Visar resultat för..."Malena"

Introduktion till filmpedagogik belyser hur filmen och andra rörliga bildmedier kan användas för en modern, dialogbaserad undervisning från förskoleklass till gymnasieskola. Vad är egentligen filmpedagogik? Hur kan den bedrivas? Här finns inspirerande och motiverande texter om nyttan och nöjet med filmpedagogik ur både teoretiskt och praktiskt perspektiv.

Den här boken är skriven för pedagoger som är nyfikna på hur filmmediet kan användas inom skola och fritidsverksamhet. Här diskuteras bland annat hur högstadieelevers filmsmak kan breddas, dokumentärfilm kan undersökas och normkritik kan bedrivas med hjälp av blockbusters. Bokens författare beskriver också en ny modell för analys av filmade böcker, varför en kamera kan få den tystaste elev att uttrycka sig och hur det kommer sig att animationsövningar fungerar så bra i särskolan.

Filmpedagogiken utgör egentligen inte en metod, utan flera olika metoder. Den är en estetisk lärprocess – en som stimulerar eleven till att aktivt se, samtala om och skapa såväl självständigt som i dialog med kamrater och pedagog. Den är också en av grundstenarna inom media literacy, eller medie- och informationskunnighet (MIK), som är central för orienteringen och inkluderingen i ett modernt, demokratiskt samhälle. Denna andra, utökade upplaga av boken innehåller ett nytt kapitel om litterära adaptioner.

Författarna är alla erfarna filmskribenter, filmpedagoger, forskare och lärare. Förordet är skrivet av Bengt Göransson, före detta statsråd och ivrig förespråkare för den filmpedagogiska metoden. Boken ges ut i samarbete med Svenska Filminstitutet.Malena Janson (red.) är forskare, skribent och samordnare för Barn & Unga på Svenska Filminstitutet.

"Några dagar innan Scener ur hjärtat gavs ut för första gången i augusti 2018 så satte sig Greta utanför Sveriges riksdag och påbörjade sin skolstrejk för klimatet en strejk som pågår än idag, både på Mynttorget i Gamla stan och runtom i världen. Sedan dess har många saker förändrats. Både för henne och för oss som familj.

Denna nya pocketutgåva är en utökad berättelse med nya scener från sommaren 2018 och det som hände i inledningen av Gretas skolstrejk. Pengarna som vi eventuellt tjänar på denna bok kommer att gå till Greenpeace, WWF, Lära med Djur, Fältbiologerna, Kung över Livet, Naturskyddsföreningen, Barn i Behov och Djurens Rätt, via en stiftelse som vi har upprättat. Så är det. För det har Greta och Beata bestämt."

Malena Ernman, maj 2019 

Hur hanterar Medea en brutal dumpning jämfört med Ingmar Bergmans Marianne i Scener ur ett äktenskap? Hur kommer det sig att cowboykillarna i Brokeback Mountain saknar självdistans och humor i sin starka passion? Författare, poeter och regissörer har gestaltat älskande människor sedan lång tid tillbaka och det finns lika många sätt att drabbas av erotiken som det finns påhittade figurer. Journalisten Samanda Ekmans outtröttliga nyfikenhet och sexologen Malena Ivarssons stora kompetens ägnas Eros ärenden – radioduon fortsätter projektet i bokform med fördjupade analyser och fler gäster från kulturens värld. 

Kvinnorna i Hälsingland - En reportagebok om vår tids historia och är skriven av Malena Hilding och Lilian Sjölund. Boken handlar om 24 starka hälsingekvinnor som har gjort skillnad. På bokens baksida kan man läsa: De   Det här är en samling reportage om kvinnor som lever i Hälsingland. Några har bott här jämt, andra är inflyttade och rotade. En del är återvändare. En bär en exklusiv Gucci-väska på byvägen. En gör uppror mot överheten och en tredje river gränser.   Alla lika, alla olika. Men mycket har de gemensamt. De tänker fritt, de står upp för sig själva och andra, de är modiga och inspirerande. Var och en på sitt vis. Kalla det stintkraft. Här formulerar de sina livsval, sina tankar om Hälsingland och om tiden de lever i. En samtid under stor förändring, i en landsbygd där världen mullrar utanför. Under tiden ska man överleva. Eller som en av kvinnorna uttrycker det:  Jag vill ha både hemägg och Netflix. Kvinnorna i Hälsingland Publiceras i BTJ-häftet nr 20, 2018. Lektör Pia Holmström Recension Det här är en reportagebok som porträtterar 24 olika kvinnor som bor och verkar i Hälsingland. ... En del är välkända medan andra är mindre kända. Det som förenar dem är att de går sin egen väg och på olika sätt uppvisar kvinnokraft eller stintkraft som det kallas i Hälsingland. Det är journalisterna Malena Hilding och Lilian Sjölund som skrivit boken. Kvinnorna som porträtteras är i olika åldrar och det är deras livsval och syn på livet som lyfts fram. Läsarna får bland andra stifta bekantskap med ett par systrar som är bokhandlare, en miljöaktivist som kämpade mot uranbrytning på 80-talet och en konstnär som flyttat hem till sina rötter. Det är en välskriven bok om kvinnor som inspirerar. Texten är ackompanjerad med vackra foton av journalisten Henrik Nyblad. Lilian Sjölund har tidigare skrivit debattboken Hatad (2017). 

Lilian Sjölund (f.1961) Har arbetat som journalist i 33 år. Som nyhetsreporter, nöjesredaktör, nyhetschef och redaktionschef. De senaste sex åren har hon ägnat all sin tid åt det politiska livet i Hälsingland. Som liberal politisk redaktör och ledarskribent på Mittmedias tidningar i Hälsingland (Ljusnan, Söderhamns-Kuriren, Ljusdals-Posten och Hudiksvalls Tidning) kommenterar hon såväl lokalt som nationellt, smått som stort.  På pressfrihetens dag, den 3 maj 2017, debuterade hon som författare till debattboken Hatad (utgiven av facktidskriften Journalisten). En personlig pamflett för att uppmärksamma det allt hårdare debattklimatet och vad det gör med vårt demokratiska samtal. Hatad har fått stor uppmärksamhet. Lilian Sjölund har blivit inbjuden till såväl Rosenbad som polisens nationella operativa styrka med fokus på demokratibrott. Under våren 2018 har också boken fått utgöra underlag för Diakonias dokumentära teater Mod och Motstånd med tillhörande politikersamtal. Under 2018 jobbar Lilian Sjölund tillsammans med journalisten Malena Hilding på reportageboken Kvinnorna i Hälsingland , som ges ut på Bokförlaget K&R AB. Det är kvinnorna som gör hela skillnaden nämligen.

Malena Hilding (f 1954) är journalist sen 40 år tillbaka. Har jobbat som allmänreporter, kulturredaktör, bilageredaktör och nyhetschef. Numera pensionär men frilansar med krönikor i Hälsingetidningar och har andra skrivuppdrag. Uppväxt i Gävle men bosatt i Hälsingland sen 1978 och har genom åren i jobbet träffat och skrivit om många kvinnor i Hälsingland. Intresserad av kvinnofrågor, mänskliga frågor och alltid nyfiken på andra människors värderingar och ställningstaganden. Hur tänker andra och varför gör vi som vi gör? Vad händer med vår gemensamma framtid?

Här bor jag! Men varför? Är det viktigt hur man bor och vad är det i så fall som har en avgörande betydelse? Vi har gjort en resa i Gävleborgs län. Bokstavligen från slott till koja; från det lilla eternitfolkhemmet till den utsmyckade hälsingegården, från miljonprogrammens anonymitet till drömmen om det egna radhuset, från de stolta arbetarkvarteren till kollektivismen i Delsboskogarna. Vårt hem är vår borg oavsett var det ligger eller hur många kvadratmeter vi förfogar över. Vi väljer myllret eller avskildheten. Vi som kan. Andra får ta det som erbjuds. Vår bostad är en spegel av vår personlighet? Självfallet, skulle selfie-generationen säga och renovera vidare. Det kanske inryms ett politiskt ställningstagande också: klimatsmart och hållbart, bland ideologiskt likasinnade, ståndsmässigt, brackigt eller tvärtom, avskalat och minimalistiskt, som protest mot konsumtionssamhället. Kanske letar vi våra rötter, försöker förstå historien, föra arvet vidare för att få själsfrid i den annars så hektiska samtiden. Gävleborgs län, här samsas Hälsingland och Gästrikland. Här finns plats för stolthet och lokalpatriotism, jante- och mångkultur, stressade stadsbor och glesbygdsöverlevare, bruksanda och anarkism.  Ingen är Gävleborgare, men väl hälsing, Gävlebo eller Sandvikare.  Men hur vi bor kan ge oss bilder som tillsammans bildar ett stycke nutidshistoria. En stad, en by, ett samhälle är inget utan dess befolkning och husen som byggts i olika tidsepoker utgör vår gemensamma ram. Och också vårt testamente. 2018 gav vi ut boken Kvinnorna i Hälsingland, en reportagebok med 23 berättelser om kvinnor som gör och har gjort skillnad i sina lokalsamhällen. Här bor jag! bygger på ett liknande koncept. Lilian Sjölund och Malena Hilding (skribenter) Henrik Nyblad (fotograf) Torkel Bohjort (layout)  

Det är välskrivna, fina personporträtt som presenteras. Det här är inte bara en bok för läsare från Gävleborgs län utan för alla som är intresserade av olika typer av boenden och livsval. Allt harmoniseras med vackra bilder av fotografen Henrik Nyblad. Torkel Bohjort har formgivit boken. Samma kvartett har gjort boken Kvinnorna i Hälsingland (2018). Helhetsbetyg: 4. (Lektör Pia Holmström, BTJ)

I många av porträtten av människor som bor i Gästrikland eller Hälsingland finns tänkvärda spår om just dessa specifika platser, men många av tankarna om boende är också bara mänskliga giltiga för var vi än har slagit ner våra bopålar. Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad

Fotografierna är varma, vänliga. Texterna är hjärtliga. Gävleborg överraskar, får glänsa och visa upp magnifika byggnader och oväntade smultronställen. Max Hebert, Arbetarbladet

https://www.helahalsingland.se/artikel/kanda-och-okanda-manniskor-i-gavleborg-later-oss-titta-in-i-sina-hem-1?fbclid=IwAR1asXYn-p3hFiqW082Hga236zqhuw5hVZwJKWKcxra3p-QA8K2CB8NTg0I

https://etidning.helahalsingland.se/1225/HT-Bilaga/306395/2020-05-27/13840591/Lilian-och-Malena-om-vad-som-egentligen-gor-ett-hem