Visar resultat för..."Malena"

"Några dagar innan Scener ur hjärtat gavs ut för första gången i augusti 2018 så satte sig Greta utanför Sveriges riksdag och påbörjade sin skolstrejk för klimatet en strejk som pågår än idag, både på Mynttorget i Gamla stan och runtom i världen. Sedan dess har många saker förändrats. Både för henne och för oss som familj.

Denna nya pocketutgåva är en utökad berättelse med nya scener från sommaren 2018 och det som hände i inledningen av Gretas skolstrejk. Pengarna som vi eventuellt tjänar på denna bok kommer att gå till Greenpeace, WWF, Lära med Djur, Fältbiologerna, Kung över Livet, Naturskyddsföreningen, Barn i Behov och Djurens Rätt, via en stiftelse som vi har upprättat. Så är det. För det har Greta och Beata bestämt."

Malena Ernman, maj 2019 

Introduktion till filmpedagogik belyser hur filmen och andra rörliga bildmedier kan användas för en modern, dialogbaserad undervisning från förskoleklass till gymnasieskola. Vad är egentligen filmpedagogik? Hur kan den bedrivas? Här finns inspirerande och motiverande texter om nyttan och nöjet med filmpedagogik ur både teoretiskt och praktiskt perspektiv.

Den här boken är skriven för pedagoger som är nyfikna på hur filmmediet kan användas inom skola och fritidsverksamhet. Här diskuteras bland annat hur högstadieelevers filmsmak kan breddas, dokumentärfilm kan undersökas och normkritik kan bedrivas med hjälp av blockbusters. Bokens författare beskriver också en ny modell för analys av filmade böcker, varför en kamera kan få den tystaste elev att uttrycka sig och hur det kommer sig att animationsövningar fungerar så bra i särskolan.

Filmpedagogiken utgör egentligen inte en metod, utan flera olika metoder. Den är en estetisk lärprocess – en som stimulerar eleven till att aktivt se, samtala om och skapa såväl självständigt som i dialog med kamrater och pedagog. Den är också en av grundstenarna inom media literacy, eller medie- och informationskunnighet (MIK), som är central för orienteringen och inkluderingen i ett modernt, demokratiskt samhälle. Denna andra, utökade upplaga av boken innehåller ett nytt kapitel om litterära adaptioner.

Författarna är alla erfarna filmskribenter, filmpedagoger, forskare och lärare. Förordet är skrivet av Bengt Göransson, före detta statsråd och ivrig förespråkare för den filmpedagogiska metoden. Boken ges ut i samarbete med Svenska Filminstitutet.Malena Janson (red.) är forskare, skribent och samordnare för Barn & Unga på Svenska Filminstitutet.

Vi har låtit etablerade såväl som debuterande författare skriva fritt kring ämnet mamma. Resultatet är ett trettiotal berättelser som utforskar mammor, moderskap och relationen mellan mamma och barn älskade, hatade eller saknade. En perfekt present till den som är eller har en mamma.  

Recension"Här finns många olika synvinklar på moderskapet, men gemensam nämnare är att förhållandet till sin mamma är bland det djupaste och viktigaste i en människas liv. Novellerna är endast några få sidor långa, vilket gör att man med fördel kan dela upp läsningen. De håller överlag god litterär klass. Temat moderskap angår alla och bland dessa 30 noveller bör det finnas något för alla smakriktningar." BTJ häfte 12 Charlotte Lilja

Sedan 2014 har vi gett ut novellsamlingar med olika teman, såsom frihet, kärlek eller saknad. I fjol kom #Älskanoveller 30 nyanser av saknad som beskrevs av BTJ som en bok som berör på flera plan .

Medverkande författare: 

Amelia Adamo, Lena Angviken, Annika Jankell, Linda Bengtzing, Titti Sjöblom, Åsa Bonelli, Maria Wells, Charlotta von Zweigbergk, Eva Swedenmark, Birgitta Andersson Backlund, Pebbles Karlsson Ambrose, Charlotte Ekbom, Katarina Wilk, Anna Ehn, Tijana Kinberg, Peter Westberg, Mia Kim, Malena Kirs, Cecilia Hultberg, Karolina Larsson, Lotta Damstedt, Susanne Schemper, Inger Lernevall, Vanessa Leontina Allerth, Therese Werner, Anna Marongiu, Lotta Kronlund, Jane Morén och Mirjam Lindahl. 

Malena Ivarsson är sexologen som blev banbrytande när hon på 1980-talet stod i rampljuset och pratade om det som de flesta bara har ett privat, fumligt ordförråd för: sex och relationer. I Mina liv skriver Augustprisade författaren Elin Cullhed fram Malenas liv och livsgärning. Det är en öppenhjärtig memoar om uppväxten som prästdotter, om att utforska det omedvetnas processer med C.G. Jung som andlig läromästare, om sökandet efter kärlek och om att försonas med alla sina sidor.    

Malena Ivarsson (f. 1949) blev hela Sveriges sexolog när hon under 1980-talet slog igenom i tv-program som Sköna söndag och Fräcka fredag. På senare tid har hon rönt ett stort intresse med den hyllade podden Till sängs som ständigt hittar nya lyssnare. Med en aldrig sinande nyfikenhet, humor och värme bjuder hon på allt från jungianska tolkningar av samtiden, samtalar om drömmar, grekisk mytologi och litteratur. Hon gjorde ett bejublat sommarprat i P1 2025 och skriver regelbundet i tidningar som Senioren och M-magasin där hon svarar på läsares frågor om sex och samlevnad.    

Elin Cullhed (f. 1983) debuterade 2016 med en roman för unga vuxna, Gudarna. År 2021 tilldelades hon Augustpriset i den skönlitterära klassen för sin roman Eufori – en roman om Sylvia Plath. Hennes senaste roman, Eurydikes natt, har hyllats av både kritiker och läsare och prisats av prisats av Samfundet De Nio.

Kan man få en jävla like? är en satirisk pärla som blandar det bästa av feelgood med en vass blick på samtiden.

Möt Molly, en förvirrad kvinna mitt i Stockholms lyx och flärd. Hon har allt utom det som verkligen räknas äkta glädje. Mollys desperata jakt på likes och följare tar henne på en hysterisk resa genom befruktningsförsök, detox-dieter och ett tappert försök att älska tofu. Bakom den flashiga fasaden kämpar Molly med en stor sorg och ett komplicerat förhållande till sin mamma.

När åttiofemåriga bloggaren Märta Ferrari kliver in i Mollys liv, vänds allt upp och ner. Tillsammans utforskar de den absurda världen av sociala medier över varmkorv och förmiddagssherry, och Molly finner något hon inte haft på länge en sann vänskap och skratt som botar själen.

Kan man få en jävla like? är en vass och humoristisk roman som speglar vår statusuppdaterande samtid där jakten på likes ofta överträffar verkliga upplevelser. Följ med på Mollys resa mot drömmar och självinsikt, kryddad med en dos ironi som garanterat får dig att skratta högt.

Malena Sundström, som själv jobbar med sociala medier, bjuder läsarna på ett friskt andetag i den digitala ångestens era. Kan man få en jävla like? är hennes debutroman.

Hur hanterar Medea en brutal dumpning jämfört med Ingmar Bergmans Marianne i Scener ur ett äktenskap? Hur kommer det sig att cowboykillarna i Brokeback Mountain saknar självdistans och humor i sin starka passion? Författare, poeter och regissörer har gestaltat älskande människor sedan lång tid tillbaka och det finns lika många sätt att drabbas av erotiken som det finns påhittade figurer. Journalisten Samanda Ekmans outtröttliga nyfikenhet och sexologen Malena Ivarssons stora kompetens ägnas Eros ärenden – radioduon fortsätter projektet i bokform med fördjupade analyser och fler gäster från kulturens värld. 

Kvinnorna i Hälsingland - En reportagebok om vår tids historia och är skriven av Malena Hilding och Lilian Sjölund. Boken handlar om 24 starka hälsingekvinnor som har gjort skillnad. På bokens baksida kan man läsa: De   Det här är en samling reportage om kvinnor som lever i Hälsingland. Några har bott här jämt, andra är inflyttade och rotade. En del är återvändare. En bär en exklusiv Gucci-väska på byvägen. En gör uppror mot överheten och en tredje river gränser.   Alla lika, alla olika. Men mycket har de gemensamt. De tänker fritt, de står upp för sig själva och andra, de är modiga och inspirerande. Var och en på sitt vis. Kalla det stintkraft. Här formulerar de sina livsval, sina tankar om Hälsingland och om tiden de lever i. En samtid under stor förändring, i en landsbygd där världen mullrar utanför. Under tiden ska man överleva. Eller som en av kvinnorna uttrycker det:  Jag vill ha både hemägg och Netflix. Kvinnorna i Hälsingland Publiceras i BTJ-häftet nr 20, 2018. Lektör Pia Holmström Recension Det här är en reportagebok som porträtterar 24 olika kvinnor som bor och verkar i Hälsingland. ... En del är välkända medan andra är mindre kända. Det som förenar dem är att de går sin egen väg och på olika sätt uppvisar kvinnokraft eller stintkraft som det kallas i Hälsingland. Det är journalisterna Malena Hilding och Lilian Sjölund som skrivit boken. Kvinnorna som porträtteras är i olika åldrar och det är deras livsval och syn på livet som lyfts fram. Läsarna får bland andra stifta bekantskap med ett par systrar som är bokhandlare, en miljöaktivist som kämpade mot uranbrytning på 80-talet och en konstnär som flyttat hem till sina rötter. Det är en välskriven bok om kvinnor som inspirerar. Texten är ackompanjerad med vackra foton av journalisten Henrik Nyblad. Lilian Sjölund har tidigare skrivit debattboken Hatad (2017). 

Lilian Sjölund (f.1961) Har arbetat som journalist i 33 år. Som nyhetsreporter, nöjesredaktör, nyhetschef och redaktionschef. De senaste sex åren har hon ägnat all sin tid åt det politiska livet i Hälsingland. Som liberal politisk redaktör och ledarskribent på Mittmedias tidningar i Hälsingland (Ljusnan, Söderhamns-Kuriren, Ljusdals-Posten och Hudiksvalls Tidning) kommenterar hon såväl lokalt som nationellt, smått som stort.  På pressfrihetens dag, den 3 maj 2017, debuterade hon som författare till debattboken Hatad (utgiven av facktidskriften Journalisten). En personlig pamflett för att uppmärksamma det allt hårdare debattklimatet och vad det gör med vårt demokratiska samtal. Hatad har fått stor uppmärksamhet. Lilian Sjölund har blivit inbjuden till såväl Rosenbad som polisens nationella operativa styrka med fokus på demokratibrott. Under våren 2018 har också boken fått utgöra underlag för Diakonias dokumentära teater Mod och Motstånd med tillhörande politikersamtal. Under 2018 jobbar Lilian Sjölund tillsammans med journalisten Malena Hilding på reportageboken Kvinnorna i Hälsingland , som ges ut på Bokförlaget K&R AB. Det är kvinnorna som gör hela skillnaden nämligen.

Malena Hilding (f 1954) är journalist sen 40 år tillbaka. Har jobbat som allmänreporter, kulturredaktör, bilageredaktör och nyhetschef. Numera pensionär men frilansar med krönikor i Hälsingetidningar och har andra skrivuppdrag. Uppväxt i Gävle men bosatt i Hälsingland sen 1978 och har genom åren i jobbet träffat och skrivit om många kvinnor i Hälsingland. Intresserad av kvinnofrågor, mänskliga frågor och alltid nyfiken på andra människors värderingar och ställningstaganden. Hur tänker andra och varför gör vi som vi gör? Vad händer med vår gemensamma framtid?

Här bor jag! Men varför? Är det viktigt hur man bor och vad är det i så fall som har en avgörande betydelse? Vi har gjort en resa i Gävleborgs län. Bokstavligen från slott till koja; från det lilla eternitfolkhemmet till den utsmyckade hälsingegården, från miljonprogrammens anonymitet till drömmen om det egna radhuset, från de stolta arbetarkvarteren till kollektivismen i Delsboskogarna. Vårt hem är vår borg oavsett var det ligger eller hur många kvadratmeter vi förfogar över. Vi väljer myllret eller avskildheten. Vi som kan. Andra får ta det som erbjuds. Vår bostad är en spegel av vår personlighet? Självfallet, skulle selfie-generationen säga och renovera vidare. Det kanske inryms ett politiskt ställningstagande också: klimatsmart och hållbart, bland ideologiskt likasinnade, ståndsmässigt, brackigt eller tvärtom, avskalat och minimalistiskt, som protest mot konsumtionssamhället. Kanske letar vi våra rötter, försöker förstå historien, föra arvet vidare för att få själsfrid i den annars så hektiska samtiden. Gävleborgs län, här samsas Hälsingland och Gästrikland. Här finns plats för stolthet och lokalpatriotism, jante- och mångkultur, stressade stadsbor och glesbygdsöverlevare, bruksanda och anarkism.  Ingen är Gävleborgare, men väl hälsing, Gävlebo eller Sandvikare.  Men hur vi bor kan ge oss bilder som tillsammans bildar ett stycke nutidshistoria. En stad, en by, ett samhälle är inget utan dess befolkning och husen som byggts i olika tidsepoker utgör vår gemensamma ram. Och också vårt testamente. 2018 gav vi ut boken Kvinnorna i Hälsingland, en reportagebok med 23 berättelser om kvinnor som gör och har gjort skillnad i sina lokalsamhällen. Här bor jag! bygger på ett liknande koncept. Lilian Sjölund och Malena Hilding (skribenter) Henrik Nyblad (fotograf) Torkel Bohjort (layout)  

Det är välskrivna, fina personporträtt som presenteras. Det här är inte bara en bok för läsare från Gävleborgs län utan för alla som är intresserade av olika typer av boenden och livsval. Allt harmoniseras med vackra bilder av fotografen Henrik Nyblad. Torkel Bohjort har formgivit boken. Samma kvartett har gjort boken Kvinnorna i Hälsingland (2018). Helhetsbetyg: 4. (Lektör Pia Holmström, BTJ)

I många av porträtten av människor som bor i Gästrikland eller Hälsingland finns tänkvärda spår om just dessa specifika platser, men många av tankarna om boende är också bara mänskliga giltiga för var vi än har slagit ner våra bopålar. Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad

Fotografierna är varma, vänliga. Texterna är hjärtliga. Gävleborg överraskar, får glänsa och visa upp magnifika byggnader och oväntade smultronställen. Max Hebert, Arbetarbladet

https://www.helahalsingland.se/artikel/kanda-och-okanda-manniskor-i-gavleborg-later-oss-titta-in-i-sina-hem-1?fbclid=IwAR1asXYn-p3hFiqW082Hga236zqhuw5hVZwJKWKcxra3p-QA8K2CB8NTg0I

https://etidning.helahalsingland.se/1225/HT-Bilaga/306395/2020-05-27/13840591/Lilian-och-Malena-om-vad-som-egentligen-gor-ett-hem