Arkiv i Väst – serie

Det går två sammanflätade linjer genom boken. Den första är en kronologisk presentation av Göteborgs 82 biografer; den andra är ett band av årskrönikor. Tillsammans bildar de en tidsresa genom Göteborg, från sekelskifte till sekelskifte. Den som läser boken från pärm till pärm får uppleva i text och bild hur både staden och biografbranschen förändras. Men det går också att öppna boken på vilken sida som helst och börja läsa. Texterna är ofta korta och avgränsade. De anknyter i regel till en bild i närheten. Det går att hitta andra vägar genom boken: följ bioannonsernas utveckling under 100 år eller se i bilderna hur stadsbilden förändras. Använd de sex registren för att skapa egna stigar, följ till exempel en arkitekts biografkarriär.

I början av 1800-talet försämrades livsvillkoren hastigt för den växande befolkningen i Göteborg. Detta var en följd av storpolitiska skeenden i Europa. För många ensamstående och familjer stod nöden för dörren. Fattigdomen medförde svält och usla boendeförhållanden, sjukdomar och barnadödlighet blev vanliga, tiggeriet bredde ut sig. Det var genom enskilda insatser och frivilliga gåvor och donationer som hjälp stod att få och år 1819 bildades Sällskapet De Fattiges Vänner. Detta sällskap är idag en stiftelse som verkar som en betydelsefull hjälporganisation. samtidigt som dess historia tecknas får läsaren av denna bok en konkret bild av samhälleliga förändringar och skiftande livsbetingelser under tvåhundra år.

Under början av 1700-talet förändrades Göteborg. Stadens invånare, tomter och bebyggelse kom i allt större utsträckning att bevaras inom en tidigmodern struktur.Göteborg 1713 – en visuell mikrohistoria är en bok som handlar om stadens invånare och deras möjligheter att själva definiera sin omgivning under århundradets inledande decennier. Staden i boken är en plats i förändring som i skuggan av stora nordiska kriget (1700–1721) börjar forma grunderna till den framväxande identiteten som en av Sveriges främsta hamnstäder.Genom en kombination av illustrationer och textfragment erbjuder boken en utvidgad läsning om en tongivande tid i stadens äldre historia. Göteborg är i denna bok en stad som i gränslandet mellan bildkonst och historia utmanar läsaren att reflektera över hur arkiven villkorar det förflutna.Karl Vesterberg är bildkonstnär och doktorand i historia vid Lunds universitet.

Innehållet är resultatet av ny ekonomhistorisk forskning kring Majornas utveckling från medeltidens slott och kungsgård fram till 1920-talets hamn- och industristadsdel. Författarna är en grupp forskare verksamma vid institutionen för ekonomisk historia vid Göteborgs Universitet. Verket är resultatet av ett vetenskapligt lagarbete med fokus på den dynamiska ekonomihistoriska utvecklingen i ett av de mest intressanta områdena i svensk historia - Göta älvmynningens södra sida. Boken om Majornas historia är intressant för alla som vill fördjupa sig i Göteborgs utveckling då den tar sin början i tiden före den nuvarande stadens grundande. Den behandlar genom flera detaljstudier en stor del av den ekonomiska utveckling och industriella verksamhet som växte fram väster om den annars slutna fästningsstaden Göteborg under framförallt 17- och 1800-talet. Här några exempel på kapitel som ingår i boken: Slottet och Älvsborgsstaden under tidigt 1500-tal, Nordiska sjuårskriget och dess följder, Kungsgården 1570-1655 ett statligt storgods, Sill och sjöfart skapade Majorna, Bland kor och sjömän längs Allmänna vägen kring år 1750, Sillsalteri- och trankokeriverken på Majnabbe, Ostindisk kompaniets utrustningshamn, Industrier i Majorna under 1700-talet, Sockerraffinaderiet vid Klippan Sveriges första storindustri, En trävaruexport av nationell betydelse Dicksons Majnabbe, Varvet Kusten stadens ledande reparationsvarv, Inkorporeringen med Göteborg år 1868 en införlivning med en lång förhistoria, Längs Allmänna vägen 1869, Sockerbruksarbetarna en arbetararistokrati i Majorna, Varvet Kusten och transportrevolutionen, Det stora bryggeriet i hängmattan Bryggeri AB Kronan, Utesömmerskor en småföretagargrupp.

S Bertil Olsson är professor emeritus i kardiologi vid Lunds universitet. Parallellt med sitt arbete har han under många år bedrivit sjöfartshistorisk forskning, framförallt kring fartyg från Västkusten under 1800-talet. Han var en av skeppsläkarna ombord i den nybyggda ostindefararen Göteborg, under den historiska expeditionen till Kina år 2006

Landsarkivet i Göteborg är idag en avdelning i myndigheten Riksarkivet och samtidigt en av de större arkivinsitutionerna i Sverige. Denna bok beskriver hur verksamheten har utvecklats och vuxit under sin 100-åriga historia, från de första pionjäråren fram till att de ursprungliga lokalerna lämnades, nästan på dagen hundra år senare. Författarna är förste arkivarien Peter Nordby och förre landsarkivarien Louise Lönnroth, som själva varit verksamma under flera decennier i Landsarkivet. De förklarar vad man arbetat med under alla år och inte minst vilka skatter som döljer sig bland de närmare 10 mil handlingar som förvaras i arkiven.

There is no offline space. Or at least the experience of the Internet so deeply affects media users today that it influences their perspectives of the world outside the Web. This situation has been described as post-Internet, a term that has loosely emerged as an approach within contemporary art, defined by the social and technological conditions of networked society. The Regional State Archives in Gothenburg invited the artist Ida Lehtonen to let her artistic practice encounter the archives. In Communicating the Archive: Physical Migration, Lehtonen's work is presented and examined from an archival and media archaeological standpoint. Somewhat disregarding traditional archival values such as preservation, security and authenticity, this volume reconsiders the archive post-Internet through contributions from scholars and practitioners of diverse fields: art, psychology, digital culture, archaeology and fashion.

Skeppet Götheborg gjorde tre resor till Kina för Ostindiska kompaniets räkning, där den sista slutade i det omtalade haveriet den 12 september 1745 på blindskäret Hunnebådan i inloppet till Göteborgs hamn. Innan förlisningen hann Götheborg frakta betydande partier te, porslin, sidentyger och andra exotiska varor till de väntande uppköparna. De långa resorna gav stor vinst till kompaniets intressenter, men var ett riskfyllt företag för de ombordvarande. Under Götheborgs tredje resa, som varade i två och ett halvt år, avled 31 besättningsmän i sjukdomar och olyckor. I denna bok utnyttjas bevarade dokument om skeppet Götheborg för att ge nya inblickar i dess historia. Namnet på de flesta i besättningarna har kunnat återfinnas. Händelseförloppet vid haveriet beskrivs genom att nytt källmaterial presenteras. Den sentida efterföljaren till skeppet Götheborg har numera fullbordat ett antal uppmärksammade resor och har ännu sin viloplats vid kajen i Göteborg. Den här bokens berättelse är dock helt inriktad på det historiska skeppet och de besättningsmän som seglade med henne till Kina på 1700-talet.

Svenska Ostindiska Kompaniet var förutsättningen för de kontakter som etablerades mellan Sverige och Kina på 1700-talet. Boken kompletterar kunskapen om kompaniet med nya rön, från tidigare kända och nyfunna källor. Såväl från dokument i offentliga och privata arkiv som från den marinarkeologiska utgrävningen vid Hunnebådan i Göteborgs inlopp där ostindiefararen Götheborg förliste 1745. Boken ingår i skriftserien "Studier i Svenska Ostindiska Kompaniets historia" som publiceras av Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg. Serien syftar till att skapa nya möjligheter för kunskapsproduktion rörande kompaniets historia, inte minst genom att lyfta fram och presentera perspektiv på de fragmentariskt bevarade, ofta vitt spridda och ibland svårtolkade arkivhandlingar som kan berätta och ge förståelse för kompaniets verksamhet och förutsättningar. De olika kapitlen i boken har korta sammanfattningar på engelska. Ett kapitel på engelska har en sammanfattning på svenska. Boken avhandlar ämnen som:

Sedan Landsarkivet i Göteborg grundades 1911 har en imponerande samling av arkiv byggts upp - dels från statliga verksamheter och dels från den privata sektorn. I boken Ett västsvenskt kulturarv : de enskilda arkiven i Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg presenteras för första gången landsarkivets stora bestånd av enskilda arkiv. Över 2 200 olika arkiv från företag, föreningar, gårdar, släkter, privatpersoner m.fl. En stor del av boken handlar om företagsarkiven och västsvensk näringslivshistoria. En prioritering som speglar landsarkivets roll som regionens främsta näringslivsarkiv. Här ges historien om de göteborgska handelshusen, bruken i Dalsland, varven och rederierna, SKF, Nohab och annan verkstadsindustri, textilindustrin i Sjuhärad och mycket annat. Arkiven presenteras både översiktligt och i fördjupad form med exempel från olika arkivfynd - allt ifrån resultatlistor från Friidrotts-VM i Göteborg till handskrivna manus för tv-hallåor från 1950-talet. Utöver att presentera arkivmaterialet skildras även de historiska sammanhang som handlingarna skapats i. Boken är således även en övergripande skildring av Västsveriges sociala, ekonomiska och kulturella historia. Boken är rikt illustrerad med bilder i huvudsak från landsarkivets samlingar och arkiv samt försedd med omfattande register. En oumbärlig referensbok för den som vill utforska de västsvenska arkiven såväl inom släkt- och hembygdsforskning som inom de akademiska disciplinerna

Våren 1917 kokade Sverige av missnöje och runt om i landet samlades människor för massdemonstrationer och hungerprotester. I Göteborg demonstrerade 10 000-tals människor, och lördagen den 5 maj kulminerade missnöjet i den knappt dygnslånga händelse som gått till historien som "hungerkravallerna" eller "brödupproret i Göteborg". Tillsammans med arkivanvändare skapade Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg en utställning om händelserna 1917. Utställningen visades under sommaren 2017 och den här skriften är en sammanställning av dess innehåll.

What conditions inscription? Why are certain statements allowed to emerge in archival substrates? These questions are asked in this publication as it explores the concept of inscription—the archival moment that is constituted by the materialization of statements. It does so by including approaches from a variety of academic fields such as media theory, philosophy and critical theory, as well as works by practitioners of contemporary art. The publication includes contributions by Akram Zaatari, Amalia Ulman, Anne de Vries, Cecilia Grönberg, D-M Withers, Hannah Quinlan, Jenna Sutela, Karl-Magnus Johansson, Lori Emerson, Martin Kohout, Martine Syms, Monira al Qadiri, Rosie Hastings, and Yuk Hui.

Hur kan designperspektiv bidra till att ”packa upp” arkivet och synliggöra dess möjligheter? Och hur kan en traditionell arkivinstitution bidra med perspektiv i dagens designutbildningar? Unboxing Arkivet är katalog och dokumentation för ett utställningsprojekt där 33 designstudenter från Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet samarbetade med Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg. Publikationen beskriver processen och visar de studentarbeten som presenterades i utställningen Unboxing Arkivet – 400 år av berättelser i början av 2018.

Fattiga barn är ofta osynliga i historieskrivningen. Detta är en undersökning av hur man i Göteborg från sekelskiftet 1800 och femtio år framåt under växlande konjunkturer och i skuggan av en samtida livlig rikspolitisk fattigdomsdebatt försökte rent praktiskt hjälpa, omhänderta och fostra fattiga barn med syftet att rädda dem undan svält och tiggeri. Med en jämförande djupstudie i Göteborgs fattigvårds, Frimurarebarnhusets och Göteborg stads barnhus arkiv undersöks här hur de styrande för dessa institutioner resonerade och handlade. Initiativtagare till stadens fattigförsörjningsinrättning var den kände läkaren Pehr Dubb, som under åtminstone tre decennier med kraft dominerade både dennas och Frimurarebarnhusets verksamhet. Detta är också ett försök att i arkiven ta reda på hur vården bedrevs i praktiken och hur de omhändertagna barnens sociala tillvaro såg ut. Var går gränsen för vår kunskap om dessa barn? Louise Lönnroth är barn- och arkivhistoriker. Hon var tidigare landsarkivarie och chef för Landsarkivet i Göteborg.

I denna bok beskrivs inte bara samhällets förhållande till fisk som resurs. Här finns också en berättelse om hur fisket och närheten till havet påverkat kulturen och människors identitet i länderna kring västerhavet, vilket i sin tur har stor betydelse för utvecklingen av Göteborgs universitets starka marina profil och samarbetet med Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg.

Det svenska ostindiska kompaniet var förutsättningen för de kontakter som etablerades mellan Sverige och Kina på 1700-talet. I denna bok presenteras ny forskning som bidrar till att allt bättre dokumentera denna relation. Bokens nio fristående artiklar lyfter fram strategier för företagande och handel, sammanhang som på olika sätt var kopplade till kompaniets verksamhet, och situationer som påverkade den ostindiska handeln. Detta leder in i berättelser om storskalig smuggelverksamhet, våldsamma bränder, vetenskapliga framsteg och förödande feberutbrott.