Åldrandets psykologi

Vad händer med de kognitiva och språkliga färdigheterna hos en individ med demens? Hur påverkas kommunikationen? Vad kan vårdpersonal och närstående göra för att bemöta och stödja vacklande samtal?

Boken består av både en teoretisk och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras centrala begrepp, aktuell forskning om samtalsspråk och demens, de vanligaste sjuk domarna som förorsakar demens och de förändringar i språk och kommunikation som de medför. Den praktiska delen lyfter fram olika typer av problem med språkproduktion och språkförståelse hos personer med demens, vilka illustreras i ett rikt antal samtalsutdrag.

Sagt om boken"Författaren ger ytterligare råd för vårdarna, hämtade från egen och andras forskning. Vikten av bevarad självständighet och individualitet och värdigt bemötande betonas. Framställningssätt och diskussionsfrågor efter varje kapitel gör boken väl anpassad för målgruppen - studerande och verksamma inom vården. Anhöriga hittar troligen mer lättillgänglig vägledning i annan litteratur eller via anhörigföreningar. Boken ger värdefulla aspekter på strategier vid kommunikation med personer med demens." Carl G. Dencher, lektör, BTJ häfte 2010:12.

Om författarenCamilla Lindholm är docent och universitetslektor vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Hon har doktorerat i ämnet kommunikation mellan läkare och patient och har därefter forskat om samtalsspråk och demens.

Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal. Eller?

Att bli över 100 år är idag mycket vanligare än för bara några tiotal år sedan. Men vad bidrar till en hög ålder, ett fortsatt välbefinnande och en upprätthållen hälsa?

Utifrån nordisk och internationell forskning, egna studier och personlig yrkeserfarenhet, men framför allt goda råd och levande beskrivningar av de äldre själva, de som blivit över 100, har vårdvetaren Charlotte Åberg-Holm sammanställt vad som bidrar till ett långt liv.

Exemplen kommer från Finland, Sverige och världen, men i fokus står en minoritet som hör till de mest långlivade på jorden, finlandssvenskarna. I boken berättar ett antal över 100-åringar från alla delar av Svenskfinland hur det är att få leva till 100 och längre.

Äldre människor bidrar med visdom som vi ofta bortser från i vårt moderna samhälle, men som vi har mycket att lära av.

Charlotte Åberg-Holm är utbildad specialsjukskötare och har under hela sitt yrkesliv arbetat inom äldrevården. Som äldre har hon avlagt en magisterexamen inom gerontologi (det friska åldrandet) vid Jönköpings universitet i Sverige och en magisterexamen i hälsovetenskaper vid Åbo Akademi i Finland.

Existentiella frågor hos äldre vänder sig till vårdnära personal som arbetar inom kommunens vård- ochomsorgsboenden, hemtjänsten eller inom sjukvården, i verksamheter där man ofta träffar på äldre personer.Läsaren får en beskrivning av hur de existentiella frågorna kan se ut i det vardagliga arbetet och boken ger redskapför att stötta vid existentiell kris. Existentiella frågor hos äldre handlar om hur man kan bemöta livets storafrågor, om livet och döden, mening och meningslöshet, existentiell ensamhet, skuldfrågor i livets slutskede ochmycket annat. Men den beskriver också existentiellt välbefi nnande och vad som skapar livskvalitet även närman är svårt sjuk. Ett särskilt avsnitt handlar om existentiell kris hos personer med demens och deras närstående.Boken, som har många fallbeskrivningar, faktadelar och reflektionsfrågor, har skrivits av Peter Strang som ärprofessor i palliativ medicin och författare även till andra böcker för vårdnära personal. Under arbetets gång hartexterna även granskats av undersköterskor, sjuksköterskor och MAS:ar.

Validationsmetoden utvecklades av den amerikanska socialarbetarenNaomi Feil redan på 1970-talet. Målet var att hjälpa äldre desorienterade personer att uttrycka sig, känna sig respekterade och fortsätta att kommunicera, istället för att bli mer inneslutna i sig själva. Att validera (bekräfta), betyder enligt Naomi Feil, att kommunicera på ett respektfullt och känslomässigt sätt. Hon har utvecklat både verbala och icke verbala kommunikationstekniker för att lättare kunna kommunicera med personer som har kognitiv sjukdom.

I dag praktiseras validationsmetoden av personal på sjukhus, vårdboenden och inom kommunal omsorg i USA, Europa, Australien och Asien.I Sverige har den använts med framgång sedan mitten av 1990-talet.

Målet med Validationsmetoden är att minska stresskänslor hos äldre desorienterade personer, stärka deras upplevelse av värdighet och trygghet och samtidigt förebygga utbrändhet hos vårdpersonal och anhöriga.

Den här boken riktar sig till dig som möter desorienterade äldre personer och som vill lära dig mer om kännetecknen på desorienteringen, de fysiska, emotionella och sociala faktorerna som kan leda till det Naomi Feil kallar, den sista livskampen, ‘Resolutionen’.

Validationsmetoden visar hur man bygger en kärleksfull relation och kommunicerar med mycket gamla personer i alla faser, oavsett om personen är verbal eller inte längre uttrycker sina behov och känslor med ord.

Hur behåller man livskänslan i tunga tider? Vad ska man göra för att stå ut med det tryck omvärlden ständigt utövar på en? Kan man vänja sig vid dödens allt mer påträngande närvaro och vara någorlunda glad ändå?

En oväntad sjukdomsdiagnos får Michel Ekman att grubbla över dessa frågor. Andra världar inleds av en essä som är ett slags inventering av de krafter man kan mobilisera i en höstlig livssituation. De andra världarna kan vara många och på olika sätt ge en styrka.

Ekmans essäer rör sig mellan det vanliga och det sublima. Finns det paradis? Hur når man dem? Barnets intensiva närvaro i nuet har en viktig plats här, liksom litterära följeslagare som Marcel Proust, Tua Forsström och Barbro Lindgren. Och vem var den gamle mannen i sin mörka och tunga överrock som plötsligt dök upp på båten till Rönnskär?

Handbook of the Psychology of Aging, Eighth Edition, tackles the biological and environmental influences on behavior as well as the reciprocal interface between changes in the brain and behavior during the course of the adult life span.

The psychology of aging is important to many features of daily life, from workplace and the family, to public policy matters. It is complex, and new questions are continually raised about how behavior changes with age.

Providing perspectives on the behavioral science of aging for diverse disciplines, the handbook explains how the role of behavior is organized and how it changes over time. Along with parallel advances in research methodology, it explicates in great detail patterns and sub-patterns of behavior over the lifespan, and how they are affected by biological, health, and social interactions.

New topics to the eighth edition include preclinical neuropathology, audition and language comprehension in adult aging, cognitive interventions and neural processes, social interrelations, age differences in the connection of mood and cognition, cross-cultural issues, financial decision-making and capacity, technology, gaming, social networking, and more.

Decisions large and small play a fundamental role in shaping life course trajectories of health and well-being: decisions draw upon an individual's capacity for self-regulation and self-control, their ability to keep long-term goals in mind, and their willingness to place appropriate value on their future well-being. Aging and Decision Making addresses the specific cognitive and affective processes that account for age-related changes in decision making, targeting interventions to compensate for vulnerabilities and leverage strengths in the aging individual.

This book focuses on four dominant approaches that characterize the current state of decision-making science and aging - neuroscience, behavioral mechanisms, competence models, and applied perspectives. Underscoring that choice is a ubiquitous component of everyday functioning, Aging and Decision Making examines the implications of how we invest our limited social, temporal, psychological, financial, and physical resources, and lays essential groundwork for the design of decision supportive interventions for adaptive aging that take into account individual capacities and context variables.