Mattias Huss – översättare

Detta praktverk skildrar allt det som är skrämmande med havet. Oceanerna har i alla tider fascinerat människan och ofta uppfattats som hotfullt. Oändliga djup och okända varelser gav upphov till berättelser om vidunder och fasansfulla monster. Under ytan fanns gigantiska bläckfiskar som kunde sänka hela skepp och djävulsrockor som slukade människor.

Samtidigt uppfattades undervattensvärlden också som en paradisliknande plats, vars korallträdgårdar var hem för vackra fiskar och spännande skaldjur. Och denna mystiska värld var också en skattkammare där guld, sjunkna vrak och försvunna antikviteter kunde hittas.

Kulturhistorikern Otto Latvas tar oss i denna storslagna bok med på en resa hundratals år tillbaka, då havet till stor del definierades av fantasin och då djupen ansågs fyllda av monster. Boken är rikt illustrerad med över tvåhundra fantasieggande målningar och illustrationer.

En av Finlands främsta ungdomsboksförfattare Siiri Enoranta har skrivit en uppslukande framtidsberättelse om oskuldsfullhetens slut.  

Andrew är ny i den rika flygstaden Queenbridge, där himlen täcks av skepp och svävare som drivs av indigo. Han är intensivt förtjust i rikemansbarnet Josh Roy, som är gänget Sotvingarnas ledare. Då Joshs lillasyster Penelope Roy bevittnar ett mord anlitas Andrews pappa för rehabilitera henne, och Andrew får chansen att tillbringa hela sommaren i Joshs närhet på herrgården Summersutton. Men under den perfekta ytan på Summersutton lurar ett farligt spel av lögner och svek. Andrew försöker bli del av gänget i en värld där pengar och prestige värderas högre än ett människoliv, och där man inte märker att ungdomarnas maktspel gått för långt innan det redan är för sent.  

Likt en storm som skoningslöst drar in över land lämnar Stormsommar ingen oberörd. Stormsommar blandar herrgårdsroman med spekulativ fiktion och skolelevsdrama, och nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2021.

»En otroligt gripande berättelse om exil och människans längtan efter ett hem.« Jonas Eklöf, Nyhetsmorgon TV4»En oerhört fint berättad historia om krigets brutalitet och exilens smärta.« Yukiko Duke, Vi läser

Det är februari 1940 i finska Karelen. Tjugotreåriga Alli har två önskningar: att undkomma kriget och att få leva som fiskare som sin far. Men livet tar inte hänsyn till hennes drömmar.

Finska vinterkriget slutar med en dyrköpt fred och stora delar av Allis älskade Karelen tillfaller Sovjetunionen. Hon tvingas lämna sitt hem och fly västerut.

Väl i Österbotten väntar ytterligare utmaningar – nya levnadsvillkor, stora kulturella skillnader och vardagen på ett militärsjukhus.

I Karelen är stränderna tomma och de enda som vänder åter är fåglarna.

Kan en fiskardotter, van vid sjön Ladogas friska vindar och låga vågor rota sig på nytt i Österbottens flacka landskap?

Innan fåglarna vänder åter är finska Merja Mäkis glimrande debutroman om tillhörighet, exil, krigets brutalitet och människans förunderliga förmåga att knyta nya band.

Sommaren 1942 återvänder Larja till sitt hem i Olonets. Det råder tillfällig fred i den här delen av Karelen, som nyligen återvunnits från de sovjetiska ockupanterna. Larja möts av brända huskroppar och beskedet att hennes buabo Matja, byns professionella gråterska, är dödligt sjuk. Medan hon tar hand om farmodern lyssnar Larja på nordanvinden som går genom träden och upptäcker att även hon besitter gåvan att förmedla andras sorg. Men ska hon också uppbåda kraften och modet att hantera sin egen?

I Larjas närhet finns den finska soldaten Tuomas, men på den sovjetiska sidan strider hennes ungdomskärlek Misa. Hon vet inte längre vad hennes hembygd kallas, hur ska hon då kunna veta var hon hör hemma?

Jag ger mina tårar är en gripande skildring av en ung kvinna som har vuxit upp i olika kulturer på gränsen mellan två länder. Det är Merja Mäkis andra roman och en fristående fortsättning på den kritikerrosade debuten Innan fåglarna vänder åter.

En finsk motsvarighet till Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad!     

Anna växer under 1900-talet upp på den fattiga finska landsbygden. Efter moderns död flyttar hon till Kuopio, i hennes ögon en metropol, där hon får jobb som tjänsteflicka. Snart träffar hon den mörkögde Lassi, som varit på sjön och sett världen. De blir ett par och det dröjer inte länge innan Anna väntar smått. Anna och Lassi gifter sig och likt många andra arbetarkvinnor får Anna välja en brudklänning i svart, som också kan duga till annat. Men barnet är dödfött och Annas liv rasar. Enligt svärmor är det Guds vilja som sker, enligt Lassi är meningen med eländet att stärka deras stridsvilja. Han talar politik och Anna hittar papper som propagerar för demonstrationer. Dagen de ska fira hennes 21-årsdag blir han arresterad. Sju år på tvångsarbetslägret Dragsvik lyder domen. Anna inser att om hon ska klara sig måste hon lära sig att sörja för sig själv.  

I Brudar i svart står kvinnorna i centrum, deras vardag med stank av lut och lakanstvätt, försvunna hemtrakter och det nya liv som växer fram för dem som flyttar in till städerna.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och f.d. ordförande för Finlands PEN samt finska författarförbundet. Lind & Co har tidigare givit ut hennes roman Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris, samt fackboken Livsöden i Finlands bortglömda fångläger, som behandlar hennes morfars tid i Dragsvik. Brudar i svart är den första romanen i den hyllade Kuopiosviten om hemstaden i östra Finland. Romanerna är delvis baserade på händelser i hennes egen släkt.  

"Kähkönen är en skicklig berättare [...] Efter denna första roman i Kuopio-serien är det bara att hoppas på att de sex övriga också ges ut på svenska. Sirpa Kähkönen är läsvärd, enkelt uttryckt." Jan Bergsten, Norrländska Socialdemokraten  

"Brudar i svart är en stor läsupplevelse. Det beror förstås på kraften i berättelsen i sig och dess storartade gestaltning av karaktärer, men också på Mattias Huss levande översättning." Maria Küchen, Sydsvenskan  

"Det är om levande finsk historia Sirpa Kähkönen berättar. Detaljrikedomen i denna vardagshistoria har fyllt varje sida med must och märg." Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

Vädret såg ut att bli klart imorgon. Flygväder. Den tanken satt hårt rotad, den flimrade förbi trots att freden hade kommit. Anna smekte sin dotters huvud. Fred hette det.  

Människoödena i ett flerfamiljshus i den lilla finska staden Kuopio återspeglar händelserna den varma sommaren 1940. Vinterkriget är i färskt minne och det ryktas om ett nytt krig. Som tvillingmor är Anna fast i hemmet, nedtyngd under bördan av att sörja för att familjen har varma kläder och mat för vintern. Hon får hjälp av svägerskan Hilda - maken Lassi, frigiven från fängelset, har svårt att uthärda sina minnen från kriget och duger inte till familjeförsörjare. Men barnen måste ha mat och svärmor tas om hand. Det blir den nya grannen, servitrisen Helvi, som blåser in nya vindar i Annas liv. Men finns det egentligen några fria val för Anna?  

Järnnätter skildrar arbetarkvinnornas liv under en tid som präglas av krig och rädsla. Finns det utrymme för drömmar och individualitet när livet är fyllt av hårt arbete och oro för de barn som kanske måste sändas ut i krig? Järnnätter är den andra delen i Kuopioserien om Finlands närhistoria.  

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och före detta ordförande för Finlands PEN samt finska författarförbundet. Lind & Co har tidigare givit ut hennes fackbok Livsöden i Finlands bortglömda fångläger samt romanerna Granitmannen och Brudar i svart, den första delen i den hyllade Kuopiosviten om hemstaden i östra Finland. Romanerna är delvis baserade på händelser i hennes egen släkt.

"Med hjälp av sin släkthistoria skildrar Sirpa Kähkönen livets hårda villkor med ett språk genomlyst av poetisk berättarglädje. Hon har fångat essensen, skapat en bildväv av ord som skimrar, som gör historien begriplig för nästa generation och nästa. [...] Språkets vemod och melodiska skönhet genljuder i den lyhörda översättningen av Mattias Huss." Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet  

"Järnnätter är en underbar bok!" BTJ

När jag ringde till begravningsbyrån efter din död fick jag veta att vår lilla familjegrav hade plats för sammanlagt 36 urnor. Jag blev chockad. Hur kunde det ens vara möjligt! Du skulle ju ha varit den sista som lades till vila i den graven. Så hade det alltid sagts.

I mars 2022 dog Sirpa Kähkönens mor efter en lång tids sjukdom. Riitta var atletisk, vacker och begåvad men en trafikolycka vid sexton års ålder förändrade hennes liv för alltid. Jag sörjer inte din död, jag sörjer ditt liv , skriver författaren, vars relation till modern var komplicerad och sårig. I ett försök att närma sig sin mor vänder hon sig till hennes dagböcker. Med hjälp av dem skildrar hon moderns uppväxt på 1950-talet och den dramatiska förändring som följde på olyckan. Det är en berättelse om driv och längtan men också om sorg, tablettmissbruk och bitterhet. Det handlar även om att växa upp i spåren av krig, politiska motsättningar och konflikter. Om en generation som hade svårt att hantera och sätta ord på sina känslor och erfarenheter av oförätter och om hur den ordlösa sorgen går i arv. Romanen belönades med Finlandiapriset 2023.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare, översättare och krönikör med ett särskilt intresse för historia och samhällsfrågor. På Lind & Co har hon bland annat tidigare utkommit med den hyllade serien om staden Kuopio och Finlands närhistoria, som delvis är baserad på händelser i hennes egen släkt, samt romanen Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris.

"Det är fängslande. Helt fängslande. Bladvändarkvalitet - inte i betydelsen hur själva händelseförloppet ska sluta, utan hur det här ska berättas." Dagens Nyheter

Sommaren 1942 återvänder Larja till sitt hem i Olonets. Det råder tillfällig fred i den här delen av Karelen, som nyligen återvunnits från de sovjetiska ockupanterna. Larja möts av brända huskroppar och beskedet att hennes buabo Matja, byns professionella gråterska, är dödligt sjuk. Medan hon tar hand om farmodern lyssnar Larja på nordanvinden som går genom träden och upptäcker att även hon besitter gåvan att förmedla andras sorg. Men ska hon också uppbåda kraften och modet att hantera sin egen?

I Larjas närhet finns den finska soldaten Tuomas, men på den sovjetiska sidan strider hennes ungdomskärlek Misa. Hon vet inte längre vad hennes hembygd kallas, hur ska hon då kunna veta var hon hör hemma?

Jag ger mina tårar är en gripande skildring av en ung kvinna som har vuxit upp i olika kulturer på gränsen mellan två länder. Det är Merja Mäkis andra roman och en fristående fortsättning på den kritikerrosade debuten Innan fåglarna vänder åter.

Adelns historia i Finland ger en ny och nyansrik bild av ett samhällsstånd som befunnit sig i händelsernas centrum genom århundradena. Boken följer adeln i den östra riksdelen under den svenska tiden och under den ryska, ända fram till 1919 när adlandet förbjöds i den nya republiken. Förutom adelns position i maktens centrum, lyfter författarna också fram vikten av släktnätverk och kontakter, där kvinnor ofta hade en viktig förmedlande roll. Här ryms skrupelfria mutor och äkta ädelmod, så väl som strategiska äktenskap och ren kärlek, samhälleligt ansvarstagande, men också bildning, konst och socialt ansvar.

JANNE HAIKARI, MARKO HAKANEN, ANU LAHTINEN och ALEX SNELLMAN har varit redaktörer för boken, där ytterligare sju meriterade forskare bidrar för att belysa adelns roll i samhällsutvecklingen. Historikern Bo Eriksson har skrivit bokens förord.

"I boken lyfter författarna fram på vilka många olika sätt adeln som institution var närvarande överallt i samhället, från familjevardagen och utvecklingen av kulturlivet till det samhälleliga beslutsfattandet." Ur motivering för utmärkelsen årets fackbok ­ ­ av Riksdagsbiblioteket i Finland

"Boken är en väl utförd genomgång av adelns historia i Finland och kommer säkerligen att försvara en plats som ett grundopus i sitt ämne." Historisk Tidskrift för Finland

"Trots sitt digra innehåll känns boken ändå inte överväldigande. Helhetsupplägget är brett och drar åt många olika håll, men framställningen är konkret, tydlig och ekonomisk." Tieteessä tapahtuu

En vacker junimorgon hittas en äldre, undernärd kvinna död. Ingen i den pittoreska småstaden vet vem hon är. Polisen Mats Bergholm inleder en utredning samtidigt som hans egen familj är i upplösningstillstånd.

Journalisten Eevi Manner, Mats ungdomskärlek, skriver om den vanvård av äldre som uppdagats. På det personliga planet kämpar Eevi med IVF-behandlingar för att bli gravid, och med känslorna för Mats, som tar upp en allt större del av hennes liv.

Mats och hans team råkar på ytterligare en kvinna som kämpar för sin frihet. Precis när det börjar hetta till visar det sig att en viktig person ur Mats förflutna har en koppling till fallet – kan han fortsätta som ansvarig utredare?

Ensam i Kristinestad är den andra delen i den finska cozy crime-serien som inleddes med Hämnden i Kristinestad (2024), och där idyllen bland trähusen knakar i fogarna.

De röda barnen skildrar det fruktansvärda öde som drabbade massor av finska barn och familjer efter inbördeskriget. Tusentals barn på den röda sidan som mist sin far i kriget eller i fångläger stämplades av den finska staten som föräldralösa och som ett säkerhetshot. De skulle uppfostras till fosterländska, rättänkande medborgare och tvångsplacerades därför på barnhem eller i fosterhem. I centrum för romanen står familjen Johansson, en arbetarfamilj från Helsingfors. Pappa Arvo dör i ett fångläger 1918 och familjen splittras då mamma Helmi, utblottad och förtvivlad, anses oförmögen att ta hand om sina barn. De två döttrarna Ilona och Lahja placeras i fosterhem i Österbotten och tonårssonen Aarre, som överlevde kriget och fånglägret, blir kvar hos sin mor som han tvingas försörja. I romanen turas familjemedlemmarna om att skildra sin tillvaro, tillsammans med Ester Hällström, senare presidentfru Ståhlberg, som spelade en viktig roll i skapandet och genomförandet av den politik som den segrande sidan antog gentemot de röda barnen. Ödet för de röda barnen är den minst kända delen av den mycket studerade historien om inbördeskriget. Anneli Kanto har gjort ett gediget researcharbete och berättar om ett mörkt och tragiskt kapitel i Finlands historia där upp emot 7 000 barn fördes bort från sina hem. Den skildrar krigets fasor och hur det bryter ner familjer och människor. Kanto påminner om att 1920-talet i Finland, åtminstone i början, inte alls var "glatt" utan tvärtom ett samhälle präglat av hämndlystnad, misstänksamhet och våld. Romanen baserar sig på pjäsen med samma namn, som hade premiär på Helsingfors stadsteater hösten 2020, men som fick avbrytas på grund av coronapandemin.

ANNELI KANTO (f. 1955) är en finsk författare från Birkkala, numera bosatt i Tammerfors. Hon har skrivit ett flertal prisbelönta romaner samt pjäser och tv-dramer.

Vintern 1940–1941 är ovanligt bister och våren som följer därpå solfattig och frusen. Den tyska krigsmakten tycks oövervinnerlig. Vad är den unga nationen Finlands plats i det nya Europa? Insatserna höjs, och risken att landet kommer dras in i ännu ett krig är överhängande.

Samtidigt fortgår livet i familjen Tuomis kvarter, var dag är en kamp för att få mat på bordet och för att leva ett anständigt liv. Lassi har knappt återhämtat sig från sina krigsmardrömmar, men försöker ta hand om sin familj. Lyckosamt nog får Anna arbete på stadens nya restaurang, medan svägerskan Hilda söker sin plats i tillvaron. Den karelska flyktingen Helvi Martiskainen kommer till kvarteret med sin dotter Mari, och tar åter plats i familjen Toumis liv.

Så inleder Tyskland sin offensiv österut och Finland sluter upp vid deras sida. Männen kallas in. Man tror att allt kommer att vara avgjort om några veckor. Men vintern gör sin ankomst redan under sommaren …

Vädret såg ut att bli klart imorgon. Flygväder. Den tanken satt hårt rotad, den flimrade förbi trots att freden hade kommit. Anna smekte sin dotters huvud. Fred hette det.  

Människoödena i ett flerfamiljshus i den lilla finska staden Kuopio återspeglar händelserna den varma sommaren 1940. Vinterkriget är i färskt minne och det ryktas om ett nytt krig. Som tvillingmor är Anna fast i hemmet, nedtyngd under bördan av att sörja för att familjen har varma kläder och mat för vintern. Hon får hjälp av svägerskan Hilda maken Lassi, frigiven från fängelset, har svårt att uthärda sina minnen från kriget och duger inte till familjeförsörjare. Men barnen måste ha mat och svärmor tas om hand. Det blir den nya grannen, servitrisen Helvi, som blåser in nya vindar i Annas liv. Men finns det egentligen några fria val för Anna?

»En otroligt gripande berättelse om exil och människans längtan efter ett hem.« Jonas Eklöf, Nyhetsmorgon TV4

»En oerhört fint berättad historia om krigets brutalitet och exilens smärta.« Yukiko Duke, Vi läser

Det är februari 1940 i finska Karelen. Tjugotreåriga Alli har två önskningar: att undkomma kriget och att få leva som fiskare som sin far. Men livet tar inte hänsyn till hennes drömmar.

Finska vinterkriget slutar med en dyrköpt fred och stora delar av Allis älskade Karelen tillfaller Sovjetunionen. Hon tvingas lämna sitt hem och fly västerut.

Väl i Österbotten väntar ytterligare utmaningar – nya levnadsvillkor, stora kulturella skillnader och vardagen på ett militärsjukhus.

I Karelen är stränderna tomma och de enda som vänder åter är fåglarna.

Kan en fiskardotter, van vid sjön Ladogas friska vindar och låga vågor rota sig på nytt i Österbottens flacka landskap?

Innan fåglarna vänder åter är finska Merja Mäkis glimrande debutroman om tillhörighet, exil, krigets brutalitet och människans förunderliga förmåga att knyta nya band.

1925 reste Lauri Tuomainen, författarens morfar, full av förhoppningar till Sovjetunionen och antogs vid officersskolan i Leningrad. Men han vantrivdes och återvände besviken hem. Efter en lång rättsprocess fängslades han 1928 i ett och ett halvt år i det fruktade tvångsarbetslägret Dragsvik, och radikaliserades. 1930 infördes lagar i Finland som kriminaliserade all kommunistisk verksamhet. Lauri dömdes för andra gången 1932 till ytterligare sju år i Dragsvik, där fångvaktarna var organiserade högerextremister. Motsättningarna var hårda och våldsamma.Livsöden i Finlands bortglömda fångläger är en drabbande skildring av de mörka mellankrigsåren och av människor vars ideal och drömmar krossades.

Det är en mycket ambitiös genomgång, massor av arkivmaterial har plöjts igenom och redovisas. Det ger en inblick i en för Finland skamlig tid Norrländska Socialdemokraten

Kähkönen nöjer sig inte med vilken semi-fiktion som helst, utan gräver ner sig i tidsperiodens memoarer, utredningar och arkiv. Greppet är perfektionistiskt och djupgående Helsingin Sanomat 

Som läsare sugs man in i historien. Turun Sanomat 

Utöver sin morfars självbiografiska texter använder hon sig av ett rikt arkiv- och omfattande litteraturmaterial, kopplar det privata till det allmänna och skapar en tidsbild som i sin brutalitet och våldsamhet är okänd för många läsare. Ilkka 

"Verket inrymmer mycket nytt faktamaterial om mindre kända delar av Finlands historia." Vasabladet

SIRPA KÄKHÖNEN (f. 1964) är författare till ett flertalromaner och fackböcker. Hon ärordförande för Finlands PEN och finska författarförbundet. Lind & Co har tidigare givitut hennes roman Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiskarådets litteraturpris.

Alla människor bär på hemligheter. Somliga hemligheter är bara värre än andra.  

En ung man hittas död på stranden i den österbottniska kuststaden och den sympatiska polisen Mats Bergholm blir ansvarig för utredningen. Lokalreportern Eevi Manner som precis återvänt till sin hemstad efter femton år i Helsingfors åker till brottsplatsen för att få uppslag till en artikel, och överraskas när hon möter sin ungdomskärlek Mats på plats. De kämpar på varsitt håll med utmaningar hemmavid, och det är oundvikligt att känslor väcks till liv när de möts igen. Idyllen bland de pittoreska trähusen knakar i fogarna när det visar sig att drunkningen bara är en av bitarna i ett mycket större pussel.

Hämnden i Kristinestad är den första delen i deckarserien Kristinestadsmorden som blev en omedelbar succé då den utgavs på finska sommaren 2023.

När jag ringde till begravningsbyrån efter din död fick jag veta att vår lilla familjegrav hade plats för sammanlagt 36 urnor. Jag blev chockad. Hur kunde det ens vara möjligt! Du skulle ju ha varit den sista som lades till vila i den graven. Så hade det alltid sagts.

I mars 2022 dog Sirpa Kähkönens mor efter en lång tids sjukdom. Riitta var atletisk, vacker och begåvad men en trafikolycka vid sexton års ålder förändrade hennes liv för alltid. Jag sörjer inte din död, jag sörjer ditt liv, skriver författaren, vars relation till modern var komplicerad och sårig. I ett försök att närma sig sin mor vänder hon sig till hennes dagböcker. Med hjälp av dem skildrar hon moderns uppväxt på 1950-talet och den dramatiska förändring som följde på olyckan. Det är en berättelse om driv och längtan men också om sorg, tablettmissbruk och bitterhet. Det handlar även om att växa upp i spåren av krig, politiska motsättningar och konflikter. Om en generation som hade svårt att hantera och sätta ord på sina känslor och erfarenheter av oförätter och om hur den ordlösa sorgen går i arv. Romanen belönades med Finlandiapriset 2023.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare, översättare och krönikör med ett särskilt intresse för historia och samhällsfrågor. På Lind & Co har hon bland annat tidigare utkommit med den hyllade serien om staden Kuopio och Finlands närhistoria, som delvis är baserad på händelser i hennes egen släkt, samt romanen Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris.

"På ett suveränt sätt för Kähkönen samman influenser från historisk prosa, biografiskt berättande, dagbokscitat, minnen, myt och folkdiktning till en melodisk språkväv som sömlöst rör sig mellan berättelsens olika nivåer." Hufvudstadsbldet

Första världskriget tog inte slut i november 1918. I och med kollapsen av det ryska tsardömet och bolsjevikrevolutionen fortsatte krigandet i östra Europa under flera år. Revolutionära och kontrarevolutionära nationella arméer och nya nationer kämpade om spillrorna av det forna imperiet. Finska, svenska och danska frikårer tog strid för att förverkliga den nationalistiska drömmen om Storfinland.

Finlands okända krig är berättelsen om året 1919 och frändefolkskrigen som utbröt för att utöka landets territorium och flytta gränserna längre österut. Det är ett våldsamt och sorgligt, nästan tragikomiskt äventyr där allt för ett ögonblick tycktes möjligt.  

Boken nominerades till det prestigefulla Finlandiapriset 2019.  

AAPO ROSELIUS har bedrivit omfattande forskning om det finska inbördeskrigets och 1920- och 1930-talets historia.

OULA SILVENNOINEN är särskilt känd för sina böcker om Finlands smärtsamma episoder under andra världskriget. Författarna medverkade också i Svart gryning (Lind & Co, 2018).  

"En oerhört fascinerande bok" Heléne Lööw  

"rappt skriven, med levande skildringar och personporträtt. Väl valda citat ur böcker och brev speglar tidsandan." Folket i Bild

"Författarna ger en bred bild av både konflikternas bakgrund och utveckling och de ofta skrämmande exempel på amatörmässighet och övervåld som präglade många av episoderna." Svensk Tidskrift

Befolkningen i Kuopio lever i ständig oro. Nu, under sommaren , har arméerna på finska fronten fastnat i stillastående försvarslinjer. Den gångna vinterns hungersnöd var svår, men kvinnorna i staden har bestämt sig för att överleva även detta krig. Det finns dock små ljuspunkter i tillvaron: Anna har fått hem sina barn igen, och under Hildas ledning bakas de första krigsbröden ur en säck rågmjöl. Helvi vet inte hur hon ska skydda Mari, som har nått den ålder då hon lockas av uppmärksamheten från de tyska soldaterna som kommit till stan. I Finland råder dansförbud, men i hemlighet dansar man ändå, tyst i hemmen, utan skor, eller i ladugårdar på landet, på gräsmattorna i staden eller på bryggan vid havet. Dagtid är de vuxna tvingade till hårt arbete för att överleva och de unga måste hjälpa till. Under de korta lediga stunderna vill alla leva så intensivt som möjligt och bara glömma.

En sällsam orkidé berättar om sommarens bedövande sköna men korta stunder, om ett dygn i Kuopio, om skogarna runt staden, om det svåra vapenbrödraskapet med Tyskland och om en liten vild orkidé som blommar i östra Finlands mytomspunna lundar, där man en gång dyrkade träd och bad till naturens andar.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare, översättare och krönikör med ett särskilt intresse för historia och samhällsfrågor. En sällsynt orkidé är den femte delen i Kähkönens hyllade serie om staden Kuopio och Finlands närhistoria. Romanerna är delvis baserade på händelser i hennes egen släkt.

De övriga delarna är Brudar i svart (2019), Järnnätter (2020), En vår av is och eld (2021) och Vingar av lakan (2022).

"En fantastisk, ljuvligt poetisk och oförglömlig läsupplevelse!"BTJ, Pia Lindestrand

Det är julimorgon i Kuopio och atmosfären är nästintill overklig. Sommarnatten har varit varm och flyglarmets ständiga tjut har stört invånarnas sömn. Oron för om männen ute i kriget någonsin kommer att komma hem är ständigt närvarande.

Tidigt på morgonen anländer kabaréartisten Mizzi Unruh tillsammans med ett litet barn - något som kommer att skaka om tillvaron för flera av stadens invånare. Vid lunchtid ljuder sirenerna igen. Fiendens bombplan är på väg in över staden.  

Vingar av lakan skildrar en enda dag 1941 då Kuopio utsattes för sovjetiska bomber under fortsättningskriget. I romanen får vi följa ett flertal människor öden under en avgörande dag och liksom i de tidigare delarna av Sirpa Kähkönens Kuopiosvit handlar det främst om kvinnorna och relationen dem emellan mitt under brinnande krig.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och har bland annat varit ordförande för Finlands PEN. Vingar av lakan är den fjärde delen i Sirpa Kähkönens kritikerhyllade serie om staden Kuopio och Finlands närhistoria. Den tilldelades den finska bokhandlarföreningens pris då den utkom i Finland.

Sirpa Kähkönens språk sjunger av poetisk lyhördhet för nyanser. Åter igen har hon översatt ekot av Kantelemusikens spröda toner och Kalevaladiktens ord, som påminner om Sibelius symfonier, till stor romankonst. (---) Översättningen är lyhört lysande av Mattias Huss. Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

Ett kompakt mörker sänkte sig över den snöiga sjön och skogen, sänkte sig även över byarna på landsbygden där oljan inte räckte till lamporna. Hela det tysta, nordliga landet gick till vila och städernas sparsamt utplacerade elektriska lampor släcktes. Och när snöstormen fortsatte så att gator och riksvägar täcktes av tung snö så vaknade de magra gårdskarlarna och lantbrukarna som varit i kriget, oroliga för att betrakta det och tänkte: det var ju också en julklapp.

Vintern 1940 1941 är ovanligt bister och våren som följer därpå solfattig och frusen. Den tyska krigsmakten tycks oövervinnerlig. Vad är den unga nationen Finlands plats i det nya Europa? Insatserna höjs, och risken att landet kommer dras in i ännu ett krig är överhängande. Samtidigt fortgår livet i familjen Tuomis kvarter, var dag är en kamp för att få mat på bordet och för att leva ett anständigt liv. Lassi har knappt återhämtat sig från sina krigsmardrömmar, men försöker ta hand om sin familj. Lyckosamt nog får Anna arbete på stadens nya restaurang, medan svägerskan Hilda söker sin plats i tillvaron. Den karelska flyktingen Helvi Martiskainen kommer till kvarteret med sin dotter Mari, och tar åter plats i familjen Toumis liv.

Så inleder Tyskland sin offensiv österut och Finland sluter upp vid deras sida. Männen kallas in. Man tror att allt kommer att vara avgjort om några veckor. Men vintern gör sin ankomst redan under sommaren  

En vår av is och eld är en inkännande berättelse om en finsk arbetarklassfamiljs öde och livsvillkor. Insiktsfullt och känsligt skildrar Sirpa Kähkönen människans överlevnadsförmåga i en omstörtande tid.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och bosatt i Helsingfors. Lind & Co har tidigare bland annat givit ut hennes roman Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris, samt fackboken Livsöden i Finlands bortglömda fångläger, som behandlar hennes morfars tid i Dragsvik.  

En vår av is och eld är den tredje delen i den hyllade Kuopiosviten om hemstaden i östra Finland. Romanerna är delvis baserade på händelser ur hennes egen släkthistoria. Tidigare publicerade titlar i serien är Brudar i svart (2019) och Järnnätter (2020).

"Sirpa Kähkönens romankonst är något utöver det vanliga. Hennes Kuopiosvit är ett viktigt inlägg iden eviga debatten om vadfred, frihet och demokratikostar. Här jämförs med avsikt hennes romansvit medtonsättaren Jean SibeliusFinlandiasvit. Det finnsnämligen en musikalitet iKähkönens text som svararSibelius musik. Den bärsamma lidelse, trotsigamotstånd och sorgsenhetöver vad ett land måste utstå under tider av krig ochdiktatur. Men också hurokuvliga människor kanvara då deras tillvaro skakasi grunden."Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

Eleverna på teaterhögskolan är mitt uppe i repetitionerna av en modern version av Snövit och Lumikki Andersson har fått huvudrollen. Lumikki och skådelspelaren som spelar jägaren verkar ha en alldeles särskild kemi - är Lumikki på väg att bli kär för första gången? Premiären närmar sig och rätt som det är börjar Lumikki få meddelanden från en hemlig beundrare, men den spännande flirten utvecklas snart till en farlig besatthet. Beundraren hotar med att förvandla premiären till ett blodbad om inte Lumikki lyder honom. Lumikki gör allt för att avslöja stalkerns identitet och under sökandet hamnar hon öga mot öga med hemligheter från sitt förflutna. Hemligheter svarta som ebenholts.Svart som ebenholts är sista delen i spänningstrilogin om Lumikki Andersson.

Gustav Vasa anses i aktuell forskning ha varit en tyrann. Mindre kända är de individer och enheter som försökte förhindra hans expansionspolitik. De får vi lära känna här.

Vasa växte upp under Kalmarunionens tid. Den tidigaste av hans motståndare var den danske kung Kristian II (1481-1559). Den stora konflikten uppstod vid Kristians försök att återställa unionens fulla styrka. Han ville också kuva Sverige, som länge hade rivits sönder av unionen. Gustav Vasa blev Kristian II:s största fiende.

Gustav Vasas övriga opponenter tillkom när han var Sveriges kung (1523-1560). Bland dem fanns den katolska kyrkan, Lübeck som Hansas centrala stad och familjen Sture med dess invecklade bakgrundshistoria. De viktigaste motståndarna var sekreteraren och reformationstillskyndaren Olaus Petri och upprorsledaren Nils Dacke. De kämpade för samma sak på olika sätt, det vill säga motsatte sig starkt den regeringsform som Gustav Vasa följde.    

HEIKKI YLIKANGAS (f. 1937) är historiker och professor emeritus. Han har publicerat flera fackböcker om finsk historia, därtill både pjäser och romaner.