Åldrandets psykologi

Vad händer med de kognitiva och språkliga färdigheterna hos en individ med demens? Hur påverkas kommunikationen? Vad kan vårdpersonal och närstående göra för att bemöta och stödja vacklande samtal?

Boken består av både en teoretisk och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras centrala begrepp, aktuell forskning om samtalsspråk och demens, de vanligaste sjuk domarna som förorsakar demens och de förändringar i språk och kommunikation som de medför. Den praktiska delen lyfter fram olika typer av problem med språkproduktion och språkförståelse hos personer med demens, vilka illustreras i ett rikt antal samtalsutdrag.

Sagt om boken"Författaren ger ytterligare råd för vårdarna, hämtade från egen och andras forskning. Vikten av bevarad självständighet och individualitet och värdigt bemötande betonas. Framställningssätt och diskussionsfrågor efter varje kapitel gör boken väl anpassad för målgruppen - studerande och verksamma inom vården. Anhöriga hittar troligen mer lättillgänglig vägledning i annan litteratur eller via anhörigföreningar. Boken ger värdefulla aspekter på strategier vid kommunikation med personer med demens." Carl G. Dencher, lektör, BTJ häfte 2010:12.

Om författarenCamilla Lindholm är docent och universitetslektor vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Hon har doktorerat i ämnet kommunikation mellan läkare och patient och har därefter forskat om samtalsspråk och demens.

Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal. Eller?

Att bli över 100 år är idag mycket vanligare än för bara några tiotal år sedan. Men vad bidrar till en hög ålder, ett fortsatt välbefinnande och en upprätthållen hälsa?

Utifrån nordisk och internationell forskning, egna studier och personlig yrkeserfarenhet, men framför allt goda råd och levande beskrivningar av de äldre själva, de som blivit över 100, har vårdvetaren Charlotte Åberg-Holm sammanställt vad som bidrar till ett långt liv.

Exemplen kommer från Finland, Sverige och världen, men i fokus står en minoritet som hör till de mest långlivade på jorden, finlandssvenskarna. I boken berättar ett antal över 100-åringar från alla delar av Svenskfinland hur det är att få leva till 100 och längre.

Äldre människor bidrar med visdom som vi ofta bortser från i vårt moderna samhälle, men som vi har mycket att lära av.

Charlotte Åberg-Holm är utbildad specialsjukskötare och har under hela sitt yrkesliv arbetat inom äldrevården. Som äldre har hon avlagt en magisterexamen inom gerontologi (det friska åldrandet) vid Jönköpings universitet i Sverige och en magisterexamen i hälsovetenskaper vid Åbo Akademi i Finland.

Existentiella frågor hos äldre vänder sig till vårdnära personal som arbetar inom kommunens vård- ochomsorgsboenden, hemtjänsten eller inom sjukvården, i verksamheter där man ofta träffar på äldre personer.Läsaren får en beskrivning av hur de existentiella frågorna kan se ut i det vardagliga arbetet och boken ger redskapför att stötta vid existentiell kris. Existentiella frågor hos äldre handlar om hur man kan bemöta livets storafrågor, om livet och döden, mening och meningslöshet, existentiell ensamhet, skuldfrågor i livets slutskede ochmycket annat. Men den beskriver också existentiellt välbefi nnande och vad som skapar livskvalitet även närman är svårt sjuk. Ett särskilt avsnitt handlar om existentiell kris hos personer med demens och deras närstående.Boken, som har många fallbeskrivningar, faktadelar och reflektionsfrågor, har skrivits av Peter Strang som ärprofessor i palliativ medicin och författare även till andra böcker för vårdnära personal. Under arbetets gång hartexterna även granskats av undersköterskor, sjuksköterskor och MAS:ar.

Handbook of the Psychology of Aging, Eighth Edition, tackles the biological and environmental influences on behavior as well as the reciprocal interface between changes in the brain and behavior during the course of the adult life span.

The psychology of aging is important to many features of daily life, from workplace and the family, to public policy matters. It is complex, and new questions are continually raised about how behavior changes with age.

Providing perspectives on the behavioral science of aging for diverse disciplines, the handbook explains how the role of behavior is organized and how it changes over time. Along with parallel advances in research methodology, it explicates in great detail patterns and sub-patterns of behavior over the lifespan, and how they are affected by biological, health, and social interactions.

New topics to the eighth edition include preclinical neuropathology, audition and language comprehension in adult aging, cognitive interventions and neural processes, social interrelations, age differences in the connection of mood and cognition, cross-cultural issues, financial decision-making and capacity, technology, gaming, social networking, and more.

Decisions large and small play a fundamental role in shaping life course trajectories of health and well-being: decisions draw upon an individual's capacity for self-regulation and self-control, their ability to keep long-term goals in mind, and their willingness to place appropriate value on their future well-being. Aging and Decision Making addresses the specific cognitive and affective processes that account for age-related changes in decision making, targeting interventions to compensate for vulnerabilities and leverage strengths in the aging individual.

This book focuses on four dominant approaches that characterize the current state of decision-making science and aging - neuroscience, behavioral mechanisms, competence models, and applied perspectives. Underscoring that choice is a ubiquitous component of everyday functioning, Aging and Decision Making examines the implications of how we invest our limited social, temporal, psychological, financial, and physical resources, and lays essential groundwork for the design of decision supportive interventions for adaptive aging that take into account individual capacities and context variables.

Psychology and Geriatrics demonstrates the value of integrating psychological knowledge and insight with medical training and geriatric care. Leading physician and geropsychologist contributors come together to share their collective wisdom about topics that are as emotionally uncomfortable as they are universally relevant. As the world struggles to respond to unprecedented gains in life expectancy and an explosion of new retirees living with chronic health conditions, this collaboration could not be more timely. This exceptional resource is, itself, evidence that physicians and psychologists can work together to optimize truly patient-centered geriatric care. Here at last is a scientifically rigorous, evidence-based response to the aging mind and body from those most expertly trained.

Providers serving older adults face a growing problem. Older adults are becoming increasingly dissatisfied with service quality citing deficits in provider communication and relationship skills. The author argues this dissatisfaction is largely related to three widespread issues: ageism, use of professional jargon, and age-related changes in the older adult. To address these concerns, Dr. Storlie advocates adoption of an evidence-based, person-centered approach to communication.

The benefits of person-centered communication are many. They can increase older adult satisfaction with provider services, enhance mutual respect and understanding, improve accuracy of information exchanged, positively impact service outcomes, increase compliance with provider recommendations, and reduce the frustration and stress often experienced by both provider and older adult.

Rare to this genre, readers are introduced to several under-explored topics within the field of communication, along with methods for applying concepts from research findings into these topics to enhance the quality of interpersonal communication. Topics include the role of mental imagery in the communication process, the influence of neurocardiology on relationships, and controversial findings from research into quantum physics. The book concludes by highlighting progress made in narrowing the interpersonal communication gap and forecasts how communications-oriented technological advances might improve quality of life for 21st century older adults and the providers who serve them.

Utilizing interdisciplinary case studies to illustrate common problematic situations, this book provides detailed exercises that explain how providers can integrate person-centered communication into their practices to improve provider-older adult interactions. Written in a style designed to maximize learning, it helps providers find the information they need, understand what they read, and apply what they've learned to improve professional communication.

Person-Centered Communication with Older Adults is an essential guide for today's healthcare professionals and other aging-services providers, and also for the educators who help to prepare the providers of tomorrow.

Women and Positive Aging: An International Perspective presents the noted research in the fields of psychology, gerontology, and gender studies, reflecting the increasingly popular and pervasive positive aging issues of women in today's society from different cohorts, backgrounds, and life situations.

Each section describes a bridge between the theoretical aspects and practical applications of the theory that is consistent with the scientist-practitioner training model in psychology, including case studies and associated intervention strategies with older women in each chapter. In addition to incorporating current research on aging women's issues, each section provides the reader with background about the topic to give context and perspective.