Böcker om migration

"Öppna era hjärtan" är en lågmäld men kunskapsglad bok – omöjlig att göra rättvisa åt här – som inte kan komma lägligare." Åsa Linderborg, Aftonbladet

"Sorgenfrei lyssnar med öppet sinne, borrar i hur stora världshändelser får efterverkningar i lokalsamhällena, svingar sig vigt mellan nivåerna. Dessutom är han en fin stilist. Boken är en fröjd att läsa."Malin Krutmeijer, Sydsvenskan

"Hans kloka och lyhörda bok hjälper oss att komma ihåg och bättre förstå vad vi har varit med om. Och låter – tack vare levande möten med människor i landet – en aning av hopp spira."Maria Schottenius, DN

”Öppna era hjärtan” är en varm och välskriven bok, präglad av en ömsint förståelse för såväl sverigedemokrater som muslimska invandrare."Ricki Neuman, SvD

I vad som brukar kallas världens modernaste land blickar allt fler nostalgiskt tillbaka mot ett svunnet Folkhemssverige, men analyserna av vad som gått förlorat skiljer sig åt. Är det en etnisk homogenitet, eller den starka välfärdsstaten?

Via möten med såväl flyktingar som med sverigedemokrater, med sekulära såväl som fundamentalistiska muslimer, skildrar religionsvetaren Simon Sorgenfrei de senaste femtio åren i Sverige. Boken sträcker sig från 1975, då svensk immigrationspolitik fick en ny riktning, fram till Tidöavtalet 2022. Målet är att skildra islam i det samtida Sverige och att fortsätta den berättelse om svensk integrationspolitik som han påbörjade med ”De kommer att vara annorlunda svenskar” (2022). Simon Sorgenfrei reser genom landet, från Bjuv till Kiruna, och undersöker ett politiskt laddat landskap, som forskare och som ganska vanlig svensk.

Genom de personer och situationer som författaren möter längs får vi syn på den svenska nutidshistorien från oväntade håll. Det handlar om oljekrisen och de svenska rekordårens slut, om Palmes internationalism och om ändrade migrationsmönster, om Rushdieaffären, om Sverigedemokraternas födelse och utveckling, om kriget i Bosnien, skinheads, det fria skolvalet och privatiseringarna, om 11 september och kriget mot terrorismen, om flyktingkrisen och Tidöavtalet. Men också om vanliga svenskar som trots alla olikheter ofta delar drömmar och förhoppningar för sig själva, sina nära och kära och för platserna de bor på.

Resultatet är en stor och oupphörligen överraskande berättelse om vårt land.

"Öppna era hjärtan" är en bok för alla som intresserar sig för samhällsförändring i stort och för just dagens religiösa mångfald.

Ulf Lindgren, BTJ nr 7, 2026

Mellan klan och stat är en resa i historien från Somalia till Sverige. 

På vägen väcks fundamentala frågor om samhällets natur.

Var söker vi hjälp i nöden? Hur formas våra normer?

Vem kan man lita på?

Finns det svar som överbryggar gapet mellan klanen och den liberala staten?

Mellan klan och stat publicerades första gången 2014. Den har haft stor betydelse för integrationen av Sveriges sjuttiotusen somaliska invandrare och i grunden förändrat skolors och myndigheters förståelse för klankulturer. Till 2020 års utgåva har författaren skrivit ett nytt kapitel om reaktionerna på boken och det genomslag som begreppet klan har fått i svensk debatt de senaste åren. 

Per Brinkemo (f. 1960) är journalist och författare. Han har under flera år arbetat med integrationsfrågor inom ramen för Somaliland Förening i Rosengård i Malmö.

"Med saklig prosa och tydliga tabeller skingrar Lindell och Voronov de dimridåer som omgärdat migrationsdebatten. De har skrivit en av de senaste årens viktigaste böcker om svensk politik."  – Expressen

"Och de skriver med stilsäker lätthet. Det är en underbar liten folkbildande bok. Deras kalla siffror kan både spräcka valrörelsens entonighet och rädda konversationen vid varenda sommarmiddag." – Göteborgs-Posten

En saklig granskning som med hjälp av lättillgänglig statistik och faktiska siffror synar den långa bluffen om att allt är invandringens fel.

Vi har matats med de förljugna bilderna under många år. Budskapet från politiker och proffstyckare är mörkt: Sverige är i kris, utanförskapet är utbrett och växande, katastrofen väntar runt hörnet – och det är invandringens fel.  

I den här boken gör Alex Voronov och Christian Lindell därför något ovanligt. De går till källorna och undersöker hur det faktiskt ligger till. De analyserar partipolitiska linjer, arbetslösheten, etableringen av nyanlända, bidragstagandet. Resultatet är övertygade och samstämmigt: Det var inte bättre förr.

Flyktingar får jobb allt snabbare. Bidragsberoendet är det lägsta på 50 år. Under det senaste årtiondet har de flesta kurvor över arbetsmarknad och ekonomisk integration vänt åt rätt håll.  

Den långa bluffen är en lättillgänglig och pedagogisk genomgång av Sveriges moderna politiska historia och nutid. Det är en nödvändig bok för alla som vill se bortom de fördomar och samhällsmyter som gripit tag i vår samtid.

I mitten av 1980-talet anländer Ihsan Kellecioglu som femåring till Sverige från Turkiet tillsammans med sina två äldre bröder. Barnen har inte sett sina föräldrar på flera år, efter att deras pappa tvingats fly landet i samband med en militärkupp. Från fattigdomen i Turkiet kliver de in i ett av världens mest jämlika länder där resan går från Stockholmsförorten Vårby Gård till den lilla bruksorten Norberg i norra Västmanland. Längs vägen gör familjen en klassresa uppåt men möter även rasismens många ansikten – ett Sverige fullt av kontraster mellan stad och landsbygd, mellan inkludering och exkludering.

Sedan dess har Sverige förändrats, från internationellt föredöme till ett land präglat av växande klyftor, segregation och våld. Genom sin långa erfarenhet av arbete med barn och ungas livsvillkor, särskilt så kallade utsatta områden, tecknar Kellecioglu en skarp bild av ett samhälle i förvandling. När barnen bär vårt fall är en personlig och politisk berättelse om ett Sverige genom fyra decennier, och om hur barns villkor successivt förändrats av vuxenvärldens misslyckanden. Det är också ett angeläget inlägg från en av pionjärerna bakom arbetet med ungdomar i utsatthet, ett fält som idag står i centrum för den politiska debatten. 

"När barnen bär vårt fall handlar inte särskilt mycket om själva skjutandet – tack! – utan om det samhälle som det ligger inbäddat i. Den reparerar allvarliga förståelseförluster, de medmänskliga självklarheter som tappats bort när de flesta bestämt sig för invandringsfientlighet och hårdare straff.  (...) Han vet vad han pratar om. Och han skriver inifrån: torgen, skolorna, det egna livet. Han vinner inte med litterära stilpoäng, utan på genomarbetad vederhäftig tyngd. (...) När barnen bär vårt fall är en bok för alla." Expressen, Per Wirtén

Gedigen och lättillgänglig Dagens Nyheter

Plågsamt aktuell Hallands Nyheter

Läs den alla. Läs den alla! Köp in den till bibliotek! Ge bort den i julklapp! Bered tid för läsning! Helsingborgs Dagblad

Så skrev tidningarna när Det ohyggliga arvet utkom för första gången 2004. Den valdes till favoritbok av journalister, forskare och rappare. Den har använts som referens i två statliga utredningar om diskriminering, fungerat som läsning vid universitet och högskolor. Nu kommer denna populärvetenskapliga klassiker i ny reviderad upplaga, dessvärre lika aktuell som när den kom ut första gången.

Det ohyggliga arvet Sverige och främlingen genom tiderna beskriver förhållningssätt som präglat svenskars syn på främlingar från medeltiden fram till våra dagar. Med hjälp av exempel från myndighetstexter, litteratur, konst, film och samtida vittnesmål kartlägger Christian Catomeris djupt förankrade stereotyper om afrikaner, finnar, judar, »orientaler«, samer, resande och romer. Till denna nyupplaga har ett nyskrivet kapitel tillförts om Asiaten .

I vad som brukar kallas världens modernaste land blickar allt fler nostalgiskt tillbaka mot ett svunnet Folkhemssverige, men analyserna av vad som gått förlorat skiljer sig åt. Är det en etnisk homogenitet, eller den starka välfärdsstaten?

Via möten med såväl flyktingar som med sverigedemokrater, med sekulära såväl som fundamentalistiska muslimer, skildrar religionsvetaren Simon Sorgenfrei de senaste femtio åren i Sverige. Boken sträcker sig från 1975, då svensk immigrationspolitik fick en ny riktning, fram till Tidöavtalet 2022. Målet är att skildra islam i det samtida Sverige och att fortsätta den berättelse om svensk integrationspolitik som han påbörjade med ”De kommer att vara annorlunda svenskar” (2022). Simon Sorgenfrei reser genom landet, från Bjuv till Kiruna, och undersöker ett politiskt laddat landskap, som forskare och som ganska vanlig svensk.

Genom de personer och situationer som författaren möter längs får vi syn på den svenska nutidshistorien från oväntade håll. Det handlar om oljekrisen och de svenska rekordårens slut, om Palmes internationalism och om ändrade migrationsmönster, om Rushdieaffären, om Sverigedemokraternas födelse och utveckling, om kriget i Bosnien, skinheads, det fria skolvalet och privatiseringarna, om 11 september och kriget mot terrorismen, om flyktingkrisen och Tidöavtalet. Men också om vanliga svenskar som trots alla olikheter ofta delar drömmar och förhoppningar för sig själva, sina nära och kära och för platserna de bor på.

Resultatet är en stor och oupphörligen överraskande berättelse om vårt land.

"Jag sträckläste Arashs makalöst gripande och roliga bok", Fredrik Wikingsson.

"Det finns böcker jag skulle önska att alla läser. Det här är en sådan bok (...) En oemotståndlig bok, varm, rolig och tankeväckande", Ingalill Mosander.

"Vilken underbar bok. Så mycket värme, humor och klokskap rolig men också smärtsam när jag ser oss genom deras blick", Amelia Adamo.

"Boken är hisnande, hjärteknipande, dråplig och ögonöppnande", Pernilla Ericson, Aftonbladet.

"En underfundig ögonöppnare (...) Man skrattar åt absurditeter och rörs till tårar ", M-Magasin

"... Den är så rolig", Tara.

Filmrättigheterna köpta av Filip och Fredrik!

När Arash och hans familj kommer till Sverige från krigets Iran i mitten av 80-talet är pappa Jamshid bestämd att de genast ska bli så svenska som möjligt, så snabbt det bara går.

Det är dock allt annat än lätt. Deras nya land väcker huvudbry i en mängd svåra frågor.

Är skidsemester ett tvång?

Hur många godisbitar äter ett svenskt barn, utslaget per dag?

Och varför kan man ta upp samma fyra ämnen på varenda middag under ett helt års tid utan att någonsin motta en avvikande åsikt?

Sverigevänner : Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn är den otroligt roliga och gripande berättelsen om hur två generationer av en familj tillsammans och på varsitt håll försöker anpassa sig till ett ibland svårbegripligt samhälle. Den bitterljuva berättelsen bygger både på Arash Sanaris egna och faderns dagboksanteckningar från den första tiden i Sverige. De perspektiv läsaren får på Sverige är både intressanta och väldigt roliga.

"Henrik Brandão Jönsson är en otvungen berättare och ett trivsamt resesällskap som med sin nyfikenhet skrivit en både underhållande och informativ bok."Göteborgs-Posten

"observant, inkännande, genomsyrad av närvaro – är en blandning av kulturhistoria, reseskildring, politiskt reportage, migrationsberättelse och självreflektion. "Dagens Nyheter"Saudade är en strålande bok som öppnar ögonen för migration och den portugisiskspråkiga världen."BTJ

I den portugisisktalande världen finns ett särpräglat ord som saknar översättning på andra språk – saudade. Uttrycket beskriver känslan av att samtidigt längta bort och längta hem. Ordet skildrar en motstridig sinnesstämning som kan vara både plågsam och njutbar – en skön sorg.Saudade kan uppstå när du längtar efter något eller någon som du förlorat eller som inte längre är tillgänglig. Det kan vara en person, en plats eller en livsstil. Att allt fler föds i ett land och hamnar i ett annat gör att saudadebegreppet blivit en universell känsla. Saudade håller på att bli normen i vår globaliserade värld.

Under Henrik Brandão Jönssons nästan tjugofem år i Brasilien har han lärt sig innebörden av saudade. I sin nya bok, uppföljaren till bästsäljaren Där solen aldrig går ned, reser han till de atlantiska arkipelagerna Azorerna, Madeira och Kap Verde, vars befolkningar på grund av valjakt, vulkanutbrott och fattigdom under århundranden emigrerat till Nord- och Sydamerika.

Trots att många funnit ett bättre liv på andra sidan Atlanten saknar de ständigt sina öar. Författaren reser till ögrupperna för att gå till botten med saudadekänslan, både hos människorna i den lusofona världen och inom sig själv.

"Det man älskar med Henrik Brandão Jönsson är den livsbejakande upprymdhet som verkar genomsyra allt han gör."Kultmagasin

Sanningen om flyktinginvandringen och välfärden

Det finns en uppfattning om att ett land kan ha antingen en hållbar välfärdsstat eller höga invandringsnivåer. Men den synen är fel, för det går att ha båda. - Peo Hansen

Att invandring kostar pengar är en vedertagen sanning. Flyktingar anses nyttja mer i välfärdsstöd än de bidrar med i skatt. Denna sanning rättfärdigar en alltmer restriktiv migrationspolitik. 2015 tog Sverige emot flest flyktingar i relation till befolkning i EU. Under kommande år pratades det om flyktingkris och floder av invandrare trots att inflödet av flyktingar i själva verket visade sig vara en ekonomisk framgångssaga. Gränserna stängdes och allt färre släpptes in på premissen att Sverige och EU helt enkelt inte klarade av mer.

Men, är det verkligen en förlustaffär att ta emot flyktingar och har det verkligen kostat oss? Genom Modern Monetary Theory bevisar Peo Hansen att vårt konservativa sätt att se på ekonomi i relation till migration är både omodern, felaktig och rent skadlig. För människorna och för statsfinanserna.

Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och har tidigare gett ut Eurafrika: EU:s koloniala rötter (2015) tillsammans med Stefan Jonsson på Leopard Förlag.

"En bok som borde få stort genomslag i den politiska debatten" - Per Virtén Expresen

Vid förra sekelskiftet flyttade en man vid namn Ebrahim Umerkajeff till Stockholm och länge levde han där som landets enda muslim. Han kom till Sverige som ung fattig äventyrare men blev med tiden en framgångsrik affärsman med våning på Östermalm och butik på Birger Jarlsgatan. 1930 fick han sällskap av familjen Arhan från Turkiet och när ytterligare muslimska familjer kom som flyktingar under andra världskriget hjälpte Ebrahim dem till rätta. Det är dessa människor, Sveriges första muslimer, som står i centrum i den här boken.Men här finns också en större berättelse om det svenska 1900-talet. När Ebrahim Umerkajeff kom till Stockholm hade landet drygt fem miljoner invånare. Av dem var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och bara 35 000 invånare var födda utomlands, nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och från att ha uppfattats som något fjärran och exotiskt är islam Sveriges näst största religion. Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land."De kommer att vara annorlunda svenskar" sade Olof Palme i ett ofta citerat jultal. "De kommer alltid att vara präglade av vad de lämnat bakom sig på vägen till Sverige. De kommer både att värna sin egenart och vara del i den svenska gemenskapen."Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på den berättelsen, berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland.

Kära främling. Är du hemma? Känner du dig hemma? Hur länge till? 

Över hela världen ökar antalet flyktingar och landsförvisade, fördrivna och egendomslösa, politiskt hemlösa och ekonomiskt utestängda. När fler och fler fördrivs från sina hem föds allt större behov av en ny tillhörighet och gemenskap.  Det har gått tio år sedan författaren Ece Temelkuran lämnade sitt hemland Turkiet. Allt sedan dess har hon verkat som en politisk Kassandra och i böcker och samtal varnat för fascismen och hur enkelt den kan smyga sig på och få grepp, även där folk tror det vara en fullkomlig omöjlighet. År 2019 kom boken How to loose a country ut i vilken hon beskriver hur lätt en demokrati kan slå över i diktatur. Nu står vi inför en mängd konkurrerande kriser och för varje dag som går blir det allt tydligare att ingen institution är så solid att den inte kan förvandlas till stoft, att inget hem är så starkt att det inte kan förstöras. 

Ece Temelkurans nya bok Främlingsnationen – Ett hem för de hemfördrivna är en personlig och klarsynt text där hon i brevform skriver från en främling till en annan om hemlöshetens villkor. Det är hjärtskärande, emellanåt ironiskt skämtsamt, alltid politiskt knivskarpt. Med värme och djup omvärderar Temelkuran begrepp som exil, migration och hem och visar på möjligheten att återuppbygga ett hem i främlingskapets gemenskap. 

"Temelkuran bjuder in läsaren i de brev hon skriver från det skälvande nuet. (...) Främlingsnationen är en gripande bok om en ödesdiger framtid som inte lämnar någon oberörd, i en fantastisk översättning av Nika Abiri som fångat det lyriska i språket samtidigt som den dova, skarpa tonen för oss framåt. Helhetsbetyg: 5 (av 5)" BTJ, Lovisa Granath Brodin

"en kraftfullt egensinnig prosa till slut fått ett hem på svenska (...) Att läsa Främlingsnationen är som att hålla en karta upp och ner, på ren trots. Och att inse vad som står på spel." Dagens Nyheter

"Kort och gott sensationell. En av årets bästa reportageböcker."  Per E Andersson, Kulturnyheterna SVT

"En av årets bästa fackböcker. Kommer att läsas länge framöver." Valerie Kyeyune Backström, Expressen

"Liza Alexandrova-Zorina gläntar inte bara på dörren till en annan värld, hon ställer upp den på vid gavel. Och där överlappar det postsovjetiska samhället med din badrumsrenovering."  Hynek Pallas, Sydsvenska Dagbladet

"Ett mästerverk. Ingen som vill förstå vårt land och hur det ser ut under ytan kan gå förbi denna bok."  Torbjörn Elensky, Fokus

"Det här är en bok som brinner i händerna. Tydligen krävs en osannolikt modig reporter från Ryssland för att ge oss denna kunskap om vad som händer i Sverige." Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"En av årets viktigaste reportageböcker." Leonidas Aretakis, Expressen

"Lysande ... skulle kunna ses som en uppföljare till en klassiker i genren. I Imperiet reser polske Ryszard Kapuscinski från Moskva till Donetsk, Tbilisi till Jerevan, medan Sovjet rämnar framför hans reporterögon. Trettio år senare har imperiets barn skingrats i jakten på försörjning. I Sverige, liksom i andra västländer, har de blivit globaliseringens förlorare."  Staffan Lindberg, Aftonbladet

En villa i Bromma som förvandlas till gangsterhotell. En pizzeria i Alvesta där ett bråk leder till blodshämnd. Ett lyxbygge i Roslagen där arbetarna får nog och slår sönder precis allt. Det finns delar av Sverige som de flesta aldrig ser. Det är samma städer, samma gator, byggnader och torg. Men i den här världen gäller inte svensk lag. Mänskliga rättigheter finns inte, ekonomin är svart, maffian sköter arbetsförmedlingen. Och språket som talas är ryska.  

De som lever där kommer alla från det forna Sovjet. Ukrainska och uzbekiska byggarbetare. Städerskor från Belarus och maffiamän från Kaukasus. Vladimir Putins gamla vänner och ryssar som driver illegala arbetsförmedlingar. Tjejer som slåss mot hedersförtryck. Människor som jobbat svart i årtionden och bara drömmer om att en dag få leva som vanligt folk.  

I flera uppmärksammade reportage har journalisten Liza Alexandrova-Zorina granskat det ryska parallellsamhället i Sverige, i perioder under falsk identitet. Det här är den sanna berättelsen om imperiets barn.  Liza Alexandrova-Zorina föddes i Leningrad 1984 och växte upp i en sovjetisk småstad norr om Polcirkeln. Hon hann skriva sex böcker och nomineras till flera prestigefyllda litterära priser innan hennes engagemang som människorättsaktivist slutligen tvingande henne att lämna Ryssland. Hon bor numera i Stockholm. Imperiets barn är hennes första bok på svenska. 2025 mottag Liza det prestigefyllda Stora journalistpriset för sin andra bok, De livegnas land. 

VINNARE AV STORA JOURNALISTPRISET 2025 – ÅRETS BERÄTTARE

På dagarna jobbar han på ett bygge i Djursholm – bygget av den dyraste privatbostaden i svensk historia.  

På nätterna driver han ett illegalt hotell i Haninge. Här fixar han sängplatser och falska identiteter åt dem som vill leva under radarn. De kommer från Ryssland, Ukraina eller någon av de andra forna sovjetrepublikerna, och försöker skaffa sig en drägligare tillvaro. De flesta jobbar som byggarbetare eller städerskor. Vissa är bara tjuvar.  

De livegnas land är den sanna berättelsen om drömmar, kamp och trasig gemenskap i en värld vid sidan av vår. I månader lever Liza Alexandrova-Zorina under falsk identitet på det slitna natthärbärget. Hon kommer människorna som bor där närmare än någon gjort tidigare, och kan samtidigt avslöja den svenska byggbranschen som en genomkorrupt marknad där gränslösa husdrömmar göder organiserad brottslighet och religiös radikalisering, och skapar en modern form av livegenskap.  

I De livegnas land kan de som arbetar hårdast knappt överleva. Och de rikaste människorna i världen kan inte skydda sina hem från att infiltreras av kriminella.

Liza Alexandrova-Zorina (född 1984 i dåvarande Leningrad) är författare och journalist, verksam hos Svenska Dagbladet, Sydsvenskan och Sveriges Radio. Hennes första bok på svenska, Imperiets barn (2023), hyllades unisont. De livegnas land är en fristående fortsättning, för vilken hon belönades med det prestigefyllda Stora journalistpriset 2025.

"mästerlig" Sara Meidell, SvD

"en omistlig bok" Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"stor litterär begåvning" Ulrika Knutson, Sydsvenskan

"en extraordinär läsupplevelse" Ulrika Kärnborg, Expressen

"för mina tankar till George Orwell" Rasmus Landström, Aftonbladet

"Slumpens barn gjorde starkt intryck på mig, /…/ En grundlig och känslosam historia om hur Sverige och Gambia hör ihop.” Kakan Hermansson

"En ödmjuk och välkomponerad bok." Aftonbladet

"Det är lärorik och fascinerande läsning. Med stoff för tre romaner. Minst." Expressen"Intresseväckande och personligt berättat." SvD Perfect Guide

Seinabo SeyErik LundinAlice Bah KuhnkeMadi BanjaMalando Gassama

En dag gjorde jag en lista över alla svenskgambier jag känner till. Det tog bara några minuter att komma upp i ett hundratal. Jag bestämde mig för att ta reda på mer om det där som alltid varit diffust i mitt liv, relationen mellan Sverige och Gambia. Om dem som är en del av den. Och oss som är en produkt av den.

Amat Levin träffar dem som kom hit redan på 1960-talet och de unga som idag gör avtryck inom kultur, mode, politik och idrott. 

Allt började av en slump. År 1965 är mångsysslaren Bertil Harding på resa i Senegal men kör fel och hamnar på den gambiska kusten. Till detta paradis ska han snart ta mängder av soldyrkande chartersvenskar. Samtidigt öppnas dörren för gambier som söker ett nytt liv i Sverige. Slumpens barn är ett porträtt av en dynamisk diaspora. Men det är också en personlig berättelse om viljan att reparera familjeband och vad det innebär att föra ett arv vidare.

"ett ovanligt givande reportage, som synliggör Sverige på ett nytt sätt." Göteborgs-Posten

"Oavbrutet intressant om relationen mellan Sverige och Gambia." Smålänningen

"Det är lärorik och fascinerande läsning. Med stoff för tre romaner. Minst." Expressen

"Intresseväckande och personligt berättat när journalisten Amat Levin får liv i en oberättad del av Sveriges historia." SvD Perfect Guide

"Amat Levins bok är en stark påminnelse om den kluvenhet som blandsvenskar kan känna inför sina arv. Som barn gör man ofta allt för att passa in och klipper ett generationsband som man sedan lägger resten av livet på att tåta ihop." Dagens Nyheter

"Boken är en ömsint berättelse, där Levin skildrar svenskgambiers historia och belyser människoöden på ett mycket levande och lättfattligt sätt." BTJ

»Till den som förfasar sig och undrar hur i hela friden en så oseriös person kan bli generaldirektör vill jag till mitt försvar framhålla att byråkratins grå våta filt vid det laget hade slutit sig tätt kring mitt tidigare så levnadsglada och skojfriska hjärta.«

Varför utvisas oskyldiga barn och sjuka mormödrar när terrorister får stanna? Hur sjukt är ett apatiskt barn och hur gammalt är ett ensamkommande barn? Vad hände egentligen bakom kulisserna under flyktingkrisen? Varför lät Sverige alla syrier stanna?

Frågorna som tjänstemän på Migrationsverket ställs inför är många och svåra. Migration : genom mina ögon är Mikael Ribbenvik Cassars egen berättelse om varför svaren ser ut som de gör. Vi får följa hans resa från asylhandläggare till generaldirektör, och möta allt från den enskilda människan på andra sidan skrivbordet till insidan av rummen där vår tids stora frågor avgjordes.

*

Mikael Ribbenvik Cassar, född 1967, är jurist och ämbetsman. Han var generaldirektör för Migrationsverket mellan 2017 och 2023.