I Sverige dödas ungefär 1,3 miljoner vilda djur årligen i jakt. En betydande del av dessa tillvaratas inte. Om jakten inte längre är nödvändig för den moderna människans överlevnad – för vems skull bedrivs den? Och vad säger det egentligen om vår inställning till vilda djur?

Under 2023–2025 har miljödebattören Misha Istratov följt svensk viltförvaltning på nära håll och samlat unika vittnesmål. Här får forskare, politiker, djurvärnare och jägare själva komma till tals och berätta om sin syn på jakten – en värld präglad av tystnad, hot, korruption och trakasserier, där prejade bilar, punkterade däck och slaktrester i brevlådor är vardag.

Jägarnas rike är en exposé över svensk jaktpolitiks mörka sidor, där ekologiska och samhälleliga konsekvenser får stå tillbaka för tradition, lojaliteter och lobbyism. Med nedslag i jägarens psykologi, vapenlagar, djurbeteende och de slingriga politiska beslutsvägarna, leder Istratov oss genom ett landskap myndigheter och delar av jägarkåren.

Misha Istratov (född 1981) är författare, miljödebattör och vd inom näringslivet. Han skriver återkommande om hållbarhet och natur i svenska och internationella sammanhang, med särskilt intresse för makt, ansvar och hur naturen definieras i lag och praktik. Som ordförande för insamlingsstiftelsen Artkrisen samordnar han bevarandeprojekt för rödlistade arter. 

Läs mer på https://jagarnasrike.se

"Jägarnas rike är nämligen en storskalig granskning av Sveriges jaktintresse [...]. Omfångsrik, men samtidigt väldigt koncis. Med en lång rad intervjuer med forskare, politiker, jägare, boende i rovdjursrevir och de som värnar om våra rovdjur sammanfattar han läget i delar av Jaktsverige väldigt väl. Han backar upp samtalen med statistik, undersökningar, studier och rapporter och presenterar fakta med ständiga källhänvisningar (sammanlagt 37 sidor är källhänvisningar). Det skapar en genomgripande trovärdighet." - Natursidan, Erik Hansson.

"I inte mindre än 56 kapitel som är lättlästa, välformulerade, balanserade och framför allt informativa ges inblickar i den jakt som pågår årligen i hela landet." - Arne Ohlsson, Tidskriften Anser

Turismen sägs sedan länge vara en av världens största näringsgrenar. Och företeelser som kopplas till kulturarv tycks locka allt fler att profilera sin semester. Merparten av oss möter dock kulturarv på sin ordinarie turistresa hemma eller fjärran - vi passar på att kika på sevärdheterna på platsen eller efter vägen.

Hemmavid visar teven stundtals intressanta dokumentärer och på internet är sevärdheterna bara några musklick bort. Turismen omger oss. En del forskare menar därför att turismen finns och pågår överallt. Samma allomfattande slutsats skulle kunna dras om kulturarv som numera återfinns inte bara på museer eller i avgränsade reservat. De pågår och transformeras genom våra sätt att vara och agera kontinuerligt i vår vardag. Samtidigt ligger det en hund begraven i sådana anspråk. Är allt, ständigt och jämt, turism eller kulturarv?

Kulturell turism vill ge en komprimerad översikt om kulturarvsturismens framväxt och även gå i klinch med de centrala begrepp som binder samman kulturarv med turism.

Richard Pettersson är lektor och forskare i museologi vid institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.

Anna, Esther, Kajsa och Anna - fyra kvinnor med olika bakgrund, förenade av den tid de levde i och de utmaningar de mötte. Från de glittrande gatorna i New York och Berlin, till svenska stadskvarter, den småländska landsbygden och fjällvärldens småbruk, utforskar denna bok hur globala händelser format deras liv, drömmar och förhoppningar.

I Min mormor möter vi den svenska 1900-talshistorien ur fyra mormödrars perspektiv. Med en bakgrund i vetenskaplig forskning belyser boken det svenska samhällets transformation, från det brinnande hoppet hos unga drömmande kvinnor till krigets skuggor och svältens rädsla.

Författarna använder personliga erfarenheter och källmaterial såsom dagböcker, brev och fotografier för att analysera och presentera de fyra kvinnornas livshistorier. Detta tillvägagångssätt låter inte bara läsaren förstå, utan också känna, de djupa emotionella banden mellan mormödrarna och deras barnbarn.

Min mormor ger oss en sällsynt inblick i hur kvinnor navigerade genom ett sekel av förändring och omvandling. Upplev de trådar som väver samman generationer och upptäck de liv som formade, och formades av, det svenska 1900-talet. 

Katarina Ek-Nilsson är fil.dr i etnologi. Hon var tidigare bland annat avdelningschef vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. I doktorsavhandlingen analyserades civilingenjörers levnadsberättelser. Hennes forskning rör bland annat materialitet och kulturarvsfrågor. 

Marianne Liliequist är professor emerita i etnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet. Hon har bland annat skrivit om nybyggar­barn, glesbygdsidentitet och äldre samers levnadsvillkor. 

Birgitta Meurling är professor i etnologi vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Hon har forskat om prästfruar och prästgårdskultur, genus och jämställdhet i museivärlden samt folklore inom upplevelseindustrin. Hon har även arbetat genushistoriskt med brev- och dagboksmaterial. För närvarande forskar hon om sanatoriet som vård- och livsform. 

Annika Nordström är fil.dr i etnologi och tidigare arkivchef vid Institutet för språk och folkminnen, Göteborg, där hon också har lett arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Hennes forskningsområde är folkloristik, främst med inriktning mot folklig vissång och levnadsberättelser.

Är gud tillbaka i den svenska litteraturen?

I denna essäsamling går teologen Peter Karlsson i dialog med nio samtida svenska författarskap som alla vänt sig till de religiösa traditionerna för att skildra en värld i sönderfall. 

Här samsas ateister med muslimer, judar, kristna och agnostiker, men alla har de det gemensamt att de ger uttryck för en annan och mer kritisk sensibilitet än den konservativa strömning som religionens återkomst vanligen associerats med i den svenska offentligheten.

Till skillnad från denna optimistiska och livsbejakande religiositet är det teologiska register som formuleras hos dessa författare varken tröstande eller lugnande. Här återfinns en estetik som inte prioriterar konsensus framför konflikt, som inte värjer för lidande och förtryck utan tvärtom dröjer kvar vid och vill ge form åt människans mörkaste erfarenheter: den psykiska ohälsan, alkoholismen, förtvivlan över ett förlorat barn, flykten från hemlandet, alienationen.

I lyhörda närläsningar av Judith Kiros, Lennart Sjögren, Andreas Lundberg, Andrzej Tichý, Lyra Ekström Lindbäck, Joel Berglund, Channa Riedel, Pär Thörn och Johannes Anyuru formulerar Peter Karlsson i denna bok ett hopp om en ny ordning en ordning där ingen längre är vare sig jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna (Galaterbrevet 3:28).

NOMERINERAD TILL STORA FACKBOKSPRISET 2024

Från Mexiko i norr till Argentina i söder rymmer Latinamerika en rik skönlitteratur, färgad av en dramatisk historia och samtid. 

I Hålet i stängslet ger författaren och essäisten Henrik Nilsson personliga perspektiv på både kontinentens prosa och poesi. Spåren sträcker sig tillbaka till 1500-talet och leder ända fram till några av dagens viktigaste röster, som mexikanskan Cristina Rivera Garza och colombianen Juan Gabriel Vásquez. 

Varje kapitel i boken utforskar en unik aspekt av den latinamerikanska litteraturen från de berättelser som fötts ur det mexikanska våldets skugga till den argentinska novellistiken och den nya vågen av litterära reportage. Nilsson tar oss även till specifika platser som Mexico Citys pulserande gator och Bahias färgstarka landskap. Genom sina egna erfarenheter och iakttagelser från resor genom regionen från ett dimmigt Lima till ett hotell i Montevideo, från honduranska ruinstäder till colombianska biljardsalonger ger han oss en levande och engagerande bild av den latinamerikanska litteraturens brokiga väv.

Hålet i stängslet är en inspirerande inbjudan att utforska en kontinent vars litteratur både speglar och utmanar dess komplexa verklighet.

"Men det finns fortfarande hängivna introduktörer av spanskspråkig litteratur i Sverige. En av de bästa är Henrik Nilsson, författare, essäist och översättare av spansk- och portugisiskspråkig poesi. Hans nya bok, Hålet i stängslet resor med den latinamerikanska litteraturen, är en veritabel skattkista, som alla med minsta intresse för skönlitteratur bör kasta sig över och vittja på lästips." - Axess, Torbjörn Elensky

"Man frågar mig om Auschwitz, men det är om skrivandets skamliga glädje jag borde berätta." - Imre Kertész

Den ungerske Nobelpristagaren Imre Kertész (1929 2016) är en av vår tids mest betydande författare. I hans verk genomskådas det Europa som både frambringat och samexisterat med två totalitära makter, det tredje riket och sovjetkommunismen.

Som överlevande från Auschwitz hade han bekantat sig med den slutgiltiga lösningen på judefrågan . Som ungrare fick han uppleva Sovjets totala dominans över invånarna, i synnerhet efter att med stridsvagnar ha kväst Ungernrevolten 1956.

I Imre Kertész och överlevandets skam ringar Erik Löfvendahl in ett författarskap som tillhör 1900-talets centrala. Med hjälp av tematiska nedslag i Kertészs romaner och tankeböcker behandlas, i en rad personligt hållna kortessäer, ämnen som sanning och fiktion, det dubbla främlingskapet, litterära förebilder, Ungerns politiska utveckling, Förintelsen och inte minst skrivandet som ett hem i det hemlösa.

Erik Löfvendahl är född i Jönköping 1954. Han debuterade som författare 1988 och har sedan dess publicerat ytterligare åtta romaner. Han har skrivit kritik i SvD och i tidningen Arbetet samt publicerat noveller i fackpress, antologier och radio.

"En personlig och koncentrerad introduktion till Kertészs böcker och filosofi, med betoning på hans samhällskritik." - Ulrika Knutson, SvD

Hur ser vägen till kunskap ut? Sätter man upp ett finger i luften kan det fånga in en kamp om estetiska ämnen i grundskolan, skarpa linjer mellan naturvetenskap och humanvetenskap, samt en bild av experten som allenarådande.

Eddy Nehls kastar sig in i diskussionen med en utmanade bild av prestationssamhället och universitetssystemets paradoxer som visar hur synen på kunskap kommit att handla om en tävling om att tänka rätt istället för fritt. Utifrån ett uppfriskande och nyfiket sätt att närma sig den tyske filosofen Friedrich Nietzsche presenterar Nehls en längtan till ett kunskapssamhälle där det viktiga är kunskapen i sig.

Kanske kommer läsaren någon gång sätta i halsen på grund av avsaknaden av sanningsanspråk. Men den som är intresserad av kunskapsutveckling och ett mer öppet sätt att tänka, där också diskussionen i sig och misslyckanden faktiskt är vetenskap, kan börja här.

Nehls utforskar Nietzsches filosofi med en ambition att göra den tillgänglig och relevant, inte bara som ett akademiskt studieobjekt utan som en praktisk vägledning för personlig och intellektuell utveckling. Nietzsche, känd för sitt provocerande och ofta missförstådda arbete, framställs här som en tidlös tänkare vars idéer om moral, existens, och människans potential förändrar hur vi ser på oss själva och vår plats i världen.

Boken lyfter fram Nietzsches kritik av traditionella värderingar och hans uppmaning till självöverskridande genom konceptet av 'övermänniskan' - en individ som skapar sina egna värden och lever autentiskt bortom gängse moraliska och sociala begränsningar. Nehls presenterar Nietzsche som en 'filosof att tänka med' snarare än en att tänka om.

Genom att belysa Nietzsches användning av aforismer, en stil som bjuder in till reflektion och personlig tolkning, argumenterar Nehls för att Nietzsches skrifter erbjuder verktyg för kritiskt tänkande och självundersökning. Denna metod gör Nietzsche särskilt relevant i en tid präglad av snabba förändringar och osäkerhet, där enkla svar ofta är otillräckliga för de komplexa frågor vi står inför.

En central del av boken ägnas åt Nietzsches syn på kunskap och sanning. Nehls utforskar idén om sanningen som en konstruktion snarare än en absolut verklighet, vilket utmanar läsaren att omvärdera sin egen förståelse av världen och att omfamna mångfalden av perspektiv. Denna relativistiska syn på kunskap, som i sin tur reflekterar Nietzsches kritik mot dogmatism och absolutism, är särskilt tilltalande i en era där information och dess tolkning är alltmer polariserad.

Eddy Nehls är docent i etnologi. Han har forskat bland annat om maskulinitet och jämställdhetsarbete, alkohol och droger i kulturen samt hållbarhet. Intresset för förändring och relationen mellan kunskap och kultur löper som en röd tråd genom forskargärningen. Till vardags undervisar han i företagsekonomi på Högskolan Väst. Han har skrivit fem läroböcker om studieteknik, vetenskapligt tänkande, epistemologi, teori och metod. Vid sidan av arbetet som lektor driver han bloggen Flyktlinjer.

Från falska nyheter till faktaresistens – och vidare.

Vi lever i det som har kallats postsanningens tidevarv - en tid då falska nyheter, faktaresistens och konspirationsteorier präglar samhällsdebatten. Samtidigt krävs allt starkare bevis för att kunskap ska erkännas som legitim. I denna spänning formas det som kallas en sanningskris.

I Sanningskris. Det postfaktiska samhället och medielandskapets förändringar samlas forskare och skribenter från humaniora och samhällsvetenskap för att undersöka vad som egentligen står på spel. Här diskuteras allt från klimatförnekelse, museers kunskapsroll och abortmotståndets sanningsanspråk till mytavslöjanden på Tiktok och konspirationsteorier om socialtjänstens arbete.

Boken erbjuder inga enkla svar – men den öppnar för en djupare förståelse av hur kampen om kunskap och sanning formar vår samtid.

Eleverna på Fjällskolans språkintroduktionsprogram i Nyland omges i sin vardag av motsägelsefulla metaforer om sina framväxande flerspråkiga repertoarer. Å ena sidan vill välmenande lärare gärna framhålla att samtliga deras språk är värdefulla "resurser". Å andra sidan får eleverna ständigt höra att "språket" - det vill säga svenska - är den "nyckel" som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering.

I denna etnografiska studie om flerspråkiga ungdomar i norra Sveriges inland visar språkdidaktikern Andreas Nuottaniemi hur båda dessa metaforer tenderar att missa någonting väsentligt, nämligen hur det i första hand är ojämlikt fördelade resurser som formar dessa vagabonders språkliga repertoarer.

Med utgångspunkt i elevernas egna berättelser om utmaningar, framgångar och drömmar relaterade till deras språkutveckling, argumenterar författaren för behovet av att tänka annorlunda om undervisningen av svenska som andraspråk i en samtid präglad av ojämna mobiliteter. Genom att lyssna på de immobila kosmopoliterna på Fjällskolan går det att få en föraning om hur en språkdidaktik som inte bara syftar till "målspråkskompetens", utan också social rättvisa och flerspråkighet, kan behöva utformas.

---

Språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening av minderåriga och språkförskolor i den samtida migrationspolitiska debatten duggar förslagen som avser att ställa högre krav på migranter och deras barn tätt. Den underliggande logiken är dels att bristande språkkunskaper har en avgörande betydelse för en påstått misslyckad integration, dels att det som i första hand behöver förbättras är de enskilda språkinlärarnas motivation. Om människor bara ville lära sig svenska i högre utsträckning skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks debattörerna mena. I den tilltagande kravdiskurs som omger nyanlända och flerspråkiga elever i det svenska samhället idag verkar samtidigt ett viktigt subjekt saknas nämligen lyssnaren. Som berättelserna i den här boken visar räcker det inte med att vara motiverad och flitig, att plugga glosor och traggla verbböjningar, för att bli betraktad som en kompetent språkanvändare. Du måste också anses värd att lyssna på.

Djuren utnyttjas för människans syften men förhållandet är sällan föremål för politisk analys. De politiska ideolo­gierna skildras normalt som positioner längs en skala från traditionalism till radikalism, och vi betraktar vanligtvis ismerna som rivaler med i grunden olika samhällsideal. Men det är för att vi anlägger ett människoperspektiv. I den här Alla mot djuren prövas en annan blick djurens.

Om vi tar djurfabrikerna, slakterierna eller industritrålarna som utsiktspunkt framträder ideologierna inte som skilda visioner, utan snarare som olika fraktioner inom en och samma ideologi: antropocentrismen, läran att detta är människans planet, att vi är fria att förvandla andra levande varelser till rimmat fläsk och panerad spätta. Denna föreställning är så stark och självklar att den vanligtvis undgår oss.

Ideologiernas grundare tänkare som Edmund Burke, Adam Smith och Karl Marx har varit blinda för djurs intressen. Men även deras efterföljare i modern tid: aktivister, opinionsbildare och regeringsföreträdare. Hur låter argumenten för människans herravälde? Vad har anhängarna av de respektive ideologierna för djursyn och djurpraktik? Alla mot djuren varvar idéhistoriska undersökningar med samtidsstudier i ett ämne som ofta försummats i den politiska litteraturen: relationen mellan människa och djur.

Pelle Strindlund är författare. Bland hans böcker återfinns Jordens herrar (2011) och Leva etiskt (2009, med Annika Spalde). Han har en fil. mag. i religionsvetenskap och är sedan 1990-talet aktiv djurrättsförespråkare.

"Alla mot djuren är en välskriven och intresseväckande bok som analyserar hur sex olika politiska ideologier ser på djuren" - Kent Lindkvist, Bibliotekstjänst

"Pelle Strindlunds Alla mot djuren gör ansatsen att bryta loss från den traditionella skalan med traditionalism i ena hörnet och radikalism i andra, och anlägger en annan skala; antropocentrismen. Han menar att det saknas någon inom den traditionella politiken nämligen djuren. Vi är bländade av ett människoperspektiv som gör att vi på olika sätt rättfärdigar att vi äter våra artfränder. ... Sakligt och utförligt betar Strindlund av liberalismen, socialismen, konservatismen, humanismen, ekologismen och feminismen. Han börjar med de stora filosoferna och avslutar med samtida politiker och aktivister. Man behöver inte vara vegan för att tycka att detta är oerhört intressant. Mig veterligen har detta aldrig tidigare gjorts i en svensk kontext. Rekommenderad läsning för både köttätare och veganer." - Carolina Olsson, Katolskt magasin

Historien ger oss en grogrund för att begripa vår värld och fördjupa vår förståelse för densamma. I denna bok finner du tre längre och trettio kortare essäer inom spridda historiska ämnen, från medeltid till 1900-tal.

Malthus resa till Sverige och Norge 1799 behandlar den engelske historikern, demografen, matematikern och nationalekonomen Thomas Robert Malthus (17661834), som kommit att bli alla tiders mest kände befolkningsforskare. Tedebrand lyfter här fram hans resa till Sverige som avgörande för hans berömda befolkningslag. 

Strindberg och Norrland visar ett norrlandsperspektiv på August Strindberg. Inte bara härstammade Strindberg från ångermanländska bönder, han företog sig dessutom 1890 och 1891 två resor genom delar av Norrland. 

Pehr Stenbergs levernesbeskrivning lyfter fram komminister Stenberg från Umeå landsförsamling, känd  även som botaniker och kanske främst som memoarförfattare.

De övriga essäerna behandlar svensk, nordisk, europeisk  och amerikansk historia, allt från en feministisk pionjär till en tysk soldats dagbok från östfronten.

Anna Hierta-Retzius var dotter till tidningskungen Lars Johan Hierta, gift med skallmätaren Gustaf Retzius och i sin ungdom nära vän med Ellen Key. Anna Hierta-Retzius arbete för kvinnors och barns rätt har lyfts fram av enstaka moderna kvinnohistoriker men när kvinnokampen beskrivs på bred front faller hon ofta bort.

Länge var hon ihågkommen endast som "sedlighetshyenan", överklasskvinnan som med blå plym i håret tågade in till festligheterna till diktaren Ibsens ära, och som sedan sägs ha legat bakom de 284 kvinnornas protest mot Ellen Keys tal om en Ny moral för Den nya kvinnan.

Hur kom det sig att hon, som i ungdomen varit beundrad och älskad av många i Stockholms liberala kulturkretsar, i mogen ålder gjordes till åtlöje i skandalpressen? Vem minns idag att Anna Hierta i sin strid för samma kvinnofrid  som vi slåss för idag, oförskräckt och radikalt argumenterade för samskolor som en väg mot ett naturligare umgänge mellan könen?  

I sina unga år hade hon tillsammans med sin syster Ebba en central roll bland eleverna i den berömda Lärokursen för fruntimmer. Tillsammans med Lars Hierta och Ellen Ankarsvärd grundade systrarna Hierta också Föreningen för Gift Qvinnas Eganderätt. 

Och 1878, precis innan hon gifte sig, förverkligade hon en dröm om en skola som snart togs ifrån henne. 

Detta är den första volymen av två om en av vår tids mest beryktade offentliga kvinnor och om hennes tid, 1841-1924. 

Gerda Helena Lindskog är född i Västergötland och har under flera decennier bott växelvis i norra Sverige och Visby. Som författare och forskare har hon haft inriktning på bilden av samerna och Norrland i barnlitteraturen, men också på den kontroversiella historien om arbetsstugor för barn i Norrbotten och Västerbotten. År 2016 blev hon hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet.

"Jag har ägnat några dagar åt att läsa Gerda Helena Lindskogs 2-volyms-biografi över Anna Hierta Retzius. Anna gick från att som ung vara vapendragare för sin far Lars Hiertas liberalism och uppskattad organisatör av många olika kvinnoemancipatoriska och andra projekt, till att åldras som en isolerad, starkt högervriden och sedesamhetspropagerande hustru till skallmätaren Gustaf Retzius. ... Materialet är väldigt rikt och jag vill gärna rekommendera böckerna till den som vill sätta sig in i komplexiteten i förra sekelskiftets kvinnokamp." - Gudrun Dahl, Professor emerita, SU.

Anna Hierta-Retzius var dotter till tidningskungen Lars Johan Hierta, gift med skallmätaren Gustaf Retzius och i sin ungdom nära vän med Ellen Key. 

När Anna Hierta-Retzius var nygift med darwinisten Gustaf Retzius bjöd han henne och hennes väninna Ellen Key på en forskningsresa till England. Under jakten på krokodilers och ödlors inneröron diskuterade naturvetaren livsåskådningsfrågor med Ellen, som i brev beskrivit honom som hygglig och frisinnad. Mycket av det som sedan hände är gåtfullt. Det som börjat med ett förhoppningsfullt återköp av Aftonbladet från "de gråa magistrarne" föröddes, och vänskapen med Ellen Key byttes snart mot ovänskap och Anna Hierta blev känd som "his charming bitch of a wife".

Samtidigt blev Anna prisad med medalj i Paris för sina pedagogiska idéer. Med aftonskolor och arbetsstugor hade hon förmått högreståndskvinnor som Ellen Key, Kata Dalström och Jenny Rossander att samarbeta för att skapa bättre förutsättningar för kommande generationer. Och under sina elva år som ordförande i Svenska Kvinnornas Nationalförbund arbetade hon för kvinnors skydd, men fick snart rykte om sig som sedlighetens härförare. Från Egypten skickade Gustaf och Anna hem kranier som skänktes till Etnografiska museet och Karolinska Institutet, där starka strider sedan stått om familjenamnet som idag utplånats från campus.

Detta är den andra volymen av två om en av vår tids mest beryktade offentliga kvinnor och om hennes tid, 1841-1924.

Gerda Helena Lindskog är född i Västergötland och har under flera decennier bott växelvis i norra Sverige och Visby. Som författare och forskare har hon haft inriktning på bilden av samerna och Norrland i barnlitteraturen, men också pa den kontroversiella historien om arbetsstugor för barn i Norrbotten och Västerbotten. År 2016 blev hon hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet.

"Jag har ägnat några dagar åt att läsa Gerda Helena Lindskogs 2-volyms-biografi över Anna Hierta Retzius. Anna gick från att som ung vara vapendragare för sin far Lars Hiertas liberalism och uppskattad organisatör av många olika kvinnoemancipatoriska och andra projekt, till att åldras som en isolerad, starkt högervriden och sedesamhetspropagerande hustru till skallmätaren Gustaf Retzius. ... Materialet är väldigt rikt och jag vill gärna rekommendera böckerna till den som vill sätta sig in i komplexiteten i förra sekelskiftets kvinnokamp." - Gudrun Dahl, Professor emerita, SU.

Ett passionerat möte mellan två unga människor äger rum på en fest i Cambridge, februari 1956. Båda har litterära planer, båda vill utveckla sitt skrivande. Knappt fyra månader senare är de gifta, och de ska under äktenskapet bejaka och stötta varandras litterära ambitioner. Kärlekslyckan är stark, makarna älskar varandra och giftermålet tycks stabilt. Det upphör heller aldrig i formell mening. 

Men sju år efter festen går kvinnan - Sylvia Plath - ur tiden. Mannen - Ted Hughes - ska överleva sin hustru med över trettio år, men få leva med henne vid sin sida också efter hennes frånfälle i februari 1963. 

Sylvia Plaths och Ted Hughes författarskap tillhör 1900-talets mest betydelsefulla, och deras poesi och prosa fortsätter än i dag att tala till ständigt nya generationer av läsare. Michael Economou försöker i detta personligt hållna porträtt ge en nyanserad bild av Ted Hughes och Sylvia Plath, och återvänder bortom all mytbildning till författarparets dikter och texter, i avsikt att komma dem nära som människor och poeter.

Michael Economou (f. 1956) är författare, skribent och översättare. Han senaste böcker är diktsamlingen Vid ödekyrkan i Svensköp socken (2021) samt en översättning (tillsammans med Stefan Albrektsson) av Thomas Mertons Dikter i urval (2022).

"Genom en inkännande läsning av deras verk söker Economou förstå dem som människor och författare bortom allt spekulerande och alla myter. Hans prosa är synnerligen njutbar, ledig och nyansrik. Sakligt och balanserat gör han båda parterna rättvisa och låter dem komma till tals i egen rätt i stället för att polarisera dem mot varandra som ofta skett. En bok både för den redan insatte och den som vill göra en ny bekantskap." - Inger Littberger Caisou-Rousseau, BTJ.

"Vi befinner oss i en värld där vi måste välja mellan att vara offer eller bödel inget annat." - Albert Camus skriver detta i sin dagbok hösten 1945. Så vitt han kan se innebär detta i längden att vi alla blir offer. Camus vill bereda en tredje väg, en väg där människor tillåts vandra som annat än offer eller bödel.

I Jenny Maria Nilssons personligt hållna biografi görs nedslag vid exempelvis tuberkulosen som periodvis hotar Albert Camus liv, hans avgudan av sin mor, den spanskättade Hélène Sintes - som han uppfattar som en kristusgestalt, hur faderns död på slagfältet för ett land han aldrig känt införlivas i Camus politiska arbete, kärleken till och förmågan att bli ett med solen, havet och naturen, åren som journalist och hans inställning till journalistikens uppgift, filosofin i de stora romanerna Främlingen, Pesten och Fallet, och hur han kunde utmålas som förrädare av sina samtida franska intellektuella.

"De senaste åren har flertalet av hans böcker getts ut i nyöversättningar, och föreliggande bok kontextualiserar dem väl. Camus såg sig själv som en omodern och otidsenlig författare. Kanske just det gör hans författarskap, där de djupt mänskliga och evigt återkommande frågorna ställs, ständigt aktuellt.  Albert Camus Varken offer eller bödel är en bok som behövs." - Isak Adolfsson, Kulturdelen.com

"Jag är bara en enstöring, en drömmare som vill leva långt från den civiliserade världen, leva nomadens fria liv, för att sedan försöka berätta vad hon har sett och, kanske, förmedla till några andra den vemodiga och hänförande rysning som hon upplever inför Saharas dystra storslagenhet..."

Isabelle Eberhardt (1877-1904) sökte friden och friheten bortom västvärldens "enfaldiga civilisation". Uppvuxen i Schweiz med ryskt påbrå fann hon det hon sökte i det algeriska ökenlandskapet och i den muslimska tron - men till ett högt pris. Som sitt manliga alter ego Mahmoud Saadi, i burnus och turban, provocerade hon sin samtid och väckte de franska myndigheternas misstro och förakt. Hon drevs ständigt undan, "som ett jagat djur", från det land och de människor hon älskade och skildrade i sina reportage och noveller. Blott 27 år gammal omkom hon vid en översvämning i Aïn-Sefra.

Detta är den första omfattande biografin på svenska om den gåtfulla resenären och författaren Isabelle Eberhardt.

"I den första omfattande Eberhardtbiografin på svenska har journalisten Peter Löfström skrivit en omsorgsfull och mångskiktad berättelse om Isabelle Eberhardt, i vilken hon framträder som en rastlös och komplex person som på många sätt försköt gränserna för vad en kvinna kunde vara i samtiden. ... [Det är] en befrielse att läsa Löfströms biografi, som med koncist språk och omsorgsfull bearbetning av källor låter det förflutna träda fram i sin egen rätt utan att det görs till redskap för samtidens självbespegling. ... Löfström ger med sin biografi inblick i ett fascinerande livsöde som även för vår tid ter sig gränsöverskridande." - Isabelle Ståhl, DN.

Djurrätt tolkas ofta som en nymodighet sprungen ur det moderna samhället, men i själva verket har välviljan mot levande varelser rottrådar djupt ner i den västerländska civilisationens mylla.

Vegetarianerna var tidigt på plats, både som mytiska gestalter i urgamla berättelser om en förlorad guldålder, och som livs levande aktivist-filosofer under antiken. Också sedan den grekisk-romerska kulturen ersatts av den europeiska kristenheten fann omsorgen om djur språkrör genom seklen.

I boken Upp med djuren framträder sjuttiosex historiska gestalter som i tanke och handling utforskat relationen mellan djur och människa. I ett replikskifte över epokerna bemöter de argument för utnyttjande av djur som anförts av våra dagars berömdheter. Så ställs exempelvis den antika filosofen Plutarchos mot författaren Karl Ove Knausgård, munken Jocelyn av Furness mot KD-ledaren Ebba Busch, renässanshumanisten Thomas More mot teveprofilen Lotta Lundgren och socialisten Leonard Nelson mot författaren Karolina Ramqvist.

Boken tecknar det mångskiftande och idérika djurengagemang som den västerländska historien rymmer och visar på dess brännande relevans idag. 

Pelle Strindlund är författare. Till hans böcker hör Jordens herrar (2011) och Alla mot djuren de politiska ideologierna och världens varelser (h:ström, 2021). Han är fil. mag. i religionsvetenskap och sedan över ett kvartssekel engagerad för djurens sak. Hans djurrättsgärning har belönats med utmärkelserna Guldråttan och Vegopriset.

Etnografisk materialanalys är ett fält fyllt av komplexitet och kreativitet, där forskaren måste navigera mellan teori, metod och praktiska utmaningar. I denna antologi bidrar etnologer och kulturforskare från Sverige och Finland med sina unika perspektiv på hur analysprocesser inom etnografisk forskning kan genomföras och förstås.

Genom konkreta exempel och reflektioner från egna forskningsprojekt, visar författarna hur olika analysmetoder kan tillämpas och utvecklas. Från genreanalys till närläsningens tekniker och affektiva verktyg, ger boken en rik palett av analytiska verktyg, tillvägagångssätt och insikter.

Varje kapitel behandlar en specifik metod, där författarna också diskuterar de utmaningar och möjligheter som uppstår under forskningsprocessens gång.

Denna bok är en viktig resurs för både studenter och forskare inom etnologi, folkloristik och kulturanalys, samt för alla som är intresserade av de nyanser och detaljer som utgör etnografisk forskning.

universitetet ska vara en plats för fritt tänkande, kritisk reflektion och kunskapssökande.

Men vad händer när akademin alltmer formas efter industrins logik när utbildning reduceras till en produkt, forskning till en marknadsvara och lärandet till en standardiserad tjänst?

I En svanesång för universitetet skildrar Eddy Nehls sin resa genom en högskolevärld i snabb förändring. Med en blandning av personlig erfarenhet och djupgående analys belyser boken den växande klyftan mellan ideal och verklighet i dagens högre utbildning. Vad blir kvar av universitetets själ när landets högst utbildade ses som utbytbara kuggar i en allt mer väloljad produktionsapparat?

Detta är en angelägen, tankeväckande och skarpsynt uppgörelse med akademins utveckling och en uppmaning att åter sätta kunskapen i centrum.

Eddy Nehls är docent i etnologi. Han har forskat bland annat om maskulinitet och jämställdhetsarbete, alkohol och droger i kulturen samt hållbarhet och samverkan. Intresset för förändring och relationen mellan kunskap och kultur löper som en röd tråd genom forskargärningen. Till vardags undervisar han huvudsakligen i företagsekonomi. Han har skrivit sex läroböcker om studieteknik, vetenskapligt tänkande, epistemologi, teori och metod, samt en bok om Nietzsches filosofi. Vid sidan av arbetet som lektor driver han bloggen Flyktlinjer.

I Sverige dödas ungefär 1,3 miljoner vilda djur årligen i jakt. En betydande del av dessa tillvaratas inte. Om jakten inte längre är nödvändig för den moderna människans överlevnad – för vems skull bedrivs den? Och vad säger det egentligen om vår inställning till vilda djur?

Under 2023–2025 har miljödebattören Misha Istratov följt svensk viltförvaltning på nära håll och samlat unika vittnesmål. Här får forskare, politiker, djurvärnare och jägare själva komma till tals och berätta om sin syn på jakten – en värld präglad av tystnad, hot, korruption och trakasserier, där prejade bilar, punkterade däck och slaktrester i brevlådor är vardag.

Jägarnas rike är en exposé över svensk jaktpolitiks mörka sidor, där ekologiska och samhälleliga konsekvenser får stå tillbaka för tradition, lojaliteter och lobbyism. Med nedslag i jägarens psykologi, vapenlagar, djurbeteende och de slingriga politiska beslutsvägarna, leder Istratov oss genom ett landskap myndigheter och delar av jägarkåren.

Misha Istratov (född 1981) är författare, miljödebattör och vd inom näringslivet. Han skriver återkommande om hållbarhet och natur i svenska och internationella sammanhang, med särskilt intresse för makt, ansvar och hur naturen definieras i lag och praktik. Som ordförande för insamlingsstiftelsen Artkrisen samordnar han bevarandeprojekt för rödlistade arter. 

Läs mer på https://jagarnasrike.se

"Jägarnas rike är nämligen en storskalig granskning av Sveriges jaktintresse [...]. Omfångsrik, men samtidigt väldigt koncis. Med en lång rad intervjuer med forskare, politiker, jägare, boende i rovdjursrevir och de som värnar om våra rovdjur sammanfattar han läget i delar av Jaktsverige väldigt väl. Han backar upp samtalen med statistik, undersökningar, studier och rapporter och presenterar fakta med ständiga källhänvisningar (sammanlagt 37 sidor är källhänvisningar). Det skapar en genomgripande trovärdighet." - Natursidan, Erik Hansson.

"I inte mindre än 56 kapitel som är lättlästa, välformulerade, balanserade och framför allt informativa ges inblickar i den jakt som pågår årligen i hela landet." - Arne Ohlsson, Tidskriften Anser

Turismen sägs sedan länge vara en av världens största näringsgrenar. Och företeelser som kopplas till kulturarv tycks locka allt fler att profilera sin semester. Merparten av oss möter dock kulturarv på sin ordinarie turistresa hemma eller fjärran - vi passar på att kika på sevärdheterna på platsen eller efter vägen.

Hemmavid visar teven stundtals intressanta dokumentärer och på internet är sevärdheterna bara några musklick bort. Turismen omger oss. En del forskare menar därför att turismen finns och pågår överallt. Samma allomfattande slutsats skulle kunna dras om kulturarv som numera återfinns inte bara på museer eller i avgränsade reservat. De pågår och transformeras genom våra sätt att vara och agera kontinuerligt i vår vardag. Samtidigt ligger det en hund begraven i sådana anspråk. Är allt, ständigt och jämt, turism eller kulturarv?

Kulturell turism vill ge en komprimerad översikt om kulturarvsturismens framväxt och även gå i klinch med de centrala begrepp som binder samman kulturarv med turism.

Richard Pettersson är lektor och forskare i museologi vid institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.

Anna, Esther, Kajsa och Anna - fyra kvinnor med olika bakgrund, förenade av den tid de levde i och de utmaningar de mötte. Från de glittrande gatorna i New York och Berlin, till svenska stadskvarter, den småländska landsbygden och fjällvärldens småbruk, utforskar denna bok hur globala händelser format deras liv, drömmar och förhoppningar.

I Min mormor möter vi den svenska 1900-talshistorien ur fyra mormödrars perspektiv. Med en bakgrund i vetenskaplig forskning belyser boken det svenska samhällets transformation, från det brinnande hoppet hos unga drömmande kvinnor till krigets skuggor och svältens rädsla.

Författarna använder personliga erfarenheter och källmaterial såsom dagböcker, brev och fotografier för att analysera och presentera de fyra kvinnornas livshistorier. Detta tillvägagångssätt låter inte bara läsaren förstå, utan också känna, de djupa emotionella banden mellan mormödrarna och deras barnbarn.

Min mormor ger oss en sällsynt inblick i hur kvinnor navigerade genom ett sekel av förändring och omvandling. Upplev de trådar som väver samman generationer och upptäck de liv som formade, och formades av, det svenska 1900-talet. 

Katarina Ek-Nilsson är fil.dr i etnologi. Hon var tidigare bland annat avdelningschef vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. I doktorsavhandlingen analyserades civilingenjörers levnadsberättelser. Hennes forskning rör bland annat materialitet och kulturarvsfrågor. 

Marianne Liliequist är professor emerita i etnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet. Hon har bland annat skrivit om nybyggar­barn, glesbygdsidentitet och äldre samers levnadsvillkor. 

Birgitta Meurling är professor i etnologi vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Hon har forskat om prästfruar och prästgårdskultur, genus och jämställdhet i museivärlden samt folklore inom upplevelseindustrin. Hon har även arbetat genushistoriskt med brev- och dagboksmaterial. För närvarande forskar hon om sanatoriet som vård- och livsform. 

Annika Nordström är fil.dr i etnologi och tidigare arkivchef vid Institutet för språk och folkminnen, Göteborg, där hon också har lett arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Hennes forskningsområde är folkloristik, främst med inriktning mot folklig vissång och levnadsberättelser.

Är gud tillbaka i den svenska litteraturen?

I denna essäsamling går teologen Peter Karlsson i dialog med nio samtida svenska författarskap som alla vänt sig till de religiösa traditionerna för att skildra en värld i sönderfall. 

Här samsas ateister med muslimer, judar, kristna och agnostiker, men alla har de det gemensamt att de ger uttryck för en annan och mer kritisk sensibilitet än den konservativa strömning som religionens återkomst vanligen associerats med i den svenska offentligheten.

Till skillnad från denna optimistiska och livsbejakande religiositet är det teologiska register som formuleras hos dessa författare varken tröstande eller lugnande. Här återfinns en estetik som inte prioriterar konsensus framför konflikt, som inte värjer för lidande och förtryck utan tvärtom dröjer kvar vid och vill ge form åt människans mörkaste erfarenheter: den psykiska ohälsan, alkoholismen, förtvivlan över ett förlorat barn, flykten från hemlandet, alienationen.

I lyhörda närläsningar av Judith Kiros, Lennart Sjögren, Andreas Lundberg, Andrzej Tichý, Lyra Ekström Lindbäck, Joel Berglund, Channa Riedel, Pär Thörn och Johannes Anyuru formulerar Peter Karlsson i denna bok ett hopp om en ny ordning en ordning där ingen längre är vare sig jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna (Galaterbrevet 3:28).

NOMERINERAD TILL STORA FACKBOKSPRISET 2024

Från Mexiko i norr till Argentina i söder rymmer Latinamerika en rik skönlitteratur, färgad av en dramatisk historia och samtid. 

I Hålet i stängslet ger författaren och essäisten Henrik Nilsson personliga perspektiv på både kontinentens prosa och poesi. Spåren sträcker sig tillbaka till 1500-talet och leder ända fram till några av dagens viktigaste röster, som mexikanskan Cristina Rivera Garza och colombianen Juan Gabriel Vásquez. 

Varje kapitel i boken utforskar en unik aspekt av den latinamerikanska litteraturen från de berättelser som fötts ur det mexikanska våldets skugga till den argentinska novellistiken och den nya vågen av litterära reportage. Nilsson tar oss även till specifika platser som Mexico Citys pulserande gator och Bahias färgstarka landskap. Genom sina egna erfarenheter och iakttagelser från resor genom regionen från ett dimmigt Lima till ett hotell i Montevideo, från honduranska ruinstäder till colombianska biljardsalonger ger han oss en levande och engagerande bild av den latinamerikanska litteraturens brokiga väv.

Hålet i stängslet är en inspirerande inbjudan att utforska en kontinent vars litteratur både speglar och utmanar dess komplexa verklighet.

"Men det finns fortfarande hängivna introduktörer av spanskspråkig litteratur i Sverige. En av de bästa är Henrik Nilsson, författare, essäist och översättare av spansk- och portugisiskspråkig poesi. Hans nya bok, Hålet i stängslet resor med den latinamerikanska litteraturen, är en veritabel skattkista, som alla med minsta intresse för skönlitteratur bör kasta sig över och vittja på lästips." - Axess, Torbjörn Elensky

"Man frågar mig om Auschwitz, men det är om skrivandets skamliga glädje jag borde berätta." - Imre Kertész

Den ungerske Nobelpristagaren Imre Kertész (1929 2016) är en av vår tids mest betydande författare. I hans verk genomskådas det Europa som både frambringat och samexisterat med två totalitära makter, det tredje riket och sovjetkommunismen.

Som överlevande från Auschwitz hade han bekantat sig med den slutgiltiga lösningen på judefrågan . Som ungrare fick han uppleva Sovjets totala dominans över invånarna, i synnerhet efter att med stridsvagnar ha kväst Ungernrevolten 1956.

I Imre Kertész och överlevandets skam ringar Erik Löfvendahl in ett författarskap som tillhör 1900-talets centrala. Med hjälp av tematiska nedslag i Kertészs romaner och tankeböcker behandlas, i en rad personligt hållna kortessäer, ämnen som sanning och fiktion, det dubbla främlingskapet, litterära förebilder, Ungerns politiska utveckling, Förintelsen och inte minst skrivandet som ett hem i det hemlösa.

Erik Löfvendahl är född i Jönköping 1954. Han debuterade som författare 1988 och har sedan dess publicerat ytterligare åtta romaner. Han har skrivit kritik i SvD och i tidningen Arbetet samt publicerat noveller i fackpress, antologier och radio.

"En personlig och koncentrerad introduktion till Kertészs böcker och filosofi, med betoning på hans samhällskritik." - Ulrika Knutson, SvD

Hur ser vägen till kunskap ut? Sätter man upp ett finger i luften kan det fånga in en kamp om estetiska ämnen i grundskolan, skarpa linjer mellan naturvetenskap och humanvetenskap, samt en bild av experten som allenarådande.

Eddy Nehls kastar sig in i diskussionen med en utmanade bild av prestationssamhället och universitetssystemets paradoxer som visar hur synen på kunskap kommit att handla om en tävling om att tänka rätt istället för fritt. Utifrån ett uppfriskande och nyfiket sätt att närma sig den tyske filosofen Friedrich Nietzsche presenterar Nehls en längtan till ett kunskapssamhälle där det viktiga är kunskapen i sig.

Kanske kommer läsaren någon gång sätta i halsen på grund av avsaknaden av sanningsanspråk. Men den som är intresserad av kunskapsutveckling och ett mer öppet sätt att tänka, där också diskussionen i sig och misslyckanden faktiskt är vetenskap, kan börja här.

Nehls utforskar Nietzsches filosofi med en ambition att göra den tillgänglig och relevant, inte bara som ett akademiskt studieobjekt utan som en praktisk vägledning för personlig och intellektuell utveckling. Nietzsche, känd för sitt provocerande och ofta missförstådda arbete, framställs här som en tidlös tänkare vars idéer om moral, existens, och människans potential förändrar hur vi ser på oss själva och vår plats i världen.

Boken lyfter fram Nietzsches kritik av traditionella värderingar och hans uppmaning till självöverskridande genom konceptet av 'övermänniskan' - en individ som skapar sina egna värden och lever autentiskt bortom gängse moraliska och sociala begränsningar. Nehls presenterar Nietzsche som en 'filosof att tänka med' snarare än en att tänka om.

Genom att belysa Nietzsches användning av aforismer, en stil som bjuder in till reflektion och personlig tolkning, argumenterar Nehls för att Nietzsches skrifter erbjuder verktyg för kritiskt tänkande och självundersökning. Denna metod gör Nietzsche särskilt relevant i en tid präglad av snabba förändringar och osäkerhet, där enkla svar ofta är otillräckliga för de komplexa frågor vi står inför.

En central del av boken ägnas åt Nietzsches syn på kunskap och sanning. Nehls utforskar idén om sanningen som en konstruktion snarare än en absolut verklighet, vilket utmanar läsaren att omvärdera sin egen förståelse av världen och att omfamna mångfalden av perspektiv. Denna relativistiska syn på kunskap, som i sin tur reflekterar Nietzsches kritik mot dogmatism och absolutism, är särskilt tilltalande i en era där information och dess tolkning är alltmer polariserad.

Eddy Nehls är docent i etnologi. Han har forskat bland annat om maskulinitet och jämställdhetsarbete, alkohol och droger i kulturen samt hållbarhet. Intresset för förändring och relationen mellan kunskap och kultur löper som en röd tråd genom forskargärningen. Till vardags undervisar han i företagsekonomi på Högskolan Väst. Han har skrivit fem läroböcker om studieteknik, vetenskapligt tänkande, epistemologi, teori och metod. Vid sidan av arbetet som lektor driver han bloggen Flyktlinjer.

Från falska nyheter till faktaresistens – och vidare.

Vi lever i det som har kallats postsanningens tidevarv - en tid då falska nyheter, faktaresistens och konspirationsteorier präglar samhällsdebatten. Samtidigt krävs allt starkare bevis för att kunskap ska erkännas som legitim. I denna spänning formas det som kallas en sanningskris.

I Sanningskris. Det postfaktiska samhället och medielandskapets förändringar samlas forskare och skribenter från humaniora och samhällsvetenskap för att undersöka vad som egentligen står på spel. Här diskuteras allt från klimatförnekelse, museers kunskapsroll och abortmotståndets sanningsanspråk till mytavslöjanden på Tiktok och konspirationsteorier om socialtjänstens arbete.

Boken erbjuder inga enkla svar – men den öppnar för en djupare förståelse av hur kampen om kunskap och sanning formar vår samtid.

Eleverna på Fjällskolans språkintroduktionsprogram i Nyland omges i sin vardag av motsägelsefulla metaforer om sina framväxande flerspråkiga repertoarer. Å ena sidan vill välmenande lärare gärna framhålla att samtliga deras språk är värdefulla "resurser". Å andra sidan får eleverna ständigt höra att "språket" - det vill säga svenska - är den "nyckel" som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering.

I denna etnografiska studie om flerspråkiga ungdomar i norra Sveriges inland visar språkdidaktikern Andreas Nuottaniemi hur båda dessa metaforer tenderar att missa någonting väsentligt, nämligen hur det i första hand är ojämlikt fördelade resurser som formar dessa vagabonders språkliga repertoarer.

Med utgångspunkt i elevernas egna berättelser om utmaningar, framgångar och drömmar relaterade till deras språkutveckling, argumenterar författaren för behovet av att tänka annorlunda om undervisningen av svenska som andraspråk i en samtid präglad av ojämna mobiliteter. Genom att lyssna på de immobila kosmopoliterna på Fjällskolan går det att få en föraning om hur en språkdidaktik som inte bara syftar till "målspråkskompetens", utan också social rättvisa och flerspråkighet, kan behöva utformas.

---

Språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening av minderåriga och språkförskolor i den samtida migrationspolitiska debatten duggar förslagen som avser att ställa högre krav på migranter och deras barn tätt. Den underliggande logiken är dels att bristande språkkunskaper har en avgörande betydelse för en påstått misslyckad integration, dels att det som i första hand behöver förbättras är de enskilda språkinlärarnas motivation. Om människor bara ville lära sig svenska i högre utsträckning skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks debattörerna mena. I den tilltagande kravdiskurs som omger nyanlända och flerspråkiga elever i det svenska samhället idag verkar samtidigt ett viktigt subjekt saknas nämligen lyssnaren. Som berättelserna i den här boken visar räcker det inte med att vara motiverad och flitig, att plugga glosor och traggla verbböjningar, för att bli betraktad som en kompetent språkanvändare. Du måste också anses värd att lyssna på.

Djuren utnyttjas för människans syften men förhållandet är sällan föremål för politisk analys. De politiska ideolo­gierna skildras normalt som positioner längs en skala från traditionalism till radikalism, och vi betraktar vanligtvis ismerna som rivaler med i grunden olika samhällsideal. Men det är för att vi anlägger ett människoperspektiv. I den här Alla mot djuren prövas en annan blick djurens.

Om vi tar djurfabrikerna, slakterierna eller industritrålarna som utsiktspunkt framträder ideologierna inte som skilda visioner, utan snarare som olika fraktioner inom en och samma ideologi: antropocentrismen, läran att detta är människans planet, att vi är fria att förvandla andra levande varelser till rimmat fläsk och panerad spätta. Denna föreställning är så stark och självklar att den vanligtvis undgår oss.

Ideologiernas grundare tänkare som Edmund Burke, Adam Smith och Karl Marx har varit blinda för djurs intressen. Men även deras efterföljare i modern tid: aktivister, opinionsbildare och regeringsföreträdare. Hur låter argumenten för människans herravälde? Vad har anhängarna av de respektive ideologierna för djursyn och djurpraktik? Alla mot djuren varvar idéhistoriska undersökningar med samtidsstudier i ett ämne som ofta försummats i den politiska litteraturen: relationen mellan människa och djur.

Pelle Strindlund är författare. Bland hans böcker återfinns Jordens herrar (2011) och Leva etiskt (2009, med Annika Spalde). Han har en fil. mag. i religionsvetenskap och är sedan 1990-talet aktiv djurrättsförespråkare.

"Alla mot djuren är en välskriven och intresseväckande bok som analyserar hur sex olika politiska ideologier ser på djuren" - Kent Lindkvist, Bibliotekstjänst

"Pelle Strindlunds Alla mot djuren gör ansatsen att bryta loss från den traditionella skalan med traditionalism i ena hörnet och radikalism i andra, och anlägger en annan skala; antropocentrismen. Han menar att det saknas någon inom den traditionella politiken nämligen djuren. Vi är bländade av ett människoperspektiv som gör att vi på olika sätt rättfärdigar att vi äter våra artfränder. ... Sakligt och utförligt betar Strindlund av liberalismen, socialismen, konservatismen, humanismen, ekologismen och feminismen. Han börjar med de stora filosoferna och avslutar med samtida politiker och aktivister. Man behöver inte vara vegan för att tycka att detta är oerhört intressant. Mig veterligen har detta aldrig tidigare gjorts i en svensk kontext. Rekommenderad läsning för både köttätare och veganer." - Carolina Olsson, Katolskt magasin

Historien ger oss en grogrund för att begripa vår värld och fördjupa vår förståelse för densamma. I denna bok finner du tre längre och trettio kortare essäer inom spridda historiska ämnen, från medeltid till 1900-tal.

Malthus resa till Sverige och Norge 1799 behandlar den engelske historikern, demografen, matematikern och nationalekonomen Thomas Robert Malthus (17661834), som kommit att bli alla tiders mest kände befolkningsforskare. Tedebrand lyfter här fram hans resa till Sverige som avgörande för hans berömda befolkningslag. 

Strindberg och Norrland visar ett norrlandsperspektiv på August Strindberg. Inte bara härstammade Strindberg från ångermanländska bönder, han företog sig dessutom 1890 och 1891 två resor genom delar av Norrland. 

Pehr Stenbergs levernesbeskrivning lyfter fram komminister Stenberg från Umeå landsförsamling, känd  även som botaniker och kanske främst som memoarförfattare.

De övriga essäerna behandlar svensk, nordisk, europeisk  och amerikansk historia, allt från en feministisk pionjär till en tysk soldats dagbok från östfronten.

Anna Hierta-Retzius var dotter till tidningskungen Lars Johan Hierta, gift med skallmätaren Gustaf Retzius och i sin ungdom nära vän med Ellen Key. Anna Hierta-Retzius arbete för kvinnors och barns rätt har lyfts fram av enstaka moderna kvinnohistoriker men när kvinnokampen beskrivs på bred front faller hon ofta bort.

Länge var hon ihågkommen endast som "sedlighetshyenan", överklasskvinnan som med blå plym i håret tågade in till festligheterna till diktaren Ibsens ära, och som sedan sägs ha legat bakom de 284 kvinnornas protest mot Ellen Keys tal om en Ny moral för Den nya kvinnan.

Hur kom det sig att hon, som i ungdomen varit beundrad och älskad av många i Stockholms liberala kulturkretsar, i mogen ålder gjordes till åtlöje i skandalpressen? Vem minns idag att Anna Hierta i sin strid för samma kvinnofrid  som vi slåss för idag, oförskräckt och radikalt argumenterade för samskolor som en väg mot ett naturligare umgänge mellan könen?  

I sina unga år hade hon tillsammans med sin syster Ebba en central roll bland eleverna i den berömda Lärokursen för fruntimmer. Tillsammans med Lars Hierta och Ellen Ankarsvärd grundade systrarna Hierta också Föreningen för Gift Qvinnas Eganderätt. 

Och 1878, precis innan hon gifte sig, förverkligade hon en dröm om en skola som snart togs ifrån henne. 

Detta är den första volymen av två om en av vår tids mest beryktade offentliga kvinnor och om hennes tid, 1841-1924. 

Gerda Helena Lindskog är född i Västergötland och har under flera decennier bott växelvis i norra Sverige och Visby. Som författare och forskare har hon haft inriktning på bilden av samerna och Norrland i barnlitteraturen, men också på den kontroversiella historien om arbetsstugor för barn i Norrbotten och Västerbotten. År 2016 blev hon hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet.

"Jag har ägnat några dagar åt att läsa Gerda Helena Lindskogs 2-volyms-biografi över Anna Hierta Retzius. Anna gick från att som ung vara vapendragare för sin far Lars Hiertas liberalism och uppskattad organisatör av många olika kvinnoemancipatoriska och andra projekt, till att åldras som en isolerad, starkt högervriden och sedesamhetspropagerande hustru till skallmätaren Gustaf Retzius. ... Materialet är väldigt rikt och jag vill gärna rekommendera böckerna till den som vill sätta sig in i komplexiteten i förra sekelskiftets kvinnokamp." - Gudrun Dahl, Professor emerita, SU.

Anna Hierta-Retzius var dotter till tidningskungen Lars Johan Hierta, gift med skallmätaren Gustaf Retzius och i sin ungdom nära vän med Ellen Key. 

När Anna Hierta-Retzius var nygift med darwinisten Gustaf Retzius bjöd han henne och hennes väninna Ellen Key på en forskningsresa till England. Under jakten på krokodilers och ödlors inneröron diskuterade naturvetaren livsåskådningsfrågor med Ellen, som i brev beskrivit honom som hygglig och frisinnad. Mycket av det som sedan hände är gåtfullt. Det som börjat med ett förhoppningsfullt återköp av Aftonbladet från "de gråa magistrarne" föröddes, och vänskapen med Ellen Key byttes snart mot ovänskap och Anna Hierta blev känd som "his charming bitch of a wife".

Samtidigt blev Anna prisad med medalj i Paris för sina pedagogiska idéer. Med aftonskolor och arbetsstugor hade hon förmått högreståndskvinnor som Ellen Key, Kata Dalström och Jenny Rossander att samarbeta för att skapa bättre förutsättningar för kommande generationer. Och under sina elva år som ordförande i Svenska Kvinnornas Nationalförbund arbetade hon för kvinnors skydd, men fick snart rykte om sig som sedlighetens härförare. Från Egypten skickade Gustaf och Anna hem kranier som skänktes till Etnografiska museet och Karolinska Institutet, där starka strider sedan stått om familjenamnet som idag utplånats från campus.

Detta är den andra volymen av två om en av vår tids mest beryktade offentliga kvinnor och om hennes tid, 1841-1924.

Gerda Helena Lindskog är född i Västergötland och har under flera decennier bott växelvis i norra Sverige och Visby. Som författare och forskare har hon haft inriktning på bilden av samerna och Norrland i barnlitteraturen, men också pa den kontroversiella historien om arbetsstugor för barn i Norrbotten och Västerbotten. År 2016 blev hon hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet.

"Jag har ägnat några dagar åt att läsa Gerda Helena Lindskogs 2-volyms-biografi över Anna Hierta Retzius. Anna gick från att som ung vara vapendragare för sin far Lars Hiertas liberalism och uppskattad organisatör av många olika kvinnoemancipatoriska och andra projekt, till att åldras som en isolerad, starkt högervriden och sedesamhetspropagerande hustru till skallmätaren Gustaf Retzius. ... Materialet är väldigt rikt och jag vill gärna rekommendera böckerna till den som vill sätta sig in i komplexiteten i förra sekelskiftets kvinnokamp." - Gudrun Dahl, Professor emerita, SU.

Ett passionerat möte mellan två unga människor äger rum på en fest i Cambridge, februari 1956. Båda har litterära planer, båda vill utveckla sitt skrivande. Knappt fyra månader senare är de gifta, och de ska under äktenskapet bejaka och stötta varandras litterära ambitioner. Kärlekslyckan är stark, makarna älskar varandra och giftermålet tycks stabilt. Det upphör heller aldrig i formell mening. 

Men sju år efter festen går kvinnan - Sylvia Plath - ur tiden. Mannen - Ted Hughes - ska överleva sin hustru med över trettio år, men få leva med henne vid sin sida också efter hennes frånfälle i februari 1963. 

Sylvia Plaths och Ted Hughes författarskap tillhör 1900-talets mest betydelsefulla, och deras poesi och prosa fortsätter än i dag att tala till ständigt nya generationer av läsare. Michael Economou försöker i detta personligt hållna porträtt ge en nyanserad bild av Ted Hughes och Sylvia Plath, och återvänder bortom all mytbildning till författarparets dikter och texter, i avsikt att komma dem nära som människor och poeter.

Michael Economou (f. 1956) är författare, skribent och översättare. Han senaste böcker är diktsamlingen Vid ödekyrkan i Svensköp socken (2021) samt en översättning (tillsammans med Stefan Albrektsson) av Thomas Mertons Dikter i urval (2022).

"Genom en inkännande läsning av deras verk söker Economou förstå dem som människor och författare bortom allt spekulerande och alla myter. Hans prosa är synnerligen njutbar, ledig och nyansrik. Sakligt och balanserat gör han båda parterna rättvisa och låter dem komma till tals i egen rätt i stället för att polarisera dem mot varandra som ofta skett. En bok både för den redan insatte och den som vill göra en ny bekantskap." - Inger Littberger Caisou-Rousseau, BTJ.

"Vi befinner oss i en värld där vi måste välja mellan att vara offer eller bödel inget annat." - Albert Camus skriver detta i sin dagbok hösten 1945. Så vitt han kan se innebär detta i längden att vi alla blir offer. Camus vill bereda en tredje väg, en väg där människor tillåts vandra som annat än offer eller bödel.

I Jenny Maria Nilssons personligt hållna biografi görs nedslag vid exempelvis tuberkulosen som periodvis hotar Albert Camus liv, hans avgudan av sin mor, den spanskättade Hélène Sintes - som han uppfattar som en kristusgestalt, hur faderns död på slagfältet för ett land han aldrig känt införlivas i Camus politiska arbete, kärleken till och förmågan att bli ett med solen, havet och naturen, åren som journalist och hans inställning till journalistikens uppgift, filosofin i de stora romanerna Främlingen, Pesten och Fallet, och hur han kunde utmålas som förrädare av sina samtida franska intellektuella.

"De senaste åren har flertalet av hans böcker getts ut i nyöversättningar, och föreliggande bok kontextualiserar dem väl. Camus såg sig själv som en omodern och otidsenlig författare. Kanske just det gör hans författarskap, där de djupt mänskliga och evigt återkommande frågorna ställs, ständigt aktuellt.  Albert Camus Varken offer eller bödel är en bok som behövs." - Isak Adolfsson, Kulturdelen.com

"Jag är bara en enstöring, en drömmare som vill leva långt från den civiliserade världen, leva nomadens fria liv, för att sedan försöka berätta vad hon har sett och, kanske, förmedla till några andra den vemodiga och hänförande rysning som hon upplever inför Saharas dystra storslagenhet..."

Isabelle Eberhardt (1877-1904) sökte friden och friheten bortom västvärldens "enfaldiga civilisation". Uppvuxen i Schweiz med ryskt påbrå fann hon det hon sökte i det algeriska ökenlandskapet och i den muslimska tron - men till ett högt pris. Som sitt manliga alter ego Mahmoud Saadi, i burnus och turban, provocerade hon sin samtid och väckte de franska myndigheternas misstro och förakt. Hon drevs ständigt undan, "som ett jagat djur", från det land och de människor hon älskade och skildrade i sina reportage och noveller. Blott 27 år gammal omkom hon vid en översvämning i Aïn-Sefra.

Detta är den första omfattande biografin på svenska om den gåtfulla resenären och författaren Isabelle Eberhardt.

"I den första omfattande Eberhardtbiografin på svenska har journalisten Peter Löfström skrivit en omsorgsfull och mångskiktad berättelse om Isabelle Eberhardt, i vilken hon framträder som en rastlös och komplex person som på många sätt försköt gränserna för vad en kvinna kunde vara i samtiden. ... [Det är] en befrielse att läsa Löfströms biografi, som med koncist språk och omsorgsfull bearbetning av källor låter det förflutna träda fram i sin egen rätt utan att det görs till redskap för samtidens självbespegling. ... Löfström ger med sin biografi inblick i ett fascinerande livsöde som även för vår tid ter sig gränsöverskridande." - Isabelle Ståhl, DN.

Djurrätt tolkas ofta som en nymodighet sprungen ur det moderna samhället, men i själva verket har välviljan mot levande varelser rottrådar djupt ner i den västerländska civilisationens mylla.

Vegetarianerna var tidigt på plats, både som mytiska gestalter i urgamla berättelser om en förlorad guldålder, och som livs levande aktivist-filosofer under antiken. Också sedan den grekisk-romerska kulturen ersatts av den europeiska kristenheten fann omsorgen om djur språkrör genom seklen.

I boken Upp med djuren framträder sjuttiosex historiska gestalter som i tanke och handling utforskat relationen mellan djur och människa. I ett replikskifte över epokerna bemöter de argument för utnyttjande av djur som anförts av våra dagars berömdheter. Så ställs exempelvis den antika filosofen Plutarchos mot författaren Karl Ove Knausgård, munken Jocelyn av Furness mot KD-ledaren Ebba Busch, renässanshumanisten Thomas More mot teveprofilen Lotta Lundgren och socialisten Leonard Nelson mot författaren Karolina Ramqvist.

Boken tecknar det mångskiftande och idérika djurengagemang som den västerländska historien rymmer och visar på dess brännande relevans idag. 

Pelle Strindlund är författare. Till hans böcker hör Jordens herrar (2011) och Alla mot djuren de politiska ideologierna och världens varelser (h:ström, 2021). Han är fil. mag. i religionsvetenskap och sedan över ett kvartssekel engagerad för djurens sak. Hans djurrättsgärning har belönats med utmärkelserna Guldråttan och Vegopriset.

Etnografisk materialanalys är ett fält fyllt av komplexitet och kreativitet, där forskaren måste navigera mellan teori, metod och praktiska utmaningar. I denna antologi bidrar etnologer och kulturforskare från Sverige och Finland med sina unika perspektiv på hur analysprocesser inom etnografisk forskning kan genomföras och förstås.

Genom konkreta exempel och reflektioner från egna forskningsprojekt, visar författarna hur olika analysmetoder kan tillämpas och utvecklas. Från genreanalys till närläsningens tekniker och affektiva verktyg, ger boken en rik palett av analytiska verktyg, tillvägagångssätt och insikter.

Varje kapitel behandlar en specifik metod, där författarna också diskuterar de utmaningar och möjligheter som uppstår under forskningsprocessens gång.

Denna bok är en viktig resurs för både studenter och forskare inom etnologi, folkloristik och kulturanalys, samt för alla som är intresserade av de nyanser och detaljer som utgör etnografisk forskning.

universitetet ska vara en plats för fritt tänkande, kritisk reflektion och kunskapssökande.

Men vad händer när akademin alltmer formas efter industrins logik när utbildning reduceras till en produkt, forskning till en marknadsvara och lärandet till en standardiserad tjänst?

I En svanesång för universitetet skildrar Eddy Nehls sin resa genom en högskolevärld i snabb förändring. Med en blandning av personlig erfarenhet och djupgående analys belyser boken den växande klyftan mellan ideal och verklighet i dagens högre utbildning. Vad blir kvar av universitetets själ när landets högst utbildade ses som utbytbara kuggar i en allt mer väloljad produktionsapparat?

Detta är en angelägen, tankeväckande och skarpsynt uppgörelse med akademins utveckling och en uppmaning att åter sätta kunskapen i centrum.

Eddy Nehls är docent i etnologi. Han har forskat bland annat om maskulinitet och jämställdhetsarbete, alkohol och droger i kulturen samt hållbarhet och samverkan. Intresset för förändring och relationen mellan kunskap och kultur löper som en röd tråd genom forskargärningen. Till vardags undervisar han huvudsakligen i företagsekonomi. Han har skrivit sex läroböcker om studieteknik, vetenskapligt tänkande, epistemologi, teori och metod, samt en bok om Nietzsches filosofi. Vid sidan av arbetet som lektor driver han bloggen Flyktlinjer.