Migration

"Öppna era hjärtan" är en lågmäld men kunskapsglad bok – omöjlig att göra rättvisa åt här – som inte kan komma lägligare." Åsa Linderborg, Aftonbladet

"Sorgenfrei lyssnar med öppet sinne, borrar i hur stora världshändelser får efterverkningar i lokalsamhällena, svingar sig vigt mellan nivåerna. Dessutom är han en fin stilist. Boken är en fröjd att läsa."Malin Krutmeijer, Sydsvenskan

"Hans kloka och lyhörda bok hjälper oss att komma ihåg och bättre förstå vad vi har varit med om. Och låter – tack vare levande möten med människor i landet – en aning av hopp spira."Maria Schottenius, DN

”Öppna era hjärtan” är en varm och välskriven bok, präglad av en ömsint förståelse för såväl sverigedemokrater som muslimska invandrare."Ricki Neuman, SvD

I vad som brukar kallas världens modernaste land blickar allt fler nostalgiskt tillbaka mot ett svunnet Folkhemssverige, men analyserna av vad som gått förlorat skiljer sig åt. Är det en etnisk homogenitet, eller den starka välfärdsstaten?

Via möten med såväl flyktingar som med sverigedemokrater, med sekulära såväl som fundamentalistiska muslimer, skildrar religionsvetaren Simon Sorgenfrei de senaste femtio åren i Sverige. Boken sträcker sig från 1975, då svensk immigrationspolitik fick en ny riktning, fram till Tidöavtalet 2022. Målet är att skildra islam i det samtida Sverige och att fortsätta den berättelse om svensk integrationspolitik som han påbörjade med ”De kommer att vara annorlunda svenskar” (2022). Simon Sorgenfrei reser genom landet, från Bjuv till Kiruna, och undersöker ett politiskt laddat landskap, som forskare och som ganska vanlig svensk.

Genom de personer och situationer som författaren möter längs får vi syn på den svenska nutidshistorien från oväntade håll. Det handlar om oljekrisen och de svenska rekordårens slut, om Palmes internationalism och om ändrade migrationsmönster, om Rushdieaffären, om Sverigedemokraternas födelse och utveckling, om kriget i Bosnien, skinheads, det fria skolvalet och privatiseringarna, om 11 september och kriget mot terrorismen, om flyktingkrisen och Tidöavtalet. Men också om vanliga svenskar som trots alla olikheter ofta delar drömmar och förhoppningar för sig själva, sina nära och kära och för platserna de bor på.

Resultatet är en stor och oupphörligen överraskande berättelse om vårt land.

"Öppna era hjärtan" är en bok för alla som intresserar sig för samhällsförändring i stort och för just dagens religiösa mångfald.

Ulf Lindgren, BTJ nr 7, 2026

Kära främling. Är du hemma? Känner du dig hemma? Hur länge till? 

Över hela världen ökar antalet flyktingar och landsförvisade, fördrivna och egendomslösa, politiskt hemlösa och ekonomiskt utestängda. När fler och fler fördrivs från sina hem föds allt större behov av en ny tillhörighet och gemenskap.  Det har gått tio år sedan författaren Ece Temelkuran lämnade sitt hemland Turkiet. Allt sedan dess har hon verkat som en politisk Kassandra och i böcker och samtal varnat för fascismen och hur enkelt den kan smyga sig på och få grepp, även där folk tror det vara en fullkomlig omöjlighet. År 2019 kom boken How to loose a country ut i vilken hon beskriver hur lätt en demokrati kan slå över i diktatur. Nu står vi inför en mängd konkurrerande kriser och för varje dag som går blir det allt tydligare att ingen institution är så solid att den inte kan förvandlas till stoft, att inget hem är så starkt att det inte kan förstöras. 

Ece Temelkurans nya bok Främlingsnationen – Ett hem för de hemfördrivna är en personlig och klarsynt text där hon i brevform skriver från en främling till en annan om hemlöshetens villkor. Det är hjärtskärande, emellanåt ironiskt skämtsamt, alltid politiskt knivskarpt. Med värme och djup omvärderar Temelkuran begrepp som exil, migration och hem och visar på möjligheten att återuppbygga ett hem i främlingskapets gemenskap. 

"Temelkuran bjuder in läsaren i de brev hon skriver från det skälvande nuet. (...) Främlingsnationen är en gripande bok om en ödesdiger framtid som inte lämnar någon oberörd, i en fantastisk översättning av Nika Abiri som fångat det lyriska i språket samtidigt som den dova, skarpa tonen för oss framåt. Helhetsbetyg: 5 (av 5)" BTJ, Lovisa Granath Brodin

"en kraftfullt egensinnig prosa till slut fått ett hem på svenska (...) Att läsa Främlingsnationen är som att hålla en karta upp och ner, på ren trots. Och att inse vad som står på spel." Dagens Nyheter

"Jag sträckläste Arashs makalöst gripande och roliga bok", Fredrik Wikingsson.

"Det finns böcker jag skulle önska att alla läser. Det här är en sådan bok (...) En oemotståndlig bok, varm, rolig och tankeväckande", Ingalill Mosander.

"Vilken underbar bok. Så mycket värme, humor och klokskap rolig men också smärtsam när jag ser oss genom deras blick", Amelia Adamo.

"Boken är hisnande, hjärteknipande, dråplig och ögonöppnande", Pernilla Ericson, Aftonbladet.

"En underfundig ögonöppnare (...) Man skrattar åt absurditeter och rörs till tårar ", M-Magasin

"... Den är så rolig", Tara.

Filmrättigheterna köpta av Filip och Fredrik!

När Arash och hans familj kommer till Sverige från krigets Iran i mitten av 80-talet är pappa Jamshid bestämd att de genast ska bli så svenska som möjligt, så snabbt det bara går.

Det är dock allt annat än lätt. Deras nya land väcker huvudbry i en mängd svåra frågor.

Är skidsemester ett tvång?

Hur många godisbitar äter ett svenskt barn, utslaget per dag?

Och varför kan man ta upp samma fyra ämnen på varenda middag under ett helt års tid utan att någonsin motta en avvikande åsikt?

Sverigevänner : Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn är den otroligt roliga och gripande berättelsen om hur två generationer av en familj tillsammans och på varsitt håll försöker anpassa sig till ett ibland svårbegripligt samhälle. Den bitterljuva berättelsen bygger både på Arash Sanaris egna och faderns dagboksanteckningar från den första tiden i Sverige. De perspektiv läsaren får på Sverige är både intressanta och väldigt roliga.

Vid förra sekelskiftet flyttade en man vid namn Ebrahim Umerkajeff till Stockholm och länge levde han där som landets enda muslim. Han kom till Sverige som ung fattig äventyrare men blev med tiden en framgångsrik affärsman med våning på Östermalm och butik på Birger Jarlsgatan. 1930 fick han sällskap av familjen Arhan från Turkiet och när ytterligare muslimska familjer kom som flyktingar under andra världskriget hjälpte Ebrahim dem till rätta. Det är dessa människor, Sveriges första muslimer, som står i centrum i den här boken.Men här finns också en större berättelse om det svenska 1900-talet. När Ebrahim Umerkajeff kom till Stockholm hade landet drygt fem miljoner invånare. Av dem var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och bara 35 000 invånare var födda utomlands, nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och från att ha uppfattats som något fjärran och exotiskt är islam Sveriges näst största religion. Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land."De kommer att vara annorlunda svenskar" sade Olof Palme i ett ofta citerat jultal. "De kommer alltid att vara präglade av vad de lämnat bakom sig på vägen till Sverige. De kommer både att värna sin egenart och vara del i den svenska gemenskapen."Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på den berättelsen, berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland.

VINNARE AV STORA JOURNALISTPRISET 2025 – ÅRETS BERÄTTARE

På dagarna jobbar han på ett bygge i Djursholm – bygget av den dyraste privatbostaden i svensk historia.  

På nätterna driver han ett illegalt hotell i Haninge. Här fixar han sängplatser och falska identiteter åt dem som vill leva under radarn. De kommer från Ryssland, Ukraina eller någon av de andra forna sovjetrepublikerna, och försöker skaffa sig en drägligare tillvaro. De flesta jobbar som byggarbetare eller städerskor. Vissa är bara tjuvar.  

De livegnas land är den sanna berättelsen om drömmar, kamp och trasig gemenskap i en värld vid sidan av vår. I månader lever Liza Alexandrova-Zorina under falsk identitet på det slitna natthärbärget. Hon kommer människorna som bor där närmare än någon gjort tidigare, och kan samtidigt avslöja den svenska byggbranschen som en genomkorrupt marknad där gränslösa husdrömmar göder organiserad brottslighet och religiös radikalisering, och skapar en modern form av livegenskap.  

I De livegnas land kan de som arbetar hårdast knappt överleva. Och de rikaste människorna i världen kan inte skydda sina hem från att infiltreras av kriminella.

Liza Alexandrova-Zorina (född 1984 i dåvarande Leningrad) är författare och journalist, verksam hos Svenska Dagbladet, Sydsvenskan och Sveriges Radio. Hennes första bok på svenska, Imperiets barn (2023), hyllades unisont. De livegnas land är en fristående fortsättning, för vilken hon belönades med det prestigefyllda Stora journalistpriset 2025.

"mästerlig" Sara Meidell, SvD

"en omistlig bok" Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"stor litterär begåvning" Ulrika Knutson, Sydsvenskan

"en extraordinär läsupplevelse" Ulrika Kärnborg, Expressen

"för mina tankar till George Orwell" Rasmus Landström, Aftonbladet

"Henrik Brandão Jönsson är en otvungen berättare och ett trivsamt resesällskap som med sin nyfikenhet skrivit en både underhållande och informativ bok."Göteborgs-Posten

"observant, inkännande, genomsyrad av närvaro – är en blandning av kulturhistoria, reseskildring, politiskt reportage, migrationsberättelse och självreflektion. "Dagens Nyheter"Saudade är en strålande bok som öppnar ögonen för migration och den portugisiskspråkiga världen."BTJ

I den portugisisktalande världen finns ett särpräglat ord som saknar översättning på andra språk – saudade. Uttrycket beskriver känslan av att samtidigt längta bort och längta hem. Ordet skildrar en motstridig sinnesstämning som kan vara både plågsam och njutbar – en skön sorg.Saudade kan uppstå när du längtar efter något eller någon som du förlorat eller som inte längre är tillgänglig. Det kan vara en person, en plats eller en livsstil. Att allt fler föds i ett land och hamnar i ett annat gör att saudadebegreppet blivit en universell känsla. Saudade håller på att bli normen i vår globaliserade värld.

Under Henrik Brandão Jönssons nästan tjugofem år i Brasilien har han lärt sig innebörden av saudade. I sin nya bok, uppföljaren till bästsäljaren Där solen aldrig går ned, reser han till de atlantiska arkipelagerna Azorerna, Madeira och Kap Verde, vars befolkningar på grund av valjakt, vulkanutbrott och fattigdom under århundranden emigrerat till Nord- och Sydamerika.

Trots att många funnit ett bättre liv på andra sidan Atlanten saknar de ständigt sina öar. Författaren reser till ögrupperna för att gå till botten med saudadekänslan, både hos människorna i den lusofona världen och inom sig själv.

"Det man älskar med Henrik Brandão Jönsson är den livsbejakande upprymdhet som verkar genomsyra allt han gör."Kultmagasin

Sanningen om flyktinginvandringen och välfärden

Det finns en uppfattning om att ett land kan ha antingen en hållbar välfärdsstat eller höga invandringsnivåer. Men den synen är fel, för det går att ha båda. - Peo Hansen

Att invandring kostar pengar är en vedertagen sanning. Flyktingar anses nyttja mer i välfärdsstöd än de bidrar med i skatt. Denna sanning rättfärdigar en alltmer restriktiv migrationspolitik. 2015 tog Sverige emot flest flyktingar i relation till befolkning i EU. Under kommande år pratades det om flyktingkris och floder av invandrare trots att inflödet av flyktingar i själva verket visade sig vara en ekonomisk framgångssaga. Gränserna stängdes och allt färre släpptes in på premissen att Sverige och EU helt enkelt inte klarade av mer.

Men, är det verkligen en förlustaffär att ta emot flyktingar och har det verkligen kostat oss? Genom Modern Monetary Theory bevisar Peo Hansen att vårt konservativa sätt att se på ekonomi i relation till migration är både omodern, felaktig och rent skadlig. För människorna och för statsfinanserna.

Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och har tidigare gett ut Eurafrika: EU:s koloniala rötter (2015) tillsammans med Stefan Jonsson på Leopard Förlag.

"En bok som borde få stort genomslag i den politiska debatten" - Per Virtén Expresen

"Kort och gott sensationell. En av årets bästa reportageböcker."  Per E Andersson, Kulturnyheterna SVT

"En av årets bästa fackböcker. Kommer att läsas länge framöver." Valerie Kyeyune Backström, Expressen

"Liza Alexandrova-Zorina gläntar inte bara på dörren till en annan värld, hon ställer upp den på vid gavel. Och där överlappar det postsovjetiska samhället med din badrumsrenovering."  Hynek Pallas, Sydsvenska Dagbladet

"Ett mästerverk. Ingen som vill förstå vårt land och hur det ser ut under ytan kan gå förbi denna bok."  Torbjörn Elensky, Fokus

"Det här är en bok som brinner i händerna. Tydligen krävs en osannolikt modig reporter från Ryssland för att ge oss denna kunskap om vad som händer i Sverige." Maria Schottenius, Dagens Nyheter

"En av årets viktigaste reportageböcker." Leonidas Aretakis, Expressen

"Lysande ... skulle kunna ses som en uppföljare till en klassiker i genren. I Imperiet reser polske Ryszard Kapuscinski från Moskva till Donetsk, Tbilisi till Jerevan, medan Sovjet rämnar framför hans reporterögon. Trettio år senare har imperiets barn skingrats i jakten på försörjning. I Sverige, liksom i andra västländer, har de blivit globaliseringens förlorare."  Staffan Lindberg, Aftonbladet

En villa i Bromma som förvandlas till gangsterhotell. En pizzeria i Alvesta där ett bråk leder till blodshämnd. Ett lyxbygge i Roslagen där arbetarna får nog och slår sönder precis allt. Det finns delar av Sverige som de flesta aldrig ser. Det är samma städer, samma gator, byggnader och torg. Men i den här världen gäller inte svensk lag. Mänskliga rättigheter finns inte, ekonomin är svart, maffian sköter arbetsförmedlingen. Och språket som talas är ryska.  

De som lever där kommer alla från det forna Sovjet. Ukrainska och uzbekiska byggarbetare. Städerskor från Belarus och maffiamän från Kaukasus. Vladimir Putins gamla vänner och ryssar som driver illegala arbetsförmedlingar. Tjejer som slåss mot hedersförtryck. Människor som jobbat svart i årtionden och bara drömmer om att en dag få leva som vanligt folk.  

I flera uppmärksammade reportage har journalisten Liza Alexandrova-Zorina granskat det ryska parallellsamhället i Sverige, i perioder under falsk identitet. Det här är den sanna berättelsen om imperiets barn.  Liza Alexandrova-Zorina föddes i Leningrad 1984 och växte upp i en sovjetisk småstad norr om Polcirkeln. Hon hann skriva sex böcker och nomineras till flera prestigefyllda litterära priser innan hennes engagemang som människorättsaktivist slutligen tvingande henne att lämna Ryssland. Hon bor numera i Stockholm. Imperiets barn är hennes första bok på svenska. 2025 mottag Liza det prestigefyllda Stora journalistpriset för sin andra bok, De livegnas land. 

I sin självbiografi berättar Ebonita Baldeh om hur hon som barn blev utsatt för trafficking av en nära vän till familjen. Som sexårig flicka förlorade hon för alltid sin barndom då hon hämtades hemma av en man med lovordet att få leka med hans son. Under flera år fick hon därefter utstå fruktansvärda sexuella övergrepp, då hon såldes till både män och kvinnor i hans nätverk.

När det till slut uppdagas vad som pågår bakom låsta dörrar möts hon av nya utmaningar. Skolgården fylls av föraktfulla blickar och äcklade miner. Föräldrarna blundar och Ebonita vill inte längre leva. Detta leder så småningom till ett missbruk för att dämpa det ständigt närvarande obehaget.

Hon beskriver hur missbruket, där och då, räddade henne från att ta sitt liv då hon fick en paus i lidandet efter alla trauman. Livet fick en vändning när hon blev gravid men då hon förlorade sin dotter i åttonde månaden krossades hon på nytt. Ebonita fastnade åter i missbruket, innan det slutligen vände och hon beslutade sig för att välja livet före att vara ett offer. Hon konfronterade slutligen mannen som tagit barndomen ifrån henne och avslutade den delen av sitt liv.

Ebonita tar oss med på en smärtsam och ärlig resa genom rättegångar, mobbning, missbruk och sorg fram till idag då hon lever med sin sambo, två bonusbarn och sina två egna barn. Det är en gripande men även förlåtande skildring för att åter kunna älska sig själv och hitta tilliten att bli älskad.

"Jag har skrivit denna bok för att först och främst berätta min historia, precis som den var, och om boken kan få någon att finna tröst, hopp, tolerans eller till och med mod att själv våga läka så är det ett stort plus. Jag vill även vara en röst för utsatta barn som inte vågar göra sin röst hörd. Jag behåller det jag har genom att ge bort det."  Författare:Ebonita Baldeh var en av flera deltagare som gjorde ett otroligt starkt intryck i SVT:s serie Lerin på Lofoten, som under vintern sändes på SVT.Hon är uppvuxen i Sverige men kommer ursprungligen från Gambia/Senegal.Hon jobbar som arbetshandledare på en daglig verksamhet. Hon är även aktiv inom sociala medier där hon live pratar om psykisk ohälsa och övergrepp men även om sina livserfarenheter.Kreativitet är någonting som länge följt Ebonita i livet och på fritiden ser hon alltid till att aktivera sin passion för akrylen och dela sin konst.

»Till den som förfasar sig och undrar hur i hela friden en så oseriös person kan bli generaldirektör vill jag till mitt försvar framhålla att byråkratins grå våta filt vid det laget hade slutit sig tätt kring mitt tidigare så levnadsglada och skojfriska hjärta.«

Varför utvisas oskyldiga barn och sjuka mormödrar när terrorister får stanna? Hur sjukt är ett apatiskt barn och hur gammalt är ett ensamkommande barn? Vad hände egentligen bakom kulisserna under flyktingkrisen? Varför lät Sverige alla syrier stanna?

Frågorna som tjänstemän på Migrationsverket ställs inför är många och svåra. Migration : genom mina ögon är Mikael Ribbenvik Cassars egen berättelse om varför svaren ser ut som de gör. Vi får följa hans resa från asylhandläggare till generaldirektör, och möta allt från den enskilda människan på andra sidan skrivbordet till insidan av rummen där vår tids stora frågor avgjordes.

*

Mikael Ribbenvik Cassar, född 1967, är jurist och ämbetsman. Han var generaldirektör för Migrationsverket mellan 2017 och 2023.

Kunskap och medvetenhet om hur skolan på bästa sätt tar till vara elevernas olikheter är viktigt för alla som arbetar i skolan. Skolans möte med nyanlända beskriver hur vi kan utveckla mottagande och undervisning av nyanlända. Vad innebär det att möta nyanlända elever? Hur ser sammanhang och betingelser ut för en lyckad undervisning och inkludering? Hur kan arbetet med nyanlända enligt vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utvecklas?

Boken vänder sig till lärarutbildningar på alla nivåer inom den obligatoriska skolan och gymnasiet, dvs. till lärarstudenter och lärarutbildare. Den lämpar sig också väl för fortbildning av lärare, skolledare, annan skolpersonal, skolhuvudmän, politiker och beslutsfattare.

Alla som möter nyanlända eller intresserar sig för hur vi kan utveckla skolverksamheten kring nyanlända kan få inspiration av innehållet.

Om författarnaPirjo Lahdenperä är professor i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning vid Mälardalens högskola. Eva Sundgren är professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Mälardalens högskola.

Sagt om boken"Sammantaget är boken ett välkommet tillskott när det gäller litteratur inom ämnesområdet. Det behövs mer kunskap bland skolledare, lärare och lärarstuderande för att kunna möta nyanlända elever på bästa möjliga sätt. I boken varvas teori och praktiska exempel. Praktikfallen och exemplen bidrar till att förtydliga teorierna. Boken uppmuntrar till ökad användning av interkulturell pedagogik i skolans undervisning generellt sett." BTJ-häftet nr 22, 2016, Lektör: Elisabeth Sörhuus.

Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet handlar om det praktiskt pedagogiska arbetet med nyanlända elever. Boken presenterar olika undervisningsformer, till exempel inkludering och språkstödjande undervisning, förberedelseklasser, studiehandledning, språkutvecklande lärarkommunikation och transspråkande.

Del ett presenterar tankemodeller kring interkulturell skolutveckling och flerspråkighet som ger en teoretisk ram för de mer praktiska delarna. Del två behandlar olika undervisningsformer och innehåller didaktiska diskussioner om hur man som lärare kan skapa en god lärmiljö för eleverna. I del tre presenteras didaktiska exempel hämtade från autentisk klassrumsinteraktion som är tänkta att ge inspiration. Boken bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt på författarnas erfarenheter från forskning och praktik i skolorna. Merparten av författarna är själva flerspråkiga och arbetar aktivt med frågor som rör nyanlända elevers skolgång.

Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare. Den lämpar sig även väl för fortbildning av lärare, skolledare, annan skolpersonal, skolhuvudmän, politiker och beslutsfattare.

Om författarnaRedaktörer för boken är Pirjo Lahdenperä, professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning, och Eva Sundgren, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik, vid Mälardalens högskola.

Nu kommer Vi, skuggorna som illustrerad utgåva, vackert tecknad av Hanna Böhm! 

Aura kom i tron om att det här landet var någorlunda fredat från mygel och korruption. Hon visade sig ha fel. 

Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavlika förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt. Exploateringen pågår överallt. Människor sover inuti bilverkstäder, i skogen och på byggen. En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället där gömda arbetare lever i det tysta. I Vi, skuggorna får dessa gömda människor ett ansikte. 

Elinor Torp är författare och journalist på Dagens Arbete. 2010 tilldelades hon Guldspaden för grävande journalistik. Vi, skuggorna kom först ut på Leopard Förlag 2019, 2021 romandebuterade Torp med boken Moderkakan. 

Hanna Böhm, f. 1995, är illustratör och serietecknare boende och verksam i Stockholm. Hennes konst utforskar det personliga, det politiska och överlappet däremellan. Hon har ritat serier för bland annat Galago och Ottar, och är aktuell med en resande/vandrande utställning för Seriefrämjandet.