Arbetet är en central del i människors liv. Det fyller våra dagar och våra tankar. Och detta är inget nytt - i vårt kulturarv finns många uttryck för tankar om arbete, både som möjlighet och som förbannelse. Där finns också idéer om hur arbetets organisation är kopplad till maktförhållanden i samhället. Det medeltida uttrycket "När Adam grävde och Eva spann, vem var då en adelsman?" vittnar om detta. Hur arbete organiseras i ett samhälle är alltså av stor vikt för de sociala relationerna. Arbetsdelningen mellan könen brukar till exempel betraktas som en viktig förklaring till bristande jämställdhet i det moderna samhället. Men hur såg egentligen arbetsdelningen mellan könen ut längre tillbaka i tiden, före år 1800, och var den även då den viktigaste källan till ojämlikhet? Eller berodde ojämlikheten på annat? Om detta vet vi fortfarande relativt lite. I Levebröd diskuterar en grupp historiker tidigmodern (ca 1500 till 1800) könsarbetsdelning. Med såväl svensk som internationell forskning som bas, belyser artiklarna betydelsen av sådant som formell reglering, nya kulturella ideal, växande marknader, statsmaktens expansion, social differentiering, mobilitet och arbetets rumsliga organisering. Syftet är både att fastställa vad vi vet och att kritiskt oGh innovativt peka på punkter där forskningen kan utvecklas. Författarna är verksamma inom projektet Genus och arbete i det tidigmoderna Sverige, som bedrivs vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, och som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
