Visar resultat för..."Svenska bilder"

Svensk historia sammandragen i poetiska bilder från Gustav Vasa och framåt.

Här finns "kungabilder" av Erik XIV spelande luta för Karin Månsdotter på Mälarens stilla vatten, av blodig dimma som förs bort över Lützens slagfält, av Karl XII:s trogne livhäst Brandklipparen och Gustav III vid Svensksund, men också av andra historiska gestalter som Erik Dahlberg, Linné, Bellman, Lenngren och Swedenborg, samt vanliga människor som de älskvärda Per och Kersti i Värnamo och den hemvändande karolinen i "Hemkomsten".

Det är Snoilskys förmåga att levandegöra historien som har gjort diktsamlingen till hans mest lästa och omtyckta.

Carl Snoilsky (1841-1903) tillhör våra mest naturligt begåvade poeter. Hans rika flöde av poesi gjorde honom både folkligt populär och inflytelserik.

Laddade bilder diskuterar det senaste decenniets upprörda debatter om visuella rasstereotyper och rasistiska uttryck. Tre konflikter ägnas särskild granskning: de om Stina Wirséns barnboksfigur Lilla Hjärtat, Hans Lindströms skämtteckning om muslimer, och Frölunda Hockeys klubbsymbol i form av en "indian". Laddade bilder tar upp vad stereotyper är, hur visuell rasgrammatik fungerar, skrattets betydelse i relation till rasism, vad kulturell appropriering kan betyda och varför just godis och barnkultur så ofta har hamnat i centrum för debatten. I det avslutande kapitlet riktas blicken mot vilka känslor som häftade fast vid föremålen för debatterna, vilka affekter som tillskrevs debattörerna samt betydelsen av de olika affektgemenskaper som bildades i stridernas hetta.

Boken vänder sig till alla som vill få en djupare förståelse av konflikterna. Hur de utvecklades och vad som gav dem bränsle. Laddade bilder vill undvika att fastna i schismernas skyttegravar, tillspetsade retorik och uppskruvade känsloläge, men samtidigt ta argumenten och aktörerna på allvar.

Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han har gett ut böcker om bland annat svensk kultur i USA, Medelvägens estetik. Sverigebilder i USA (2008), vithet och svenskhet, Blond och blåögd. Vithet, svenskhet och visuell kultur (2014), och demokratins urholkning, Postdemokratisk kultur (2018). 2021 publicerade Werner den första ingående, svenskspråkiga introduktionen till vithetsstudier, Kritvit? Kritiska vithetsperspektiv i teori och praktik (2021).

Under 2000-talet har gotik blivit en betydande del av barn- och ungdomslitteraturen. Liksom gotiska romaner för vuxna står barnlitterär gotik i relation till sin samtids tankevärld och idéer. I Hemsökt barndom undersöker litteraturvetaren Peter Kostenniemi hur barnet gestaltas i gotisk barnlitteratur och hur det förhåller sig till samtida föreställningar om barndom. Med ett specifikt fokus på skandinavisk utgivning lyfter studien fram ett ofta förbigånget material. Genom nedslag i spökhistorier, zombielitteratur och andra gotiska subgenrer diskuteras hur texterna bildar en vrångspegel där bilder av barnet både reproduceras och ifrågasätts. Uppfattningar om barnets frihet, agens och kompetens bearbetas i de gotiska texterna samtidigt som normativ utveckling och relationer till vuxenvärlden problematiseras. Bilderna av barnet som framträder präglas av gotikens karaktäristiska ambivalens, vilket synliggör en samtidens dragkamp mellan olika, stundtals motstridiga idéer om vad som kännetecknar barndom under 2000-talet.    

Peter Kostenniemi (f. 1980) är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet. Hemsökt barndom. Bilder av barnet i gotisk barnlitteratur är hans doktorsavhandling. 

Att Svenska Akademien har Franska akademien som förebild är ett känt faktum, liksom att dess stadgar till stor del bygger på Franska akademiens statuter. Men på vad sätt och i vilken utsträckning Svenska Akademiens stadgar av år 1786 har utnyttjat den franska förlagan har varit mer eller mindre okänt. I första hälften av denna bok görs därför en systematisk kartläggning av likheter och skillnader mellan de två stadgedokumenten.

Denna jämförelse gäller dock enbart två slutversioner och säger ingenting om hur Svenska Akademiens stadgar kom till. Därför görs i bokens andra hälft för första gången ett försök att skildra den process som med utgångspunkt i de franska statuterna via olika textversioner ledde fram till den svenska stadgetextens slutliga lydelse.

Men stadgarnas texthistoria tar inte slut i och med 1786 års definitiva version. För fullständighetens skull avslutas därför boken med en skildring av stadgetextens fortsatta historia fram till våra dagar.