, vilket ibland till och med kan stjälpa mer än hjälpa. Jag törs inte men gör det ändå visar därför många olika vägar till trygghet och glädje hos barn. De viktigaste råden från forskningen illustreras i verkliga berättelser om barn som har fått hjälp. Lika mycket handlar boken om hur vuxna kan förebygga problem och stärka barns välmående i allmänhet. Boken riktar sig till föräldrar och professionella som arbetar med barn och ungdomar.

_____________________________________________________________________________

"Den återkommande forskningsrutan ger med statistik och i resonerande form svar på hur svenska barn och unga mår och hur vanligt det är med fobier och ångestproblem...Martin Forster förmedlar att sammanhangen är komplicerade och inger samtidigt hopp."Britt Jakobsson, Lärarnas nyheter

Formativ undervisning handlar om att utforska och forma undervisning utifrån elevers lärande och upplevelser i klassrummet. Boken handlar om nyfikenhet, ett forskande och analytiskt förhållningssätt, samt om att lyssna på vad eleven har att säga. Boken diskuterar hur lärare – med hjälp av eleverna – systematiskt och kontinuerligt kan analysera hur lärande möjliggörs i klassrummet, finna det som utgör möjligheter och svårigheter, och utifrån detta hitta alternativa vägar att forma sin undervisning. I en komplex och föränderlig skola behöver lärare vara kunskapsproducenter snarare än konsumenter av färdiga metoder, vilket möjliggörs genom professionsdriven och elevdatabaserad kollegial undervisningsanalys.

Boken Formativ undervisning vänder sig till lärarstudenter, verksamma lärare och skolledare.

Kort sagt, detta är stora boken om kollegialt lärande och systematisk skolutveckling kring det pedagogiska uppdraget.

Dra åt samma håll! lär ut strategier för hur olika individer ska fungera i grupp, jobba mot samma mål och ha roligt på vägen. Boken är en handledning i förändringsarbete, för medarbetare, chefer, individer och grupper.

Intresset för att stärka individens självkänsla och självförtroende har länge varit starkt, och minst lika viktigt är hur man får ihop spretiga viljor till ett fungerande samarbete. Många tycker att det är svårt, nästintill omöjligt, att få grupper, familjer, team och organisationer att fungera och samarbeta på bästa sätt, men det går – det gäller bara att lära sig hur man går till väga och att ha de rätta verktygen.

Författarna Susanne Pettersson och Göran Persson är två av Skandinaviens ledande konsulter inom förändringsarbete. De har lång erfarenhet av att undersöka och konkret arbeta med faktorer som leder till framgång för grupper av vitt skilda slag, i näringslivet, idrotten och offentlig sektor som kommuner.

Läsaren får följa en förändringsprocess på nära håll, i en bok om gruppdynamik, exemplifierad med situationer och tankegångar och pepprad med kunskap man själv omedelbart kan använda sig av.

På hundra år har livslängden fördubblats – men är det möjligt att få ett både långt och friskt liv?

Aleksander Perski har under senare år koncentrerat sin forskning kring skyddsfaktorer som påverkar oss biologiskt, psykologiskt och sociologiskt. I sin nya bok Frisk till 100 delar han med sig av konkreta tankar om hur vi kan bibehålla hälsan. Han ger exempel hämtade från människor han mött, både i sin yrkesroll på Stressmottagningen och som privatperson och vän. Det positiva är att många trots svåra förutsättningar lever gott och trivs med sitt liv långt upp i åren.

Till det många gånger upprepade hälsobudskapet – vettig mat, daglig motion, ingen nikotin, lagom med alkohol – pekar han här ut flera andra riskfaktorer såväl som skyddsfaktorer.

Att ta tillvara kroppens förmåga till återhämtning är ett av bokens viktigaste budskap. Ett nyckelbegrepp är regeneration, vår kropps förmåga till förnyelse på cellnivå, det vill säga kroppens självläkande förmåga. Förhoppningsvis är de vetenskapliga argument som presenteras i boken tydliga nog att motivera läsaren till att leva ett klokare liv.

"Den här boken kan komma att utgöra en referenspunkt för samtalet om nyanländas skolgång under lång tid framåt och är ett måste för alla berörda och intresserade." Karin Alvehus, BTJ-häftet nr 23, 2016. Läs hela recensionen här.

Som nyexaminerad lärare ställdes Anna Kaya inför utmaningen att undervisa nyanlända elever. I boken Att undervisa nyanlända får vi följa den utvecklingsresa hon då påbörjade och ta del av många års reflektioner, erfarenheter och lärande samt hur hon konkret anpassat undervisningen till de nyanlända elevernas behov.

Att undervisa nyanlända elever är en utmaning. De nyanlända eleverna ska utveckla samma förmågor som alla andra elever i den svenska skolan med den skillnaden att de till stor del ska göra detta på ett, för dem, nytt språk. Det ställer höga krav på eleverna och ännu högre krav på den undervisande läraren. Speciellt med tanke på att man inte alltid har ett gemensamt språk att kommunicera på.

Att undervisa nyanlända tar sin utgångspunkt i flera av de frågeställningar som lärare för nyanlända elever ofta ställs inför:• Hur kan jag anpassa undervisningen i en elevgrupp där det är stor spridning i språk- och kunskapsutveckling?• Hur kan jag planera och genomföra undervisningen så den utgår ifrån elevernas bakgrund och tidigare kunskaper?• Hur kan jag lära någon att läsa och skriva på ett nytt språk?• Hur kan jag undervisa så eleverna få utveckla sitt svenska språk och sina ämneskunskaper parallellt? 

I Att undervisa nyanlända beskriver Anna Kaya hur frågeställningarna tvingade henne att reflektera över om hennes undervisningsmetoder verkligen var effektiva och vad hon kunde göra för att utveckla undervisningen utifrån just de nyanlända elevernas behov. Utifrån de framgångsfaktorer som forskning visat vara gynnsamma för flerspråkiga elevers lärande beskriver Anna Kaya de teorier hon grundar sin undervisning på, vilka lärare och forskare hon har inspirerats av och hur hon gjort rent konkret för att omsätta det hon läst och tagit del av i praktiken. 

Att undervisa nyanlända vänder sig till alla grundskollärare som undervisar nyanlända, oavsett ämne och åldersgrupp. 

Anna Kaya berättar om sitt eget lärande när det gäller undervisning av nyanlända elever. Med en teoretisk förankring ger hon rikligt med konkreta exempel från sina egna klassrum. Boken fungerar lika utmärkt att läsa och resonera kring i arbetslaget, på skolan eller i kommunen som att läsa på egen hand för att utveckla undervisningen.

Förskoleklassen är numera obligatorisk och läroplanen har reviderats med ett tydligare undervisningsuppdrag. Denna omarbetade andra utgåva tar fasta på dessa förändringar och ger vägledning kring vad de innebär i praktiken. Förskoleklassens didaktik – möjligheter och utmaningar (2:a utgåvan) fokuserar på två ämnesområden, läs- och skrivutveckling och matematiskt tänkande, vilka tydliggörs med konkreta exempel kopplade till läroplanen. 

Lärarnas utmaning i förskoleklassen är att målmedvetet planera och genomföra undervisning med en progression i det tidiga lärandet. I uppdraget ingår också att erbjuda en miljö som stimulerar till utforskande och lustfyllt lärande. Läraren bör integrera leken i lärandet och lärandet i leken, och ge uppmuntran och stöd i undervisningsaktiviteterna. 

Förskoleklassens didaktik – möjligheter och utmaningar (2:a utgåvan) är ett handfast undervisningsstöd och vänder sig till såväl verksamma lärare som lärarstuderande. 

Sagt om boken:

"Det intressanta innehållet består av sex kapitel där bland annat allmändidaktiska frågor tas upp, olika fallbeskrivningar runt läs- och skrivutveckling och matematiklärande som länkas till läroplanen och förskoleklassens tillblivelse och ställning. Ett mycket intressant avsnitt är det som berör mötet mellan lek och lärande som problematiseras och där verksamhetens inriktning diskuteras. En mycket bra och givande bok som baseras på såväl forskning som beprövad erfarenhet."Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 7, 2019