Visar resultat för..."svensk lag"

Denna författningssamling innehåller lagar och förordningar, enligt lydelse den 1 juli 2025, för att tillse behovet av lagtext på introduktionskurser och översiktskurser i juridik. Vissa lagar återges endast i utdrag för att bibehålla lättillgängligheten. Boken är primärt framtagen för att användas tillsammans med läroboken "Svensk juridik", men kan med fördel även användas med andra läroböcker.

Svensk polis har problem. Förundersökningar läggs ned utan utredning, gärningsmän går fria och polisen kompenserar sina brister med att frisera statistiken. Trots minskad brottslighet och ökade resurser till polisen fortsätter andelen uppklarade brott att sjunka. Varför är det så?En förklaring är en repressiv kultur där medarbetare som påtalar systemfel tystas effektivt och systematiskt. Hanne Kjöller avslöjar här en myndighet som lägger oerhörda resurser på att förfölja och straffa poliser som vågat höja sina röster för att kritisera slarv, övervåld och direkta lagbrott. I boken berättar nio visselblåsare om arbetsgivarens trakasserier. Ständiga polisanmälningar, tvångsremitteringar till psykiatrin och misstänkliggörande bland kollegerna blir en del av vardagen.Det är en skakande läsning om hur skattemedel förslösas och hur enskilda mals ned för att upprätthålla en osund lydnadskultur.

"Mandråpare. Horkarl. Tjuf. Lögnare. Syndare. // J. Tankar. Ord. Och. Gärningar." Så lyder två rader i författaren och prästen Brynolph Hallborgs gravdikt i så kallad stenstil över prästen Hans Bjugg. Under 1700-talet var det vanligt att man belackade varandra i ett slags poetiska tweets som sedan spreds i avskrifter. Ofta skedde det i gravdiktens form. Författarna till dessa poem var inriktade på att fullständigt och slutgiltigt förinta sina forna antagonister. Om de döda allt annat än gott bygger på flera års grundforskning i arkiv och ger en ny bild av den tidigmoderna svenska gravpoesin. 

Daniel Möller (f. 1974) är professor i litteraturvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Han har tidigare skrivit en bok om djurepitafier från 1600- och 1700-talen och forskat om Olof von Dalins och Gunnar Ekelöfs pekoralpastischer. Tillsammans med Niklas Schiöler har han redigerat antologin Svensk poesi (Albert Bonniers förlag, 2016). Han har även, tillsammans med Mats Malm och Alison Sharrock, redigerat boken Metamorphic Readings. Transformation, Language, and Gender in the Interpretation of Ovid's Metamorphoses (Oxford University Press, 2020).

Barnkonventionen gäller sedan den 1 januari 2020 som svensk lag. Att införliva barnkonventionen i svensk rätt var ett led i att stärka barns rättigheter och ett förtydligande av att konventionen ska beaktas i alla åtgärder som berör barn. Nu har mer än fem år gått sedan inkorporeringen vilket väcker frågan om vilket genomslag barnkonventionen som svensk lag egentligen fått.

Kapitlen i Barnkonventionen i svensk rätt: genomslag i lagstiftning och rättstillämpning handlar om hur barnkonventionen påverkat såväl lagstiftning som rättstillämpning. Ett flertal rättsområden såsom medicinsk rätt, utbildningsrätt, kommunalrätt, familjerätt, socialrätt, migrationsrätt, folkrätt, straffrätt och arbetsrätt behandlas.

Boken är resultatet av ett samarbete mellan forskare med koppling till Barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Centret är ett nav för forskning i ämnet barnrätt och samlar forskare från flera vetenskapliga discipliner.

Boken är tänkt att användas i universitetsutbildningar på både grund- och avancerad nivå samt i utbildningar för praktiker som i sin verksamhet kommer i kontakt med frågor om barnkonventionen. Med fördel läses boken tillsammans med den under 2020 utgivna Barnkonventionen i praktiken: rättsliga utmaningar och möjligheter.

Denna bok har till syfte att ge svenska jurister och andra som kommer i kontakt med EU-rättsliga frågor praktiskt användbara kunskaper om den EU-rättsliga metoden och dess inverkan på nationell rätt. Den nya upplagan har omarbetats väsentligt och beaktar bl.a. de förändringar som följer av Lissabonfördraget.

Till de ämnen som behandlas i boken hör:

Boken är tänkt som handbok för praktiker och kursbok på universiteten. Den är resultatet av ett samarbete mellan lärare och forskare vid universiteten i Stockholm, Lund, Uppsala och Örebro.

Hur skildras klass i svensk samtidslitteratur och vad kan det lära oss om dagens samhälle? I Att göra klass prövar litteraturvetaren Åsa Arping nya ingångar till de senaste decenniernas breda, i huvudsak realistiska svenska samtidsskildring. Hon finner klasskodade handlingar, tankar och känslor även utanför arbetarlitteraturen och följer hur berättelsen om klass djupnar när den sätts i dialog med andra kategorier, som genus, ålder och rasifiering. Genom nedslag i de senaste tjugo årens prosautgivning, från Torbjörn Flygts Underdog (2001) till Donia Salehs Ya Leila (2020), visar studien hur litteraturen gestaltar och diskuterar samtidens allt otydligare klassbegrepp, där synen på arbete, identitet, livsstil och välfärdsstat snabbt förändras. 

Åsa Arping (f. 1968) är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och intresserar sig i sin forskning särskilt för relationen mellan litteratur och samhälle. Hon har tidigare skrivit en rad artiklar om klass i samtidslitteraturen och böcker om svensk 1800-talslitteratur, samt medverkat i flera litteraturhistoriska översiktsverk, senast Natur & Kulturs litteraturhistoria (2021).

Hur effektivt är dagens energiskattesystem? Vilka skatter och andra styrmedel på miljö och energi fungerar bäst? I denna rapport analyserar forskarna Runar Brännlund och Bengt Kriström dessa frågor kring den svenska energi- och miljöbeskattningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Utifrån detaljerade konsekvensbeskrivningar ger författarna förslag på genomgripande energiskattereformer, vilka gynnar såväl ekonomi och miljö som hushåll i glesbygd med låga inkomster. Författarna föreslår även att vissa nya miljöpolitiska styrmedel omprövas eller tas bort, särskilt flygskatt, bonus-malus och plastpåseskatt. De förslag som presenteras innebär även förbättringar och förenklingar som leder till att klimatmålen nås billigare jämfört med dagens förda politik. 

Rapporten ges ut inom ramen för SNS forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld.  

Runar Brännlund är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet och föreståndare, Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.  

Bengt Kriström är professor i naturresursekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet och seniorrådgivare, Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet.