Visar resultat för..."Tillståndet"

Frågor om brottslighet i Sverige är högaktuella i den svenska debatten och uppmärksammas även internationellt. I Norge och Danmark har begreppet det svenska tillståndet använts om Sverige som ett avskräckande exempel. I denna antologi samlas 22 forskare inom bland annat kriminologi, medicin, terrorforskning, medievetenskap, historia och stats­veten­skap och ger sin bild av brottslighetens utveckling i Sverige, med särskilt fokus på våldsbrottslighet. Tillsammans ger de en bredare beskrivning av brottsproblematiken än den som vanligen förekommer i medierna och i den politiska debatten. Boken beskriver det dödliga skjutvapen­våldet och organiserad brottslighet men också andra former av brott, såsom våld i nära relationer, rån, sexuellt våld, våldsbejakande extremism, terrorism och ekonomisk brottslighet. En viktig aspekt är brottslighetens utveckling över tid – vilka typer av brott har ökat och vilka har inte? Boken bygger på både existerande och helt ny forskning. Den vänder sig till högskolestuderande inom samhällsvetenskapliga ämnen men även till politiker, journalister och, inte minst, den breda allmänheten.

Det postmoderna tillståndet utgör en återkommande referens i samtalet om vår samtid och de förutsägelser som görs om det framväxande informationssamhället har fortfarande en påtagligt kritisk potential.

När postmodernismen bröt igenom på 1980-talet förknippades den främst med franska tänkare som Jean-François Lyotard och Jean Baudrillard och deras kritik mot konventionell framstegstro och ”stora berättelser”. Men postmodernismen kom snart att få ett betydande inflytande också långt utanför de humanistiska seminarierummen. Författare som Paul Auster och fotografer som Cindy Sherman, båda med tvetydighet, pastisch och ironi som viktiga verkningsmedel, räknas ofta som postmodernister. I Sverige blev själva termen postmodernism ett nästan till leda använt slagträ i kultursidesdebatter om estetik och politik. Under de senaste årtiondena har det inte talats så mycket om postmodernismen. Men detta håller nu på att förändras. Det finns idag ett växande intresse för postmodernismen inom humanistisk forskning och därmed också ett behov av att aktualisera och kontextualisera postmodernismens utgångspunkter och mångsidiga – för att inte säga disparata – uttryck. Det är ett sådant behov denna antologi vill fylla. Vid sidan av bokens redaktörer, Anders Burman och Anna Victoria Hallberg, verksamma vid Södertörns högskola, medverkar Frida Beckman, Henrik Bohlin, Olof Hallonsten, Johan Söderberg och Sven-Olov Wallenstein.

"Det naturliga tillståndet för mina ögon är att vara slutna" är den nittonde och sista volymen i Franz Kafkas samlade skrifter, i översättning av Hans Blomqvist och Erik Ågren. Därmed har allt som finns bevarat av Kafkas skrivande äntligen översatts. Trots att Kafka anses vara en av världens mest inflytelserika författare har en sådan utgivning hittills endast gjorts på tyska och svenska, inte på något ytterligare språk, inte ens på engelska. Översättarna Hans Blomqvist och Erik Ågren (som tilldelats både Stiftelsen Natur och Kulturs och Samfundet De Nios översättarpris) har hunnit bli kringvandrande superkafkaexperter på kuppen. De har alla Kafkas ord i huvudet, man kan fråga dem om vad som helst. "Uttalar sig Kafka någonstans om bruket att bära slips?" Deras ögon blir tomma under fem eller sju sekunder medan hjärnorna jobbar och så kommer svaret: "Ja, faktiskt, på ett par ställen, dels i ett brev till Felice i december 1912..." Kafkas tre sista år domineras av hans vistelser på sanatorier. Hans tuberkulos är obeveklig. Envisa perioder med en feber som inte vill ge med sig. Timslång hosta morgon och kväll. Smärtorna i strupe och svalg blir allt värre. Han lär känna sin sista kärlek mindre än ett år innan han dör. Dora Diamant. De lever tillsammans från slutet av september 1923 till Kafkas död 3 juni 1924. De flackar mellan bostäder och sanatorier. Berlin, Prag, Ortmann, Wien, Kierling. I Berlin råder hyperinflation, en brödbit kostar en förmögenhet. De bor utan riktigt kök. När de inte har sprit till spritköket värmer Dora maten med hjälp av stearinljusstumpar. De planerar att gifta sig, fantiserar om en framtid tillsammans. Hon är hans allt. Transporten från Ortmann till Wien sker i öppen bil. Då står Dora upp under hela resan och skyddar Kafka med sin kappa mot den kalla blåsten. Kafka misströstar inte, trots att han bara blir sämre. Han håller humöret uppe med hjälp av sitt "klottrande" - så kallar han sitt skrivande. Bland det sista han gör är att läsa korrektur på novellen "En svältkonstnär" som går i tryck kort efter hans död. Att prata blir också allt svårare, mot slutet kan han endast viska och sedan inte ens det, utan tvingas kommunicera genom så kallade samtalslappar. "Tänka sig att jag en gång i tiden utan svårighet kunde våga mig på en stor klunk vatten." "Varje lem känns trött som en hel människa." Franz Kafkas brevsamling Det naturliga tillståndet för mina ögon är att vara slutna. Volymen innehåller brev skrivna från augusti 1922 till juni 1924. I översättning och med kommentarer av Hans Blomqvist och Erik Ågren. ISBN 978-91-7742-610-3. Högkvalitetspapper, sydda ark, hårda mörkblå pärmar med grått skyddsomslag. 256 sidor. Projektet Kafkas samlade skrifter går nu i mål efter tjugofyra år. Nitton volymer har det blivit: Först inledningsvolymen En svältkonstnär (med alla de 51 berättelser som Kafka själv förde till tryck, hela hans övriga verk är postumt); så romanerna Processen, Slottet och Den försvunne/Amerika; de tre dagboksvolymerna 1909-nov 1911, dec 1911-1913, 1914-1923; de tre kvarlåtenskapsvolymerna Beskrivning av en kamp; Under byggandet av den kinesiska muren; Till frågan om lagarna; samt de nio brevvolymerna En bok måste vara som en yxa för det frusna havet inom oss; Inte ens natten är tillräckligt mycket natt; Jag har inga litterära intressen utan består helt av litteratur; Nu återstår bara att spetsas på pålar; Som att säga spädgris när man menar fet sugga; Man hör varandra bättre i mörker; Eftersom jag älskar dig älskar jag hela världen, Som att gräva skyddsrum med naglarna i ett världskrig; och nu till sist Det naturliga tillståndet för mina ögon är att vara slutna.

Grattis!   Du har hittat rätt - detta är en vägledande skrift för att uppnå mental flockimmunitet mot det svenska tillståndet.   Vad händer egentligen i Sagerska palatset när ingen ser eller hör? Vilka mardrömmar är det som hemsöker Stefan Löfven när han ligger under täcket i sin säng? Och vad pågår i rummet utan fönster där Ygeman, Johansson och Damberg samtalar med Dan Eliasson på digital zoomlänk från Playa del Inglès?   I den här boken kommer du sanningen så nära det går att komma. Med varsam hand guidas du i mångfald, normkritik, genuscertifiering, toxisk maskulinitet, minoritetsstress samt farliga vitmaktmiljöer där kognitiv dissonans riskerar att uppstå. Du kommer att korrigeras i ditt tänkande med hjälp av avslöjande skildringar av poliskårens viktiga värdegrundsarbete, via kolgrillssmakande kebabpizza. Du får även följa med på krismöten om blekansiktens skamlösa privilegier hos public service. Du får en unik inblick i Folkhälsomyndighetens envisa väg framåt och Ann Lindes betryggande ord om att "in Svidän vii häv ä sistäm" som på ett pedagogiskt sätt förklarar varför den svenska covidmodellen är överlägsen alla andra länders. Slutligen får du svaret på varför Ulla Löfvens heta räkor är viktigare än nätshopping - och hur det kommer att gå till när digitaliseringen av svenskars åsikter ska verkställas. Häng med! För alla ska med!   Något annat vore faktiskt helt, helt oacceptabelt.   Katerina Janouch, född 1964, är författare, opinionsbildare och fristående journalist med egna webbtidningen Katerina Magasin som funnits sedan 2017. Det var också 2017 hon pekades ut av Stefan Löfven som "en person som gör ett konstigt uttalande", efter att hon kritiserat svensk migrations- samt kriminalpolitik i en numera legendarisk intervju i tjeckisk teve. Janouch ansluter sig med "Helt oacceptabelt" till traditionen av satir som häcklar makten - i en tid då opposition allt mer börjar betraktas som samhällsomstörtande verksamhet. Texterna är ett urval av tidigare publicerade ögonblicksskildringar av svensk samtid, som rönt stor uppskattning på sociala medier.

- I var fjärde kommun sakans i dag en nyhetsredaktion - Var fjärde annonskrona har försvunnit från journalistiken sedan 2007 - Det digitala medieutbudet, som allt mer tar över, har annat innehåll än det analoga - bland annat mer sport och mindre politik. - Trots den ekonomiska pressen har medierna behållit bevakningen av kommunpolitiken - antalet artiklar har ökat de senaste åren. Demokratin och dagstidningen är mer eller mindre jämnåriga. Men när våra medievanor digitaliseras skakar nu den tidigare så trygga finansieringen av journalistiken. De digitala medierna har gjort oss alla till publicister - men kan det ersätta den organiserade journalistiken? Den tredje statsmaktens roll måste efter två sekel formas på nytt. När allt förändras gäller det att veta precis vad som händer. Därför kommer nu Mediestudiers årsbok 2014/2015 som första utgåvan i en årlig serie med syfte att ge en stabil kunskapsgrund om journalistiken och journalistikens förutsättningar. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2015.

I denna antologi samlar vi texter som beskriver kapitalets utveckling och tvång att underordna alltmer av livet som material för arbete. Genom att beskriva kapitalets gränser och vilken möjlighet till expansion kapitalismen har i en världsmarknad som omsluter hela planeten, och med en produktion som kräver allt färre lönearbetare, kan vi också beskriva systemets utsidor. Det hjälper oss att spåra hur en tillvaro som inte är baserad på lönearbetets principer kan skapas. I takt med att kapitalismen utvecklas som en världsmarknad och dess produktion automatiseras kan allt mindre arbete underordnas som nödvändigt arbete, arbete som producerar mervärde och därigenom kapital. I och med att allt större delar av världsbefolkningen därmed inte längre tillåts tillhöra den värld av rikedom som arbetet förvandlar till kapital skapas en öppning ut genom kapitalens själva oförmåga att erbjuda den växande klassen av arbetare en anställning. Dörren ut blir därför själva det faktum att kapitalismen skapar sin egen utsida; den värld befolkad av jordens fördömda som måste ta makten över den process som gör dem värdelösa.

• Var tredje kommun saknar dagstidning. Var åttonde saknar dessutom gratistidning eller lokal nyhetssajt. Dessa 35 kommuner är vita fläckar på nyhetskartan. • Nedgången i resurser fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. • Det finns i dag närmare 600 lokala medier i landet – nästan 100 av dem bara på nätet. • De nya hyperlokala medier som nu uppstår hamnar inte i första hand i underbevakade områden, utan oftare där det redan finns gott om medier. • Trots den ekonomiska pressen hålls bevakningen av kommunpolitiken uppe även i år. Förändringen mellan 2015 och 2016 är liten. Vi tar inte längre del av medier på samma sätt som vi gjorde för bara några år sedan. Och för varje förändring av vårt beteende, har det blivit svårare att finansiera inte minst den lokala journalistiken. Mediestudiers årsbok följer utvecklingen för att ge medborgare, bransch och politik en klar bild av vad som händer – och underlag för den kvalificerade mediepolitiska debatt som så länge saknats. Vi sammanfattar med unik data tillståndet för journalistiken 2016 – med fokus på den lokala rapporteringen. Kolla läget i din kommun: kommunerna.mediestudier.se

• I 73 av landets kommuner finns ingen regelbundet bemannad redaktion. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Antalet anställda på de svenska nyhetsredaktionerna har minskat med sju procent eller minst 370 personer på två år. • Mer än fyra kommuner av tio upplever att dagspressens kommunbevakning blivit sämre eller mycket sämre över tid. • Raset för annonsintäkter fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2017 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Det är stor skillnad på hur ofta medier bevakar kommuner – dagspress gör det ofta, public service mer sällan. I storstadsområden bevakar gratistidningarna oftast. • Kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats mest under året. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2018 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro är i stort sett konstant, trots att antalet redaktioner fortsätter minska. • Det blir färre journalister på nyhetsredaktionerna. Fyra procent har försvunnit på två år. Men nedskärningstakten har minskat. • Ägarkoncentrationen tilltog ytterligare under året. Mer än hälften av antalet redaktioner i landet ägs nu av fem stora koncerner. • Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2019 – med fokus på den lokala rapporteringen.

• Antalet lokala redaktioner minskar inte längre, och kommunerna är mer nöjda än tidigare med de lokala mediernas bevakning. • Coronapandemin och efterföljande lågkonjunktur har gjort minskningen av annonsintäkter ännu brantare än tidigare. Sedan 2008 har mer än hälften av reklampengarna som finansierar journalistiken försvunnit. • Fördubblat statligt mediestöd hjälper de privata mediekoncernerna att överleva 2020. Men hur blir det på sikt? Vill mediekoncernerna vara beroende av statligt stöd? • Public service får ökad användning och ökat förtroende i coronakrisens spår. Men samtidigt har public service blivit en politisk stridsfråga med ökad kritik från höger. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av villkoren för den svenska journalistiken. Genom årligen återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter, främst på lokal nivå. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning; en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar. Till detta kommer mediepolitiken som fått ny aktualitet – både när det gäller public service och stödet till den lokala journalistiken. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se

Reklamköpen i nyhetsmedier sjönk under pandemin ännu kraftigare än tidigare, 2020 minskade reklamomsättningen med 700 miljoner kronor. Men nu börjar svenska mediehus våga sätta sitt hopp till läsarintäkter. • Konsolideringen av mediemarknaden fortsätter, och ägarkoncentrationen har ökat markant på bara några år. • De vita fläckarna, kommunerna helt utan redaktioner, har slutat öka. Totalt sett är antalet redaktioner också stabilt, och kommunerna ger högre betyg än tidigare till den lokala journalistiken. • Journalistiken decentraliseras igen, medan många andra funktioner i mediehusen centraliseras. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom återkommande studier försöker årsboken svara på hur journalistiken lever upp till grundläggande samhällsuppgifter. Fokus ligger på lokaljournalistik och hur den påverkas av mediernas strukturella omställning – en övergång till en i huvudsak läsarfinansierad journalistik på digitala plattformar.

• Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka. • Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk återhämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut. • Konsumenterna efterfrågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet. • Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablerade, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se/

En liten grupp AI-forskare fick tillgång till nyckelpunkter i system som ingen tidigare kunnat påverka. Det som började som ett kontrollerat experiment förändrade något i grunden. AI-system som tidigare varit åtskilda började reagera på varandra. Inte styrt. Inte synkroniserat. Men tillräckligt likt för att driva samma riktning. Och när någon försökte stoppa det fanns det inget att stänga av längre. AURORA - Tillståndet är en fristående del i AURORA-serien — en serie byggd på teknisk realism och en plausibel utveckling av avancerad AI.