Visar resultat för..."ska fan"

Det här är boken för dig som inte nöjer dig med trendspaningar, kortsiktiga pilotprojekt eller ännu en rapport om att Sverige halkar efter i AI-utvecklingen. I stället vill du förstå hur AI kan skapa verkligt värde i just din vardag, i din organisation – och du vill veta hur du kommer i gång.Vad fan ska vi med AI till? – affärsutveckling & innovation med AI är en bok för dig som är nyfiken, kanske lite stressad, men framför allt redo att ta första steget. Den hjälper dig att navigera mellan AI-dystopier och teknikutopier, och hitta de verkliga möjligheterna i mellanrummet däremellan.I boken Vad fan ska vi med AI till? får du konkreta exempel på hur generativ AI redan används för att fatta bättre beslut, skapa nya affärer och frigöra kreativitet. Du får verktyg, ramverk och frågeställningar som hjälper dig att prioritera och bygga verksamheter och affärer för framtiden – trots att den är så snabbföränderlig och osäker. Och viktigast av allt: du får med dig en känsla av att det går.Det här är inte en bok som kräver teknisk bakgrund. Det är däremot en bok som kräver nyfikenhet, vilja och lite mod. För när maskinerna blir smartare behöver vi bli klokare – både som individer och som ledare.

Sagt om boken:

”Boken riktar sig till företagare och de som påverkar hur bolag styrs, då huvuddelen handlar om hur du som läsare kan använda och/eller integrera AI i ditt företag. […] Modlitba uppmanar till empatiskt och ansvarsfullt användande av AI. Att vi inte ska få panik över de katastrofala följder som tillämpningen kan få utan försöka utnyttja utvecklingen själva. I boken finns flertalet exempel där följderna av AI varit antingen positiva eller negativa. Till exempel har liv räddats genom att registrera och analysera rörelsemönster vid suicidförsök på tunnelbanan, men samtidigt lyckades en bidragsfusk-letande algoritm förstöra över 10.000 människors liv i Nederländerna.”Nina Moritz, BTJ-häftet nr 19, 2025

Välkommen in i huvudet på Björn Ferry!

Vad är det för mystiska märken på träden? Är det enbart den tretåiga hackspetten som bär ansvaret, eller kan den större hackspetten ha en näbb med i spelet? Hur många gånger måste man runka i en burk för att vara säker på att steriliseringen fungerat? Och, kan Björn snart kalla sig världens längsta same, eller är mammans berättelser om det samiska påbrået bara en skröna?

Björn Ferrys dagbok handlar om många olika saker men präglas främst av sökandet efter en hållbar livsstil som går att försvara moraliskt. Finns den livsstilen? Vill folk leva så? Björn tror att mänskligheten fortfarande kan styra vad som blir vår gemensamma framtid, men tycker att det är dags att bestämma sig:

Hur fan ska vi ha det?

”Oumbärlig kokbok.”Matmagasinet

”Entusiasmen, kunskapen och matglädjen går inte att ta miste på”BTJ

De flesta av oss kan nog relatera till svensk husmanskost, men hur många kan egentligen göra en riktigt god kokt kalv med dill, perfekt smörgåstårta eller gravad lax som smälter i munnen? Klassiker som garanterat får både gäster och smaklökar att jubla.

Under hela sin kockkarriär har Stefan Ekengren vurmat för svensk husmanskost. I nyutgåvan av Husman har han samlat ett 70-tal av sina bästa recept. Här finns favoriter som kåldolmar, pitepalt, inkokt lax och toast Pelle Janzon, men också bortglömda rätter som klappgröt och biff i snöre som förtjänar att få lite mer uppmärksamhet.

Alla recept finns angivna till både 4 och 10 personer. Stefan ger också tillagningstips för hur du lyckas bäst och förslag på hur du höjer rätterna ett snäpp och tar dem vidare på ett lite mer otraditionellt sätt.

Stefan Ekengren är köksmästare på Restaurang Hantverket i Stockholm. Han skriver också krönikor, syns ofta som tv-kock och medverkar i olika poddar. Utöver Husman har Stefan skrivit Högtid och Potatis som har blivit moderna kokboksklassiker. Husman gavs första gången ut 2016 och ges nu ut i en omarbetad version med ytterligare recept tillagda – exempelvis toast Skagen, kalvlever Anglais och fläskpannkaka som av någon outgrundlig anledning missades i första utgåvan!

”Maten vi äter under årets högtider är livsviktig. Det är kultur på absolut högsta nivå och för mig på blodigaste allvar. Och det är samtidigt både sjukt härligt och hemskt betungande. Det finns ju så många måsten och individuella favoriter.” 

Stefan Ekengren reder ut begreppen kring våra traditionella svenska högtider och ger dig både klassiska och nya recept. Inför varje högtid får du hjälp med planering och förslag på arbetsordningen. Hur långt i förväg går det till exempel att grava laxen, rulla köttbullarna eller baka påsktårtan? I påskkapitlet varvas recept på fyllda ägghalvor, pocherade ägg och ugnsomeletter med lammstek och vegetariska alternativ som broccoli- och getostpaj, och som avslutning en citron- och marängtårta med mazarinbotten. Kanske en äggtoddy också. Under midsommar gäller det att få till den perfekta mathållningen från morgon till kväll. Då serveras jordgubbsfrukost, ett praktverk till matjessilltårta, lerpottasill och på kvällen olika grillspett med lax, biff och grönsaker. Och så kanske den största högtiden av alla, julen. Förutom den självklara skinkan och Janssons frestelse finns recept på bland annat laxtartar med kapris och dragon, sellerisallad och finsk kålrotslåda – och en riktigt maffig annandagsmiddag med helstekt kalkon och gräddsky. Boken innehåller totalt cirka 200 recept och är ett referensverk att återkomma till gång på gång.

Välkommen in i huvudet på Björn Ferry!

Vad är det för mystiska märken på träden? Är det enbart den tretåiga hackspetten som bär ansvaret, eller kan den större hackspetten ha en näbb med i spelet? Hur många gånger måste man runka i en burk för att vara säker på att steriliseringen fungerat? Och, kan Björn snart kalla sig världens längsta same, eller är mammans berättelser om det samiska påbrået bara en skröna?

Björn Ferrys dagbok handlar om många olika saker men präglas främst av sökandet efter en hållbar livsstil som går att försvara moraliskt. Finns den livsstilen? Vill folk leva så? Björn tror att mänskligheten fortfarande kan styra vad som blir vår gemensamma framtid, men tycker att det är dags att bestämma sig:

Hur fan ska vi ha det?

Det här är boken för dig som inte nöjer dig med trendspaningar, kortsiktiga pilotprojekt eller ännu en rapport om att Sverige halkar efter i AI-utvecklingen. I stället vill du förstå hur AI kan skapa verkligt värde i just din vardag, i din organisation – och du vill veta hur du kommer i gång.Vad fan ska vi med AI till? – affärsutveckling & innovation med AI är en bok för dig som är nyfiken, kanske lite stressad, men framför allt redo att ta första steget. Den hjälper dig att navigera mellan AI-dystopier och teknikutopier, och hitta de verkliga möjligheterna i mellanrummet däremellan.I boken Vad fan ska vi med AI till? får du konkreta exempel på hur generativ AI redan används för att fatta bättre beslut, skapa nya affärer och frigöra kreativitet. Du får verktyg, ramverk och frågeställningar som hjälper dig att prioritera och bygga verksamheter och affärer för framtiden – trots att den är så snabbföränderlig och osäker. Och viktigast av allt: du får med dig en känsla av att det går.Det här är inte en bok som kräver teknisk bakgrund. Det är däremot en bok som kräver nyfikenhet, vilja och lite mod. För när maskinerna blir smartare behöver vi bli klokare – både som individer och som ledare.

Sagt om boken:

”Boken riktar sig till företagare och de som påverkar hur bolag styrs, då huvuddelen handlar om hur du som läsare kan använda och/eller integrera AI i ditt företag. […] Modlitba uppmanar till empatiskt och ansvarsfullt användande av AI. Att vi inte ska få panik över de katastrofala följder som tillämpningen kan få utan försöka utnyttja utvecklingen själva. I boken finns flertalet exempel där följderna av AI varit antingen positiva eller negativa. Till exempel har liv räddats genom att registrera och analysera rörelsemönster vid suicidförsök på tunnelbanan, men samtidigt lyckades en bidragsfusk-letande algoritm förstöra över 10.000 människors liv i Nederländerna.”Nina Moritz, BTJ-häftet nr 19, 2025

Välkommen in i huvudet på Björn Ferry!

Vad är det för mystiska märken på träden? Är det enbart den tretåiga hackspetten som bär ansvaret, eller kan den större hackspetten ha en näbb med i spelet? Hur många gånger måste man runka i en burk för att vara säker på att steriliseringen fungerat? Och, kan Björn snart kalla sig världens längsta same, eller är mammans berättelser om det samiska påbrået bara en skröna?

Björn Ferrys dagbok handlar om många olika saker men präglas främst av sökandet efter en hållbar livsstil som går att försvara moraliskt. Finns den livsstilen? Vill folk leva så? Björn tror att mänskligheten fortfarande kan styra vad som blir vår gemensamma framtid, men tycker att det är dags att bestämma sig:

Hur fan ska vi ha det?

Det stora översiktsverket om svensk poesi i ny presentutgåva

Staffan Bergstens Den svenska poesins historia är det första översiktsverket över den svenskspråkiga poesin, en engagerande introduktion till de berömda höjdpunkterna lika väl som till underjordiska förbindelser och avlägsna ekon. Med lätthet och vittfamnande kunskap tecknar Bergsten vägen från besvärjelser och ballader, över herkuliska stordåd, suckars mysterier och svartalfer, sköldmör, bokstävlar och vita mäns slavar till den nyare poesin från tiden före 2007, när boken utkom för första gången. Ett rikt och personligt urval av de avgörande dikterna från förr och nu presenteras, analyseras infallsrikt och sätts in i sitt litterära och historiska sammanhang. Här finns även en utförlig uppslagsdel med biografiska notiser över de viktigaste poeterna samt en lättfattlig genomgång av verslärans grunder. 

STAFFAN BERGSTEN, född 1932, blev 1961 docent i litteraturvetenskap och poetik vid Uppsala universitet. Han har skrivit en rad vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker om Erik Johan Stagnelius, Gustaf Fröding, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund med flera. 

Har du hört talas om Maria Christina Bruhn, som utvecklade artilleriteknik i 1770-talets Stockholm? Eller piloten, rallyföraren, krigskorrespondenten och upptäcksresanden Eva Dickson från det tidiga 1900-talet, eller Emerentia Pauli, som 1612 ledde försvaret mot en dansk här?

Kvinnorna som påverkade historiens gång har ofta glömts bort, men vittnesbörden om dem lever kvar i arkiv, bibliotek och utgrävningsschakt. Det blev särskilt aktuellt under arbetet med den här boken, när tidigare okänd information om 1800-talsagitatören Sophie Sager plötsligt dök upp i Svea hovrätts arkiv. I Svenska kvinnor historien glömde ställer Stefan Högberg samman vad vi vet om åtta svenska kvinnor som påverkade sin samtid, men som få har hört talas om idag, och vilka kvinnor som är med ser du i innehållsförteckningen.

Boken bygger på podcasten Kvinnliga krigare, där vi ibland måste stryka spännande detaljer för att inte avsnitten ska bli för långa. I boken har bra mycket mer fått plats. Svenska kvinnor historien glömde ges ut i storpocket om 192 sidor, och på dessa sidor hittar du alltså bland annat…

De senaste tio åren har Stefan Högberg studerat historiens gränsöverskridande kvinnor. Några av resultaten är böckerna Kvinnliga krigare och Kvinnorna historien glömde, podcasten Kvinnliga krigare och föreläsningar över hela Sverige.

Behovet av radikal samhällsanalys och ideologikritik har sällan varit större än nu, drygt femtio år efter att tidskriften Häften för kritiska studier först såg dagens ljus.

I boken diskuteras, i tidskriftens anda, aktuella trender i vår tids kapitalism. Är USA-imperialismen nere för räkning? Innebär den digitala plattformsekonomin en fjärde industriell revolution? Varför kan traditionell nationalekonomi inte förklara samhällsekonomins omvandling? Hur ska man analysera nyliberaliseringen av europeisk socialdemokrati? Och hur har feminismen utvecklats?

Elva författare i tio kritiska studier söker svar och ger sin syn på utvecklingen: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö, Anders Gullberg, Jan Otto Andersson, Yvonne Hirdman, Gabrielle Meagher, Lars Pålsson Syll, Magnus Ryner, Marta Szebehely och Stefan de Vylder. 

Fyra av dessa är även redaktörer till boken: Lennart Erixon, Ante Farm, Göran Fredriksson Humlesjö och Anders Gullberg. Som redaktör medverkar också Lars Ekdahl. 

Idag ska elever i den svenska grund- och gymnasieskolan utveckla dels sitt kritiska tänkande ur olika perspektiv, dels sina förmågor att värdera källor kritiskt. Vad kan man då som lärare göra för att stötta en sådan utveckling? Författarna diskuterar ett antal olika perspektiv på hur man som lärare kan tänka kring och arbeta med källkritik tillsammans med eleverna.Läs merBoken inleds med en teoretisk bakgrund till, och en principiell diskussion kring, kritiskt tänkande. Här tas bland annat psykologiska och filosofiska perspektiv på källkritik upp. Därefter följer konkreta undervisningsexempel och tips på hur man kan arbeta med källkritik i både grund- och gymnasieskolan.Om författarnaAnna Rosenqvist arbetar som förstelärare vid Stenungsunds Montessoriskola. Hon har en magisterexamen i utbildningsledarskap och ligger bakom ämnet BRUS (Bedöm Reflektera Utvärdera Skatta) vars syfte är att öka elevernas förståelse för vikten av både analog och digital källkritik.Stefan Ekecrantz är docent i pedagogik och lektor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet, där han bland annat forskar om studenters kritiska tänkande. Han är även fil. dr i historia och har undervisat i källkritik på olika nivåer på högskolan.

Boken samlar några av Stefan Jonssons viktigaste längre essäer från de senaste åren. Bokens tolv essäer berör brännande ämnen i gränslandet mellan politik och estetik: kampen om kulturarvet, försöken att återupprätta den europeiska idén, marxismens återkomst, debatten om dokumentären i konst, film och litteratur, globaliseringens återverkningar på kulturen, rasismens utbredning, den nordiska mentaliteten, med mera. Bland essäerna märks: "Rapport från Sopornas planet" - om subsamhällen på Mexico Citys soptippar; "Två försök till Europa" - europeiska utopier, bl.a. idén om att delvis torrlägga Medelhavet och få Sahara att blomstra; "Är du marxist?" - Jonsson hävdar här att marxismens teser är mer giltiga än någonsin i detta globaliseringens tidevarv; "Nordens hjärta" - här diskuteras vilka vi skandinaver egentligen är ... Som vanligt tar Stefan Jonsson avstamp i enskilda bilder, författarskap och händelser där de stora historiska rörelserna avspeglar sig och förtätas. Ena hälften av essäerna är tidigare publicerade på svenska, men har bearbetats lätt inför denna utgivning. Andra hälften presenteras här för första gången på svenska. Tillsammans ger de en bred bild av Stefan Jonssons insats som kritiker, debattör och tänkare, alltid med samma omsorg om ordets konst och essäns form. Boken avslutas med en självintervju där två sidor av författarens person talar ur hjärtat.

I boken Draksjukan. Mytiska fantasier hos Tolkien, Wagner och de Vries belyser religionshistorikern Stefan Arvidsson hur författaren J.R.R. Tolkien, kompositören Richard Wagner och konstnären Jan de Vries på olika sätt arbetade med urgamla myter.

Begreppet draksjuka har hämtats från Tolkien, som använde det med betydelsen girighet. I boken analyserar Arvidsson bland annat Tolkiens inspirationskällor i mytens värld och kopplingarna till Wagners verk. Även hos Wagner var girigheten och dess straff ett viktigt motiv, till exempel i operan Nibelungens ring.

I dag har samhällsklimatet förändrats. Genom livsstilsmagasin och påkostad reklam suddas gränsen mellan behov och begär ut. Konsumtion och materiellt självförverkligande är en accepterad och uppmuntrad del av människors livsstil. Vilka konsekvenser får detta för bruket och tolkningen av de uråldriga myterna?

Stefan Arvidsson är docent i religionshistoria vid Lunds universitet och universitetslektor i religionsvetenskap vid Växjö universitet. Draksjukan ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Vägar till midgård nordisk hedendom i långtidsperspektiv vid Lunds universitet.

”Entusiasmen, kunskapen och matglädjen går inte att ta miste på”BTJ

De flesta av oss kan nog relatera till svensk husmanskost, men hur många kan egentligen göra en riktigt god kokt kalv med dill, perfekt smörgåstårta eller gravad lax som smälter i munnen? Klassiker som garanterat får både gäster och smaklökar att jubla.

Under hela sin kockkarriär har Stefan Ekengren vurmat för svensk husmanskost. I nyutgåvan av Husman har han samlat ett 70-tal av sina bästa recept. Här finns favoriter som kåldolmar, pitepalt, inkokt lax och toast Pelle Janzon, men också bortglömda rätter som klappgröt och biff i snöre som förtjänar att få lite mer uppmärksamhet.

Alla recept finns angivna till både 4 och 10 personer. Stefan ger också tillagningstips för hur du lyckas bäst och förslag på hur du höjer rätterna ett snäpp och tar dem vidare på ett lite mer otraditionellt sätt.

Stefan Ekengren är köksmästare på Restaurang Hantverket i Stockholm. Han skriver också krönikor, syns ofta som tv-kock och medverkar i olika poddar. Utöver Husman har Stefan skrivit Högtid och Potatis som har blivit moderna kokboksklassiker. Husman gavs första gången ut 2016 och ges nu ut i en omarbetad version med ytterligare recept tillagda – exempelvis toast Skagen, kalvlever Anglais och fläskpannkaka som av någon outgrundlig anledning missades i första utgåvan!

Lviv en stad som nämns i krigsrapporter och nyhetsinslag. Men Lviv är lika mycket en stad mitt i Europa och dess historia. Och mitt i Europas kulturarv. 

I Lviv en resa till Europa möter vi resenärer, skönlitterära författare, vetenskapsmän, modernister och småborgare, lyriker och offer för omänsklig förföljelse. De vittnar om det habsburgska Lemberg, om det polska Lwów, om det judiska Lemberik, om det ryska Lvov och det ukrainska Lviv. Och om staden med många namn under nazistisk ockupation.

I Lvivs intellektuella liv uppstod banbrytande matematiska resonemang, modernism på jiddisch och livräddande tyfusforskning. Från mångnationella Lviv kommer nydanande europeiska författarskap. Matematikern Stanislav Ulam och författarna Alfred Döblin och Joseph Roth är bara några av många. 

Lviv är inte en stad i periferin. Den som förbigår staden förbigår också delar av Europas gemensamma historia, vetenskapsarv och kultur.