Visar resultat för..."minsta"

Och alla ting som finns i världen väntar på att jag ska börja skriva böcker om dem.

En far dör oväntat. En dotter i medelåldern lämnas kvar. I tomrummet som uppstår börjar hon om sin barndoms 50-tal i arbetarklassens Sovjettillvända Helsingfors, om staden som vecklar ut sig i drömmar och färger.

Om en envis liten flicka som inte är som alla andra. Som vill ha en grön keps, vara en av pojkarna. Flickan börjar se sig själv i tredje person; hon blir en skrivande människa. Det är en konstnärs blick som föds.

Det minsta gemensamma gavs ut på finska 1998 och blev Pirkko Saisios stora genombrott. Tillsammans med Motljus och Den röda separationsboken utgör de Helsingforstrilogin. Den hyllade autofiktiva bokserien lyftes fram som finländarnas favoritböcker i Helsingin Sanomat i december 2024, och utkommer hösten 2025 även i serien Penguin Classics. Boken utkommer i svensk översättning av Henrika Ringbom.

”Mamma ligger hela dagarna på sin sida av sängen i sitt och pappas sovrum. Det är bara en tofs av hennes mörka hår som sticker fram under täcket. Hon går inte upp. Hon klär inte på sig. Hon pratar inte. Jag vågar inte gå in. Pappa går upp och sitter hos henne när han kan. Kanske pratar han med henne. Kanske stryker han henne över håret. Kanske är han frustrerad över att hon inte tar sig samman och kliver upp. Han skulle ha hetat Emmanuel. Ingen vet varför han dog. Han låg i mammas mage när han slutade leva.” Det är början av 1980-talet. Marta är en brådmogen nioåring som växer upp med sin djupt religiösa familj i ett litet svenskt samhälle. När hennes efterlängtade lillebror plötsligt dör i mammans mage hamnar familjen i kris. Kommer ett ofött barn till det utlovade paradiset på jorden? Om inte, vart tar han då vägen? Marta tvingas på kort tid hantera både sin och familjens sorg, och de religiösa komplikationer som följer. Hur ska de gå kunna vidare med sina liv? Familjen slits mellan samfundets bibeltolkning och det allt överskuggande behovet av mening. Det enda Marta är säker på är att hon måste hitta en lösning. "Den minsta av mina bröder" är en nyanserad gestaltning av innerlig religiös tro, skildrad ur barnets perspektiv. *

I början av 00-talet tar en nystartad församling plats i den svenska pingströrelsens mitt. De teologiska föreställningarna om änglar och demoner hämtas från Livets Ord och paketeras mer lättillgängligt för att attrahera såväl politiker och kändisar som de breda massorna. Men resan mot målet att bli Sveriges första megakyrka får ett abrupt slut, när maktmissbruk och ekonomisk vanskötsel driver församlingen i konkurs.

Mitt i detta står systrarna Mia och Sofie. I den här boken berättar de för första gången historien om Stockholm Karisma Center, från den första tiden till det slutgiltiga fallet 2005. Utifrån bevarade dagböcker skildrar de sin tonårstid i en religiös miljö som kräver fullkomlig hängivelse och lojalitet.

Församlingens företrädare har idag, 20 år senare, gått vidare till framträdande positioner inom frikyrkorörelsen, svensk opinionsbildning och rikspolitiken.

Komplett pekbokssamling för bebisen. Titta in hos liten Skär som vill leka kurragömma, peka och titta i en prunkande trädgård eller sjung och banka tillsammans med alla de brokiga. Trygg vardagsigenkänning och modig bildkonst för både stora och små. Allt serverat med en stor dos lekfullhet, humor och virvlande bilder.

Med en imponerande enkelhet skapar Stina Wirsén rytm och rörelse i både bild och text. Böckerna om de små brokiga är varma och ömsinta, utan att bli tillrättalagda.

I den här praktfulla samlingsutgåvan har vi samlat de tidlösa pekböckerna om liten Skär och hennes vänner tillsammans med nyskrivet material ur den brokiga världen.

Pekböcker som ingår:

Ta-da!

Titta!

Rita!

Bok!

Min!

Nej!

Död

Natt!

Ouää!

Välkommen till världen! Här kommer en tjock och fin samlingsvolym med det allra bästa för alla efterlängtade knytt - en bok att växa med, där kärleken till det lilla barnet står i centrum. Noga utvalda berättelser som passar de minsta varvas med rim och ramsor, fina dikter och roliga sånger. Du hittar älskade barnbokskaraktärer som Pippi, Max och Kotten men även nyare favoriter av stjärnor som Emma AdBåge och Lena Sjöberg, och dessutom flera helt nyskrivna och nyillustrerade verk. En riktig barnboksskatt i en enda bok och den perfekta presenten till alla små nykomlingar.

Berg: Den minsta övergångens mästare, publicerad 1968, är Adornos sista bok. Den återspeglar en mer än tre decennier lång utveckling som utmynnar i den nya analys av den moderna musikens utveckling som tar form under 50-talet och slår igenom i hans omvär­deringar av Wagner, Stravinskij och Mahler.

Hos Berg finner Adorno en teknik  för den »minsta övergången« som strävar tillbaka till det infinitesimala och amorfa, till intet, och i ett intensivt dödsmed­vetande vill gestalta sitt försvinnande. 

I den »informella musik« som Berg utvecklar står det samtida och framtida komponerandet på spel. Denna musik vore ett nedstigande i kroppsliga impulser som ska skapa en yttersta täthet, och som visar på en möjlighet som för Adorno i dag ännu inte realiserats.

Theodor W. Adorno (19031969) var en av de ledande filosoferna inom Frankfurtskolan. Tillsammans med Max Horkheimer skrev han Upplysningens dialektik (1947). Han räknas till en av 1900-talets viktigaste filosofer och ägnade en väsentlig del av sin filosofi åt estetiska frågor, inte minst skrev han om musik.

Översättaren Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han har överfört en lång rad filosofiska verk från italienska, tyska och franska till svenska, däribland sju böcker av Adorno. Han är också författare till studien Adornos musik.

Vem vill inte bli polis? ”Största minsta polisen” är ett ljuvligt bilderboksäventyr av Ulf Nilsson och Gitte Spee. Underbar högläsning för stora och små om den lilla, modiga sovmusen Pip som vill bli polis. Just idag ska hela förskolan på studiebesök till skogens polisstation och träffa två riktiga poliser – kommissarie Gordon och Paddy! Pip är jättearg för att hon är så liten att hon inte ens kan se hur poliserna arbetar. Men ibland kan en liten klara mer än en stor … ”Hur liten kan en polis egentligen vara?” undrar kommissarie Gordon. ”Hur liten som helst!” svarar kommissarie Paddy.

Böckerna om polisvännerna Gordon och Paddy har hyllats internationellt och även blivit tecknad långfilm och visats på SVT. Läs också: ”Det första fallet”, ”Det sista fallet”, ”Ett fall i alla fall” och ”Ett fall för Paddy”.

Och alla ting som finns i världen väntar på att jag ska börja skriva böcker om dem.

En far dör oväntat. En dotter i medelåldern lämnas kvar. I tomrummet som uppstår börjar hon skriva om sin barndoms 50-tal i arbetarklassens Sovjettillvända Helsingfors, om staden som vecklar ut sig i drömmar och färger.

Om en envis liten flicka som inte är som alla andra. Som vill ha en grön keps, vara en av pojkarna. Flickan börjar se sig själv i tredje person; hon blir en skrivande människa. Det är en konstnärs blick som föds.

Det minsta gemensamma gavs ut på finska 1998 och blev Pirkko Saisios stora genombrott. Tillsammans med Motljus och Den röda separationsboken utgör de Helsingforstrilogin. Den hyllade autofiktiva bokserien lyftes fram som finländarnas favoritböcker i Helsingin Sanomat i december 2024, och utkommer hösten 2025 även i serien Penguin Classics. Boken utkommer i svensk översättning av Henrika Ringbom.

En tragedi tvingar den världsberömda astrofysikern och exoplanetforskaren Sara Seager att uppfinna sig själv på nytt. Hon som ägnat varje vaken minut åt att hitta liv på andra planeter måste nu återerövra sitt eget liv.Saras liv gick som på räls. En karriär som forskare på MIT och ett lyckligt familjeliv med maken Mike och deras två söner. Mike skötte det jordiska medan Sara kunde ägna sig åt gåtorna i universum. När Mike dör i cancer rasar tillvaron samman. 40 år gammal står Sara som ensamstående mamma till två små pojkar. Hon har aldrig tidigare behövt tänka på hur man tar hand om ett hem och en familj. Hon får senare diagnosen Aspergers syndrom och inser att Mike varit oumbärlig för allt som handlar om vardag.I denna nakna och fängslande memoar får vi följa Saras sorgearbete och kamp för att navigera i en helt ny verklighet. Innebär den nya tillvaron att hon måste ge upp sin dröm? Med en forskares envishet tar hon sig an de uppgifter som kallas livet. Längs vägen upptäcker hon den kraft som vänskap och kärlek kan ge. Samtidigt fortsätter hon att söka efter universums minsta ljus.

Tänk dig att du får en lillebror. Liten, skär och fantastisk. Men plötsligt är det som om du själv måste vara större. Fast du var liten alldeles nyss. 

Evalotta och Ola Belin berättar om hur komplicerat det kan vara när allt omkring en plötsligt växer och man själv blir liten som ett äpple. I en värld av jättar försöker lilla storasyster ändå att hänga med. Kan en storasyster vara både stor och liten samtidigt?

En tragedi tvingar den världsberömda astrofysikern och exoplanetforskaren Sara Seager att uppfinna sig själv på nytt. Hon som ägnat varje vaken minut åt att hitta liv på andra planeter måste nu återerövra sitt eget liv.Saras liv gick som på räls. En karriär som forskare på MIT och ett lyckligt familjeliv med maken Mike och deras två söner. Mike skötte det jordiska medan Sara kunde ägna sig åt gåtorna i universum. När Mike dör i cancer rasar tillvaron samman. 40 år gammal står Sara som ensamstående mamma till två små pojkar. Hon har aldrig tidigare behövt tänka på hur man tar hand om ett hem och en familj. Hon får senare diagnosen Aspergers syndrom och inser att Mike varit oumbärlig för allt som handlar om vardag.I denna nakna och fängslande memoar får vi följa Saras sorgearbete och kamp för att navigera i en helt ny verklighet. Innebär den nya tillvaron att hon måste ge upp sin dröm? Med en forskares envishet tar hon sig an de uppgifter som kallas livet. Längs vägen upptäcker hon den kraft som vänskap och kärlek kan ge. Samtidigt fortsätter hon att söka efter universums minsta ljus.

Samtidigt som det moderna välfärdssamhället grundläggs, pågår en omfattande fosterbarnsindustri i Sverige. ”Oäkta” barn säljs till lägstbjudande på auktion fram till 1918, utnyttjas som arbetskraft eller vanvårdas till döds. Parallellt med detta skapar filantroper ”fosterbarnens ö” på Gålö i Stockholms skärgård. Där tvingas arrendetorparna ta emot närmare tusen fattiga stadsbarn innan verksamheten läggs ner 1939.Många av de ”fallna” kvinnor som Eva F Dahlgren skrev om i sin förra bok hade skyfflats runt till olika barnhem och fosterhem som barn. Flera av dem födde sedan egna barn. Vad hände med de barnen? Författaren har återvänt till arkiven för att besvara den frågan.Liksom Fallna kvinnor bygger Vad hände med barnen? på journaler och handlingar från myndigheter, men också på personliga brev. Om barnens längtan efter, eller ibland fasan för, de biologiska föräldrarna.I den avslutande delen i hennes tematiska trilogi om människors värde under 1900-talets första hälft, som inleddes med Farfar var rasbiolog, skildrar Eva F Dahlgren barnen i folkhemsbyggets och rasbiologins skugga. Det är också en berättelse om synen på barns värde. Om förändringen från ett rent ekonomiskt, då fosterföräldrar krävde betalt för att ta emot ett barn, till ett emotionellt då adoptivföräldrar är villiga att betala för ett barn. Frågan lämnas öppen – har vi idag återgått till en mer skrupelfri syn, där barn, särskilt de ensamkommande, återigen blivit en handelsvara?

Samtidigt som det moderna välfärdssamhället grundläggs, pågår en omfattande fosterbarnsindustri i Sverige. ”Oäkta” barn säljs till lägstbjudande på auktion fram till 1918, utnyttjas som arbetskraft eller vanvårdas till döds. Parallellt med detta skapar filantroper ”fosterbarnens ö” på Gålö i Stockholms skärgård. Där tvingas arrendetorparna ta emot närmare tusen fattiga stadsbarn innan verksamheten läggs ner 1939.Många av de ”fallna” kvinnor som Eva F Dahlgren skrev om i sin förra bok hade skyfflats runt till olika barnhem och fosterhem som barn. Flera av dem födde sedan egna barn. Vad hände med de barnen? Författaren har återvänt till arkiven för att besvara den frågan.Liksom Fallna kvinnor bygger Vad hände med barnen? på journaler och handlingar från myndigheter, men också på personliga brev. Om barnens längtan efter, eller ibland fasan för, de biologiska föräldrarna.I den avslutande delen i hennes tematiska trilogi om människors värde under 1900-talets första hälft, som inleddes med Farfar var rasbiolog, skildrar Eva F Dahlgren barnen i folkhemsbyggets och rasbiologins skugga. Det är också en berättelse om synen på barns värde. Om förändringen från ett rent ekonomiskt, då fosterföräldrar krävde betalt för att ta emot ett barn, till ett emotionellt då adoptivföräldrar är villiga att betala för ett barn. Frågan lämnas öppen – har vi idag återgått till en mer skrupelfri syn, där barn, särskilt de ensamkommande, återigen blivit en handelsvara?