Forntida religioner och mytologier

Allt du behöver veta om nordisk mytologi! I det här mytologiska uppslagsverket får läsaren följa med på en resa genom ödesmättade berättelser och hjältesagor. Färden rymmer allt från mytologins flodnamn till skrönor om guden Tor. Vi kan läsa om hjälten Beowulf vid sidan om sjörövaren Bemune och de obehagliga bergborna, den danska kungadottern Signe och hennes tragiska kärlekshistoria med Hagbard. Här samsas skaldemjödet med Odens spjut Gungner och bärsärkar med Iduns äpplen.Få böcker är lika fulla av svindlande kärlek, grymma krig, nattsvart hat, fasansfulla övergrepp och oväntade vändningar som denna. Katarina Harrison Lindbergh ger med lekfull penna och stora kunskaper inblick i hur människor som levde långt före oss tänkte och trodde, hur de berättade sagor och beskrev världen.

De undervisar i spådomskonst på Hogwarts, krigar i Narnia och dyker upp i konsten sedan tusentals år. Hälften människa, hälften häst är de uppkallade efter den allra första – Kentauros – som föddes i antikens Grekland. De väckte starka känslor och åsikter redan när ett gäng av dem, fulla och bråkiga, dundrade in på ett fett grekiskt bröllop för 2500 år sedan och ställde till med ett rejält slagsmål. Sedan dess har dessa mytomspunna fabeldjur fortsatt att fascinera, roa och provocera.

De lånar fortfarande sitt namn till vitt skilda sammanhang: Diktsamlingar, konstverk, spel, företag och musik. Sökningar på nätet visar hur brett de engagerar: Där ställs frågor om vad kentaurer äter, hur gamla de kan bli, hur de fortplantar sig – och om vem av dem, som är världens mest kända.  

Här får vi följa kentaurens hovspår genom historien: Hjälten Akilles vise mentor Chiron (som lärde sin adept att jaga, tyda stjärnorna, rida och bota sjukdomar) är ett tidigt, klassiskt exempel. Men Kentauros ättlingar, som fick en ny storhetstid under renässansen, är favoriter än idag, inte minst inom populärkulturen. Vår ciceron i boken är forskaren Anna Carlstedt, författare till ett tiotal böcker. Hon hörs ofta som expert i P3 Historia och skriver Under strecket i Svenska Dagbladet. Boken är rikt illustrerad.

”Suggestivt målar han upp bilden av hur en forntida sagoförtäljare i skymningen leder sin publik längs ristningens tablåer och ingående återger den storslagna berättelsen om hur svearnas mytiske urkung Ingwaz med åtta skepp ger sig ut på färd över Östersjön. Ett äventyr som liknar inte bara Odyssén, utan också den isländska sagan om Ingvar den vittfarne.”Lars Linder, Dagens Nyheter

”Lindström är en gudabenådad berättare, stilist och pedagog som lyckas förmedla både forskningsrön och komplicerade tankegångar.”BTJ – betyg 5 av 5: Briljant

”Ett mästerverk! Som akademisk bok är den djärv, vilket jag tycker om. Hela idén om Ingwazsagan som prototyp, applicerat med konkreta exempel, är originell.”Kristian Kristiansen, professor i arkeologi

En kylslagen majdag för ett sekel sedan gjorde ynglingen Einar Kjellén en makalös arkeologisk upptäckt. Under mossan på en uppländsk bergknalle hittade han världens äldsta bildberättelse, dold sedan bronsåldern. I myllrande hällristningsscener återges där en mytisk hjältes skeppsfärd till undergången vid världens kant.

Jonathan Lindström följer upp Sveriges långa historia med ännu en pionjärgärning när han med stor inlevelse tar sig an det muntliga berättandets historia. Med hjälp av ny forskning återskapar han inte bara bronsåldershjältens äventyr utan lyckas även rekonstruera människans berättarkultur under hundratusentals år. Vi får möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Följ med på ett svindlande forskningsäventyr som för oss bakåt i historien till de kvinnor som sjöng vid längesedan slocknade eldar under en stjärnhimmel som själva tiden vridit ur led.

Kom med på en mystisk resa genom vårt nordiska år, i sällskap med gudinnorna från förkristen tid. Lär dig om örter, myter och om de speciella tidpunkter på året som sammankopplas med Freja, Hel, Frigga och andra gudinnor och väsen kring världsträdet Yggdrasil.

Den här boken erbjuder en passionerad väg för den moderna häxan, att inspireras av uråldrig visdom och samla kraft för en magisk vardag, året om.

Lilith Rosén, örtterapeut, driver Sjöalléns hälsa i Varberg tillsammans med sin man.

Ynglingasagan beskriver den första svenska kungaättens historia. Den utgör egentligen inte ett fristående arbete, utan ingår som första delen i Snorre Sturlassons stora historiska verk om Norges kungar, mest känt under namnet Heimskringla, vilket låg färdigt omkring år 1230. För oss svenskar är det dock den första delen som är mest betydelsefull och intressant.

Det finns här en historisk kärna i de stora dragen, om än med inslag av sagor, myter och sägner. De norska kungarnas härstamning från Uppsalaätten genom Olav trätäljas utvandring till Värmland och hans efterkommandes till Norge kan på goda skäl betraktas som historisk sanning. Ju längre tillbaka man går desto osäkrare blir det, och Snorres fantastiska uppgifter om Odens invandring från Skythien och upprättande av sitt kungadöme i Sverige är svårare att ta till sig, men skulle möjligen kunna dölja förbleknade minnen av en historisk verklighet.

Ynglingasagan är ett kompilationsarbete, utomordentligt skickligt utfört. Som källor har Snorre haft andra skriftliga historiska verk men även den muntliga traditionen och skaldepoesin (som även citeras rikligt). Han har utvärderat, granskat och sammanställt dessa till en helhet som är beundransvärd både betraktad som litteratur och vetenskap.

Boken har förklarande noter som ger de upplysningar som krävs för att man skall kunna förstå innehållet och få behållning av läsningen även utan bakgrundskunskaper.

Läs bland annat om:- Asarnas krig med vanerna och deras fredsuppgörelse- Förklaringen till asaläran och dess olika personligheter och gudar (enligt Snorre)- Odens utvandring till Sverige, Sigtuna och grundande av sitt rike Svithiod- Varför svearna började dyrka Oden och hans präster som gudar- Varför Sverige och Uppsala var centrum för asakulten- Hur Frö byggde sitt tempel i Uppsala och kallades Inge, vilket gav upphov till ättenamnet Ynglingar- Ynglingarnas färgstarka personligheter, liv och död- Dramatiska och dråpliga episoder i Sveriges och Nordens tidiga historia- Varför det heter "konung" och "drottning"- Vackra, slagkraftiga och listiga kvinnor- Ständiga strider med ärkefienden Danmark- Inbördeskrig- Välkända personer som Ottar Vendelkråka, Rolv krake, Ingjald illråde och Olav trätälja (som grundlade Värmland)

De isländska sagorna, här i sina originalversioner, är vid sidan av Eddan vår främsta källa till förståelsen av den fornnordiska kulturen.

Hervars och Hedreks saga är kanske den mest berömda av fornaldarsagorna, vilka kännetecknas av att de utspelar sig i en avlägsen forntid och har mytologiska inslag. Den röda tråden i handlingen är goternas magiska svärd Tyrving.

Ragnar Lodbroks saga äger rum på 800-talet. Lodbrok var son till den svenske kungen Sigurd Ring och blev en mäktig och mytomspunnen kung över Danmark. Från hans söner härstammade i sin tur en ny svensk kungaätt.

Jomsvikingarnas saga utspelar sig på 900-talet och är troligen den bästa skildringen av det råa men ärofyllda vikingalivet. Handlingen kretsar kring vikingafästet Jomsborg, en mäktig och oberoende fristat i norra Tyskland.

Gunnlaug Ormtungas saga tilldrar sig runt år 1000. Gunnlaug var en isländsk kämpe och skald, fruktad för sin giftiga tunga. Berättelsen är ett kärleksdrama om svek, hämnd och död.