Däggdjur

"En fängslande och varmhjärtad bok, full av medkänsla och sprängladdad med insikter om djurs liv, människans inkluderat" Yuval Noah Harari, författare till Sapiens: en kort historik över mänskligheten

Mama, matriarken i sin schimpanskoloni, ligger för döden. Hon har varit apatisk i veckor. Men så får hon ett oväntat besök från en gammal vän, en mänsklig forskare  och hon skiner upp av lycka. Deras sista möte fångas på film, vilket i sin tur fångar miljontals världen över.

Frans de Waal tar avstamp i berättelsen om Mama. Han visar oss inte bara det enormt starka band hon och hennes vän delade, utan också djurens fantastiskt djupa och komplicerade känsloliv. I denna banbrytande och underhållande bok presenterar de Waal resultatet av sina revolutionerande studier av schimpanser, bonoboer och andra primater, tillsammans med personliga möten med andra arter som lämnat stora avtryck.

de Waals upptäckter är lika radikala som instinktivt sannklingande: Precis som det inte finns ett enda organ som är unikt för människan, har vi inte en enda unik känsla. Sådant vi länge har sett som djupt mänskligt glädje, sorg, skam, kärlek, smärta och lycka återfinns hos andra arter, som verkar i egna avancerade sociala system. Detta får konsekvenser för hur vi ser vår egen plats i näringskedjan, hur vi bör förhålla oss till husdjur och bruksdjur, och inte minst för vår roll i det pågående massutdöendet.

Det här en bok ingen av oss har råd att missa.

Frans de Waal är en holländsk primatolog, psykolog och specialist på djurs beteende som blivit känd världen över för sin banbrytande forskning. Han har blivit utsedd till en av Times 100 mest inflytelserika människor. de Waal innehar en position som Charles Howard Candler Professor i primatbeteende vid Emory University och leder Emory Universitys Living Links Center. Han har tilldelats över 20 distingerade utmärkelser från universitet och privata aktörer världen över. Han har hållit TED-talks vid tre olika tillfällen.

"Superb slående anmärkningsvärd upplysande"   New Statesman

"En övertygande bok, och de Waal är en ypperlig observatör av primaters beteenden och enormt kunnig ... ett fönster in i scimpansernas liv, och en spegel för vårt eget"   The Times

"Frans de Waal har tillbringat större delen av sitt liv med att iaktta schimpanser, och hans forskningsresultat har förändrat vår förståelse för djurriket"   Sunday Times

"Inte nog med att den här boken är utomordentligt viktig, den är också rolig att läsa, en riktig bladvändare. Jag kan inte hylla den nog, den är fullständigt briljant."   Elizabeth Marshall Thomas

"Tänk dig att flaskmata en nyfödd harpalt. Tänk dig att den bor i ditt hem, trummar med tassarna på ditt täcke för att få din uppmärksamhet. Tänk dig att den som vuxen sover i huset om dagarna och springer fritt om nätterna och till slut får egna ungar i din trädgård. Allt det här hände mig."

Under pandemin lämnar den politiska rådgivaren Chloe Dalton London för landsbygden och hittar en nyfödd men skadad harpalt. Hon tar hem den, trots att vilda harar sällan överlever i fångenskap. Mot alla odds växer en djup och ömsint relation fram. Haren lever fritt om nätterna och återvänder till Chloe varje dag. Trots rädsla för rävar, rovfåglar och människor, försöker Chloe aldrig hålla haren inomhus. För varje gång den lämnar huset vet Chloe att det kan vara sista gången. Men att hålla kvar haren vore ett annat slags död.

Haren och jag är en fängslande och vackert skriven berättelse om en oväntad vänskap mellan människa och djur. Chloe Dalton delar med sig av sina upplevelser av att uppfostra en vild hare, samtidigt som hon väver in reflektioner om natur, tillit och vår bristande förståelse för det vilda liv som finns alldeles intill oss.

Boken har nominerats till flera prestigefulla priser och utsedd till Årets bok av bland andra The Sunday Times, The Observer och Financial Times. CHLOE DALTON är författare, politisk rådgivare och expert på utrikespolitik. Hon har arbetat i över ett decennium inom det brittiska parlamentet och på Utrikes-och samväldeskontoret, där hon har varit rådgivare och skribent åt flera framstående personer. Hon delar sin tid mellan London och sitt hem på den engelska landsbygden. Haren och jag är hennes debutbok.

Vinnare av Wainwright Prize Book of the Year Vinnare av Wainwright Prize for Nature Writing Nominerad till British Book Awards Book of the Year Nominerad till The Women s Prize for Non-Fiction Nominerad till The Hatchards and Biographers Club Best First Biography Prize

"Detta är underbar läsning" 5/5 BTJ

"En bladvändare" Naturmorgon i P1

"Betagen läser man om Chloe Dalton, hos vilken insikten djupnar om att månaderna med haren bara är 'en liten ö i tiden'. Den korta tidsskärvan öppnar hela naturen för henne." UNT "En fascinerande, tänkvärd berättelse om relationen mellan människa och djur." Aftonbladet

Igelkotten har vaggat fram över jordklotet i miljoner år. Den har genomlevt flera istider, utforskat öknar och bergslandskap, och följt med på långa resor över haven. Men medan antalet människor ständigt ökar blir igelkottarna allt färre.

I den här boken öppnas dörren till igelkottens värld och vi får följa detta lilla djur genom olika årstider och faser i livet. Hur går igelkottens egen parningsdans till? Varför spottar igelkotten på sig själv? Och hur gick det till när fyra igelkottar på 1800-talet emigrerade till Nya Zeeland? Vi får också veta vad vi kan göra för att igelkotten ska överleva, både i vår egen trädgård och som art.

Genom ett rikt bildmaterial kommer du den runda, taggiga varelsen riktigt nära och får lära känna ett av de mest fascinerande djur som går att hitta i en vanlig trädgård.

MARIE DACKE är professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet och forskar om hur djur ser och navigerar. Under femton år har hon svarat på allmänhetens frågor om livet i deras trädgårdar i tv-programmet Studio Natur. Hon är en av författarna till boken Trädgårdsdjur (2020).

Älgen har fascinerat människor under tusentals år. Tidigt var den viktig för folkhushållningen, särskilt i avlägsna skogsområden och än idag är den en central del för byarnas sammanhållning och tideräkning, "före och efter jakten". På grund av hårt jakttryck minskade älgstammen successivt i Sverige från tidigt 1700-tal. Omkring år 1800 hade den nästan nått utdöendets brant. Genom lagstiftning med 10-åriga fridlysningsperioder och jakttider på bara några få dagar tillväxte stammen. Omkring år 1830 var älgen räddad. Populationen tillväxte starkt och i början av 1980-talet fälldes lika många älgar i Sverige som i resten av världen. Under senare år har den minskat betydligt. Älgen och jakten är än idag ett viktigt samtalsämne, den ger kött och rekreation och är en del av naturturismen. Men, den är också kontroversiell genom den ekonomiska skada den orsakar skog och gröda.

Den rikt illustrerade bokens syfte är att ge en bred, populärvetenskaplig inblick i relationerna mellan älg och människor i Sverige under de senaste 8000 åren. Det blir en genomgång av artens biologi, nytta, skada på skog och gröda, inverkan på biologisk mångfald, jakt och fångst, vapen och hundar, lagstiftning, förvaltning, kvinnor i jakten, tama älgar och folktro. Älgen och älgjakten är utan tvekan en del av den svenska kulturen.

Författare: Kjell Danell, FD, professor emeritus i viltekologi, SLU. Roger Bergström, FD, professor emeritus i viltekologi, SLU. Leif Mattsson, FD, professor emeritus i ekonomi, särskilt mångbruk av skog, SLU. Margareta Stéen, DVM, docent i sjukdomar hos vilda djur, SLU. 

I slutet av åttiotalet upptäcktes en val som simmade i norra Stilla havet, och att den sjöng i en frekvens som ligger högre än för den art som den troligen tillhörde, antingen blåval eller sillval. Var den döv? Gjorde den egendomliga avvikelsen i frekvens att den var dömd att vara ensam, eftersom den inte kunde tala med andra valar av sin art? Vad kunde det bero på?

Med utgångspunkt i berättelsen om världens ensammaste val, som inofficiellt döptes till 52 Hertz eller 52 Blue efter frekvensen, har vetenskapsjournalisten Izabella Rosengren skrivit en bok om människans eviga rovdrift på valar: från forntiden, över 1800-talets masslakt för att få olja att lysa upp världens moderna städer med, och till dagens mer omedvetna miljöförstörelse som hotar valarnas existens på ett helt nytt sätt. Sonarer, ekolod och fartygstrafik orsakar ett fasansfullt buller som stressar valarna till den grad att de inte längre kan kommunicera över världshaven, och ibland till och med drunknar när försöker undfly oväsendet genom att dyka alltför djupt ned i havet. Är det bullret som är orsaken till 52 Hertz olycka?

IZABELLA ROSENGREN är vetenskapsjournalist med miljöfrågor som sitt främsta bevakningsområde och har medverkat i en rad tidningar i Norden och Storbritannien. Hon har dessutom undervisat i journalistik vid journalistutbildningen i Lund och är verksam som gymnasielärare i biologi och naturkunskap. 2022 gav hon ut boken boken Hetta: om människan i en varmare värld.

"Håller läsaren fångad till sista raden." BTJ

”I över ett halvår hade jag försökt övervinna schimpansernas inneboende rädsla för mig, en rädsla som fick dem att försvinna in i undervegetationen så snart jag närmade mig. Till en början hade de flytt redan när jag befann mig på femhundra meters avstånd och dessutom på andra sidan av en ravin. Nu satt två hannar så nära att jag nästan kunde höra deras andetag.”

När Jane Goodall, 26 år gammal, begav sig till Gombe Stream-reservatet i Tanzania för att studera schimpanser och deras beteenden så visste ingen, allra minst hon själv, att det var början på ett vetenskapligt projekt som skulle pågå i minst sextio år. Resultatet av hennes studier är ett helt nytt sätt att se på schimpanser – och därmed också på oss själva.

I människans skugga är Jane Goodalls både skarpa och ömsinta redogörelse för schimpansernas komplexa sociala hierarkier, livsvillkor och beteendemönster. Likheterna mellan schimpans och människa, och vikten av att människan ger schimpansen den respekt och livsutrymme arten förtjänar, framträder i ljuset av denna bok som blev en omedelbar klassiker när den utkom 1971.

Vetenskapliga klassiker ges ut i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

Vita älgar är ovanliga. Kanske finns det bara ett drygt femtiotal i Sverige. I den här boken får vi genom fotografens skickliga öga på nära håll följa en vit älgkos liv under några år - i olika väder och under olika årstider. De fantastiska bilderna kompletteras av en lättsam text om älgens liv och dess historia, från stenåldern fram till i dag. Läsaren bjuds på myter från förr men får även ta del av de senaste forskningsrönen kring skogens konung. Men framför allt är Nära älgen en bildfest och en kärleksfull hyllning till vårt största hjortdjur.

Kristoffer Sahlén är en av Sveriges främsta viltfotografer. Han arbetar som lärare i fotografi på gymnasienivå samt som naturfotograf med inriktning främst påskogens vilda djur och fåglar och deras beteende. Han har fotograferat älg isnart fyrtio år. Kristoffer är en omtyckt föredragshållare och hans bilder synstitt som tätt i jakt-, natur-, och fototidningar. Detta är hans tredje bok. Tidigare böcker: Nära, 2016 och I rätt sekund, 2018, även dessa på Votum.ära

Betyg 4 i BTJ:

"De fantastiska naturbilderna dominerar, men detta är inte en renodlad fotobok. /.../ Texterna är faktaspäckade och sakliga, utan att vara opersonliga. Det går inte att ta miste på fotografens kunskaper och entusiasm för vår fauna och för naturfoto."

Ur recension i BTJ-häftet nr 23, 2023. Lektör: Tom Hermansson Snickars

"I bokens rika fotografiska fauna möter vi naturligtvis mängder av älgar, men också räv, fågel, hjort, järv och flera andra vilda djur i vår natur. Bilderna är förföriskt vackra och tål att se länge, länge på."

Ur recension i Min Husbil nr 1, 2024

Var det länge sedan du såg en igelkott? Det är för att de är på väg att förlora kampen mot robotgräsklippare, bilar och andra faror som människan har skapat. Igelkottarnas äventyr har pågått i en miljon år. De överlevde mammutar och sabeltandade katter, men är i dag rödlistade djur med en oviss framtid. Hur skyddar vi detta urtidsdjur, som är en av våra bästa bundsförvanter i trädgården i kampen mot skadedjur och bidrar till den biologiska mångfalden? Det är hög tid att börja uppskatta och värna om trädgårdens doldis.  

Taggad att leva tar avstamp i historien, men för oss också ut i villakvarteren och igelkottarnas jaktmarker. Där lyckas de med sin nyfikenhet ställa till det för sig på en mängd otroliga vis. De super sig fulla i vinkällaren, muras in under kyrkan, startar (och släcker) bränder och deltar i flera rättegångar. Genom att följa författarna på nattliga vandringar får vi möta räddade, skadade, nyfödda och gamla igelkottar. Och viktigast av allt får vi 30 tips på akuta åtgärder för att hjälpa igelkotten mot en hållbar framtid.  

Marie Dacke är professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet och forskar om hur djur ser och navigerar. Under tio år har hon svarat på allmänhetens frågor om livet i deras trädgårdar i tv-programmet Studio Natur. Hon är en av författarna till boken Trädgårdsdjur (2020).

Människans fascination för de stora kattdjuren är lätt att förstå. Det finns knappast något mer elegant och mäktigt än en tiger som ljudlöst glider fram på jakt efter ett byte. Men djuren är hotade och minskar dramatiskt i antal på grund av förändrad livsmiljö och urskillningslös tjuvjakt.

Kungliga katter : beteenden och signaler hos världens största kattdjur är en unik fotobok som bjuder på intressanta fakta, främst kring den senaste forskningen om katternas beteenden och levnadsmiljöer, så kallad eko-etologi. Följ med på en spännande resa i ord och bild med djur som ständigt fascinerar.  

THORSTEN KLINT är naturfotograf som i ord och bild skildrar djur och natur med fokus på djungler, regnskogar och bergstrakter i Afrika, Asien och Sydamerika. Han har doktorerat i zoologi/etologi vid Stockholms Universitet.

När Therese är i tjugoårsåldern bestämmer hon sig för att åka till Thailand för att bo på en farm där man tar hand om elefanter. Det som börjar som en solskenshistoria för den unga biologstudenten tar dock snart en drastisk vändning. Bakom kulisserna försiggår saker som är långt dunklare än hon någonsin kunnat föreställa sig. Resan som skulle vara en del i examen slutar i ett inre kaos som kommer att förändra henne pa djupet för all framtid.

När elefanter drömmer är en självutlämnande och poetisk skildring, en vacker och djuplodande berättelse om vad som händer när man hamnar i gränslandet mellan västerländsk logik och andliga upplevelser.

Om författaren Therese Lilliesköld är antrozoolog och föreläser till vardags om djurs beteende. När elefanter drömmer är hennes andra bok. Hon har tidigare skrivit den hyllade faktaboken Katt och människa emellan.

The moose has fascinated humans for thousands of years. Early on, it was an important source of food, especially in forested and remote areas. Moose hunting is still vital for community cohesion in villages, and time is divided into "before" and "after" the hunt. The moose was nearly extinct in Sweden by the early 1800s after heavy hunting. Through protection and shortened hunting seasons, the moose was saved around 1830. The population then grew, and by the early 1980s, as many moose were harvested in Sweden as in the rest of the world combined. Today, the moose hunting remains a topic of conversation, provides meat and recreation and serves nature tourism. Still, like most large animals, it is controversial - not least because of its damage to forests. This book aims to provide a broad exploration of the moose and its relationship with people in Sweden over the past few thousand years. In Sweden moose hunting is an important part of the culture.

The book begins with the colonization and distribution of moose after Sweden became ice-free. The moose biology, benefits, damage, impact on biodiversity, hunting and trapping tools and dogs, as well as legislation and management from Medieval Times to the present, and use of tame moose and folklore are described in 28 chapters.

The authors:

Kjell Danell, PhD, professor emeritus in wildlife ecology.

Roger Bergström, PhD, professor emeritus in wildlife ecology, SLU.

Leif Mattsson, PhD, professor emeritus in the economics of multiple use of forests.

Margareta Stéen, DVM, associate professor in wild animal health, SLU.