Institutet för Rättsvetenskapl – serie

Fjortonde upplagan av Svensk associationsrätt är omarbetad med hänsyn till de lag- och praxisändringar som trätt i kraft respektive skett t.o.m. den 1 juli 2025. Boken handlar om de allmänna associationsformerna enkla bolag, handelsbolag, inklusive kommanditbolag, aktiebolag, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. I boken behandlas bl.a. frågor om associationernas uppkomst och organisation samt om beslutsförfarandet i associationernas organ. Dessutom behandlas medlemmarnas rättigheter och skyldigheter, ansvaret för förbindelser, associationernas finansiering samt skadeståndsfrågor. Genom redogörelsen för hur olika frågor löses för de olika associationsformerna framträder likheter och olikheter mellan dem, vilket bidrar till att belysa de associationsrättsliga reglernas innebörd.

I boken Panträtt ges en sammanhängande, aktuell överblick över hur panträtt i olika former upplåts och säkerställs liksom hur den kan gå förlorad och hur den realiseras. Därvid redogörs också för hur finansiella instrument och andra immateriella tillgångar ska hanteras ur ett panträttsligt perspektiv. Boken är främst avsedd för praktikern som behöver få konkreta svar på olika tillämpningsfrågor inom panträtten men är värdefull även för rättsvetenskapen genom den breda översikt den ger. Sedan förra upplagan utkom år 2012 har flera viktiga rättsfall tillkommit jämte en del ny lagstiftning som påverkar panträttsliga spörsmål.

Den kvarlåtenskap som någon lämnar efter sig vid sin död ska enligt arvsrätten fördelas på dennes arvingar och/eller testamentstagare. Ibland förekommer det att en arvtagare eller testamentstagare först ska få kvarlåtenskapen men att den därefter, vid denne arvinges eller testamentstagares död, ska tillfalla någon annan. Den som slutligen ska få arvet brukar då benämnas efterarvinge eller sekundosuccessor och det arv som tillfaller denne brukar kallas efterarv.

Reglerna om efterarv är i sig ganska komplicerade och innehåller dessutom ett antal otydligheter. I boken behandlas detta utförligt och tydliggörs genom exempel. Efterarvsreglerna kan också i förening med andra regler i arvslagstiftningen leda till mycket krångliga arvssituationer. I boken behandlas sådana komplicerade fall.

Boken vänder sig främst till personer som arbetar med arvs- och testamentsrättsliga frågor på t.ex. domstolar, advokatbyråer, banker, försäkringsbolag, socialkontor, bouppteckningsbyråer och liknande. Den bör också kunna användas vid utbildning för sådana arbetsuppgifter.

Denna bok redogör för de rättsregler som rör personbolag, dvs. handelsbolag och kommanditbolag och enkla bolag. Syftet är att ge en omfattande genomgång av svensk personbolagsrätt, varvid frågor som rör bolagens bildande och upphörande samt förvaltningen av verksamheten behandlas. Vidare diskuteras bolagsmännens rättigheter och skyldigheter, ansvaret för förbindelser, skadeståndsfrågor samt frågor om god och ond tro.

I boken behandlas också frågor som uppkommer vid internationella samarbetsavtal. I detta sammanhang berörs också lagvalsregler.

Den svenska rätten speglas i boken mot huvuddragen i personbolagsrätten i de övriga nordiska länderna samt amerikansk, engelsk, fransk och tysk rätt. Även personbolagsrätten i de övriga nordiska länderna beskrivs.

I denna fjärde upplaga har texten inte bara uppdaterats utan även omarbetats i stora delar.

Syftet är att boken ska användas i den akademiska undervisningen samt utgöra ett hjälpmedel för praktiker.

Denna bok är en lärobok i insolvensrätt. Konkursrätten är bokens huvudsakliga ämne, men även företagsrekonstruktion och skuldsanering behandlas i boken. Avsnittet om företagsrekonstruktion är i anledning av den nya lagen 2022 något utökat i denna upplaga. Boken är frikostig med hänvisningar till rättsfall, förarbeten och annan relevant litteratur och är därför också användbar som en handbok.

I turbulenta tider, då grundläggande rättigheter och begränsningar för maktutövning utmanas, ökar betydelsen av de gränser som den konstitutionella rätten ställer upp för utövandet av offentlig makt. Samtidigt blir det konstitutionellrättsliga läget allt mer komplext, inte minst på grund av europarättens inflytande.

Konstitutionell rätt behandlar den konstitutionella rättens tre centrala teman: maktdelning och andra förutsättningar för utövande av offentlig makt, skyddet för grundläggande rättigheter samt rättsligt genomdrivande av konstitutionellrättsliga normer. Utifrån dessa tre teman behandlar författarna konstitutionella bestämmelser med ursprung i svensk nationell rätt, EU-rätten och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Boken är anpassad för att kunna användas som lärobok på juristutbildningen, men riktar sig också till en bredare publik. Konstitutionell rätt är relevant läsning för såväl erfarna jurister som läsare som är intresserade av konstitutionella frågor mer allmänt. Denna tredje upplaga är påtagligt omarbetad och utvidgad.

I denna bok behandlas huvuddragen i svensk inkomstskatterätt. Tyngdpunkten ligger på att beskriva skattesystemets mål, principer och struktur. Skatterätt är ett rättsområde som på ett genomgripande sätt påverkar alla invånare och företag verksamma i Sverige. Mål och principer som härrör från 1991 års stora skattereform är alltjämt viktiga. Betydande förändringar som har ägt rum efter den stora skattereformen diskuteras också. Det gäller exempelvis olika former för skattereduktioner.

Sverige är en liten, öppen och exportberoende ekonomi, vilket också påverkar utformningen av skatterätten. Det gäller bland annat EU-rättens inverkan genom fria rörligheter och direktiv inom området för inkomstskatterätt. Skatteavtalsrättens uppbyggnad presenteras. Strukturen för den globala minimiskatten (Pelare 2) och lagen om tilläggsskatt behandlas utförligt.

Boken är avsedd för utbildning i skatterätt vid universitetens jurist- och ekonomprogram men bör i delar också kunna användas som handbok. Delfrågor som brukar uppfattas som svåra är belysta genom exempel. I direkt anknytning till diskussionen om olika rättsliga problem ges hänvisningar till bland annat rättsfall och annan litteratur.

I boken behandlas ingående de frågor som möter den som sysslar praktiskt med säkerhetsåtgärder i tvister. Även rättsliga frågor diskuteras, såväl principiella som andra. Förutom kvarstad och andra säkerhetsåtgärder enligt 15 kap. RB behandlar boken även säkerhetsåtgärder på det immaterialrättsliga området och säkerhetsåtgärder beslutade av skiljemän. Kvarstad och andra säkerhetsåtgärder vänder sig närmast till domstolar och advokater och andra som har behov av en närmare framställning av vad som gäller i fråga om säkerhetsåtgärder med tyngdpunkt på frågor som uppkommer i den praktiska tillämpningen. Boken vänder sig även till universiteten och deras studenter.

Det är över 25 år sedan som Sverige blev medlem i EU och även som Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt. Både EU-rätten och konventionsrätten (europarätten) har utövat inflytande över hur den rättsliga regleringen utformas och hur svensk rätt tillämpas. Detta gäller för i stort sett samtliga rättsområden med några undantag.

I boken besvaras tre frågor: Hur har innehållet i regeringsformen påverkats, både uttryckligt och underförstått? Hur har den juridiska metoden och rättstillämpningen påverkats avseende frågor som rör regeringsformen? Vad har denna påverkan inneburit för den svenska författningskulturen?

Genom Bryssel I-förordningen och Luganokonventionen gäller gemensamma regler om domstols behörighet samt om erkännande och verkställighet av domar inom EU samt inom EU/EFTA-området. Genom dessa två regelverk har EU och EFTA-staterna på förmögenhetsrättens område blivit till ett enda jurisdiktionsområde med fri rörlighet för domar.

I denna bok ges en systematisk framställning av förordningen och konventionen. Tyngdpunkten ligger på Bryssel I-förordningen, som är det viktigaste av de två rättsliga instrumenten. I synnerhet har EU-domstolens omfattande rättspraxis avseende tolkningen av de två instrumenten beaktats.

Boken är en akademisk monografi men är även av intresse för företagare, advokater och andra juridiska rådgivare samt för domstolar och andra myndigheter.

Boken behandlar frågeställningar kring det ansvarsfrihetsbeslut som årligen ska fattas vid årsstämman i alla svenska aktiebolag. Utifrån ett internationellt, komparativt perspektiv undersöks ansvarsfrihetsinstitutet i detalj, inklusive dess rättsverkningar och omfattning i såväl tid som personkrets samt de viktiga undantag från meddelad ansvarsfrihet som följer av lag och praxis.

I denna tredje upplaga har texten uppdaterats och omarbetats för att spegla utvecklingen i lag och praxis.

Denna bok innehåller en systematisk redogörelse för reglerna om handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag och därtill ett kort avsnitt om tysta bolag. I bokens första huvudavdelning behandlas bland annat bolagsbegreppet samt gränsdragningen mellan bolag och bolaget mer eller mindre näraliggande rättsfigurer. Den andra huvudavdelningen avser handelsbolaget. Här behandlas bolagets bildande, bolagets inre rättsförhållanden, rättsförhållandet till tredje man, förändringar i delägarkretsen samt bolagets likvidation och upplösning. I tredje avdelningen behandlas nyssnämnda frågor vad avser kommanditbolaget. Bokens fjärde avdelning gäller det enkla bolaget, bland annat rättsförhållandet mellan bolagsmännen, om egendomsförhållandena bolagsmännen emellan liksom i relation till olika kategorier av tredje män och slutligen om bolagets likvidation och upplösning.

1969 utkom den första upplagan av Rättspraxis i litteraturen, sammanställd av justitierådet Nils Regner. Boken har senare aktualiserats och getts ut i nya upplagor.

Denna sjätte upplaga av boken innehåller nyskrivna avsnitt för åren 2016–2022. Litteraturhänvisningarna för de tidigare åren har kompletterats med uppgifter om ny litteratur och om nya upplagor av tidigare utgivna verk. Litteratur som har kommit ut från tryckeriet före den 1 januari 2023 har beaktats.

Genom förteckningarna i Rättspraxis i litteraturen får den som känner till ett rättsfall i en viss rättsfråga snabbt hänvisning till andra rättsfall som rör den aktuella frågan samt till den litteratur – inklusive tidskriftsartiklar – där rättsfallet behandlas. Boken är ett oumbärligt hjälpmedel för varje jurist.

Johnny Herre är adj. professor och tidigare justitieråd i Högsta domstolen och Svante O. Johansson är justitieråd i Högsta domstolen.

Borgen är vanligt förekommande som säkerhet för annans prestation. Det finns ett stort antal rättsfall i ämnet, men en modern lagstiftning saknas. Tredjemanspant, det vill säga pant som någon ställer till säkerhet för en annan persons skuld, fyller en viktig funktion för kreditväsendet och har stora likheter med borgensåtaganden. Borgen och tredjemanspant är en brett upplagd studie av dessa praktiskt viktiga säkerhetsformer. Boken riktar sig till praktiker som önskar att få svar på konkreta frågeställningar, men genom den breda översikten av området belyses även teoretiskt viktiga kredit- och fordringsrättsliga frågor för den rättsvetenskapligt intresserade.

Boken gavs ut i sin första upplaga 1984 och Gösta Walin svarade ensam för ytterligare två upplagor. Sedan den fjärde upplagan svarar Torbjörn Ingvarsson för att hålla boken aktuell och ge den en naturlig fortsättning från tidigare upplagor.

Boken är uppbyggd kring ett antal för aktiebolaget karakteristiska intressekonflikter (”grundproblem”). Framställningen fördjupas med hjälp av ekonomisk analys. Avsikten är att detta ska underlätta tolkning och tillämpning av de aktiebolagsrättsliga normerna, men också ge en ökad kunskap om aktiebolaget som institution.

Följande fyra intressekonflikter berörs. Först behandlas den mellan aktieägare och bolagets ledning. Därpå berörs förhållandet mellan minoritetsaktieägare och kontrollägare, följt av sådana intressekonflikter som kan uppkomma i samband med nyemissioner. Slutligen behandlas intressekonflikter mellan bolagets långivare och aktieägare.

Utöver aktiebolagslagens bestämmelser och eventuellt förekommande avtal redogör vi för olika marknadsmekanismer som kan mildra intressekonflikterna.

Tillsammans med Betalning (3 uppl. 2022) och Preskription (5 uppl. 2021) bildar Kvittning en trilogi över penningkravsrätten.

Kvittning är ett sätt att infria en skuld men också ett sätt att göra sig betald för en fordring. I framställningen analyseras systematiskt de olika rättsliga problem som kan uppstå i samband med avräkning mellan fordringar, d v s kvittning. Vidare behandlas ett antal frågor som kan ha betydelse för rätten att kvitta, såsom t ex spörsmål rörande en fordrings stiftelsetidpunkt, vad som är massa respektive konkursfordringar, panträttsliga frågor m m. Särskild uppmärksamhet ägnas åt sådana frågor som kan antas vara av stor betydelse för den praktiserande juristen, framför allt kvittning i konkurs.

Förvärv av nyproducerad bostadsrätt sker vanligen genom en speciell avtalslösning där först ett förhandsavtal och sedan ett upplåtelseavtal ingås mellan bostadsrättsföreningen och köparen av en bostadsrätt. Förhandsavtalet sluts ofta redan i början av byggprojektet. Upplåtelseavtalet ingås senare, men även det ofta långt innan byggnaden är färdigställd och det går att flytta in i lägenheten. Risken att förhållanden ändras för köparen eller att ändringar sker under byggprojektets gång är stor och tvister mellan parterna är därför vanligt förekommande.

I boken behandlas kontraktsrättsliga frågor som kan uppkomma mellan bostadsrättsföreningen och förvärvaren av en nyproducerad bostadsrätt. Förhållandet mellan förhandsavtal, upplåtelseavtal och tillträde och hur den särpräglade avtalsmekanismen påverkar bedömningen av konkreta tvister analyseras ingående. Författaren diskuterar vidare förvärvarens rätt att frånträda köpet och andra påföljder som kan göras gällande mot föreningen med stöd av bostadsrättslagens regler eller allmänna kontraktsrättsliga principer. Även föreningens rätt att göra påföljder gällande vid förvärvarens avtalsbrott och föreningens skyldighet att begränsa egen skada behandlas.

Den senaste ändringen av 3 kap. 4 § skadeståndslagen innebär att överträdelser från stat och kommun av enskildas rättigheter enligt Europakonventionen och 2 kap. regeringsformen numera grundar skadeståndsskyldighet för ”det allmänna”. Ändringen följde efter en mer än decennielång utveckling i praxis, varigenom domstolar i allmänhet och Högsta domstolen i synnerhet successivt visat allt större förståelse för enskildas behov av ersättning i trängda situationer. Denna rättsutveckling möttes inledningsvis med skepsis inom skadeståndsrätten, men har efter hand vunnit en bredare acceptans även i doktrinen. I denna bok analyseras rättsutvecklingen på området under 2000-talet främst från ett konstitutionellt perspektiv, där ändringarna sätts i samband med andra konstitutionella förändringar som Europarättens ökade betydelse och domstolarnas stärkta ställning. Inför framtiden analyseras också ännu oklara rättsfrågor, som ersättningsskyldighet för privata objekt, JK:s roll som statens ombud och ersättning vid överträdelser av andra grundlagsregler än de som nu fått skydd.