Visar resultat för..."Christina Ingrid"

Kvinnor i Göteborg har gått samman för att förbättra livsvillkoren i staden. Att ge upp har inte övervägts berättar om vad Göteborgs kvinnoorganisationer kämpat för i mer än ett sekel. Närmare 30 skribenter medverkar.  

År 2021 när Göteborg fyller 400 år är det också 100 år sedan de första kvinnorna valdes in i Sveriges riksdag. Efter att rösträtten vunnits var motståndet mot kvinnor i politiken länge stort. I boken går det att läsa om framgångar -- och misslyckanden -- i arbetet för kvinnors lika rättigheter, möjligheter och villkor. Visioner om fred, nykterhet och bildning har drivit många framåt. Rätten till den egna kroppen är en röd tråd som följs från 1880-talet till #metoo.  

Ledord för kvinnoorganisationerna har varit vänskap, kunskap och medborgarskap. Sammantaget har organisationernas möten varit något av ett fritt kvinnouniversitet där kvinnors röster kunnat höjas. Berättelserna om Göteborgs kvinnorörelser vill ge underlag för samtal om hur demokratin i staden kan utvecklas i framtiden. 

Omvårdnadsforskningen i Sverige är en ung vetenskap som i dag är väl etablerad vid landets universitet och högskolor. Många sjuksköterskor på olika befattningar har bidragit till detta liksom ett antal politiska beslut, som till exempel högskolereformen 1977. I dag har omkring 1300 sjuksköterskor disputerat i Sverige, varav 85 innehar professorstjänster eller är professor emerita/emeritus. Hur har denna snabba utveckling varit möjlig? För att belysa det gör här några av de tidiga pionjärerna inom omvårdnadsforskningen en tillbakablick på utvecklingen under de tre första decennierna, åren omkring 1970–2000.

Perioden kännetecknas av entusiasm, viktiga organisatoriska, finansiella och politiska beslut och en övertygelse om behovet av forskningsbaserad kunskap för att ge en kvalitativt god vård och omsorg. Även en avvaktan och ett ifrågasättande av värdet och möjligheten att beforska något så "självklart och praktiskt" som omvårdnadsverksamheten noteras. I boken medverkar sammanlagt 32 författare.

Vi får läsa hur det var att tillhöra de första sjuksköterskorna som genomgick en forskarutbildning, av att vara starkt engagerad i uppbyggnaden av omvårdnadsinstitutioner och får exempel från den tidiga omvårdnadsforskningen under de tre första decennierna. I boken beskrivs också några utbildningsreformer och finansieringssätt - förutsättningar för de första decenniernas omvårdnadsforskning.

Som läsare möter du en idéhistorikers tankar kring tillkomsten av ett nytt ämnesområde och i slutet av boken får du ta del av en sjuksköterska och professors framtidsspaning kring dagens och morgondagens omvårdnadsforskning och dess utmaningar. Boken vänder sig främst till lärare och studenter inom sjuksköterske- och andra vårdutbildningar på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå samt till kliniskt verksamma och forskare inom hälso-, sjukvård och omsorg.

Sagt om boken”[…] Boken är en intressant dokumentation över ett ungt ämnes etablering som vetenskap.” Motzi Eklöf, lektör, BTJ-häfte 14112229.

"En inspirerande och läsvärd bok för studerande och verksamma inom vården." Läkartidningen. 2014;111:CXWX Lakartidningen.se 2014-05-28, Karin Kjellgren.

Om författarnaRedaktörer för boken När Omvårdnad blev vetenskap är Elisabeth Hamrin och Mona Kihlgren, båda professorer emeritii, Alice Rinell Hermansson, dr. med. Vet. och Gerthrud Östlinder, journalist och filosofie kandidat/magister inom omvårdnad och folkhälsovetenskap, samtliga legitimerade sjuksköterskor. I arbetsgruppen för framtagning av boken har dessutom under hela arbetet ingått Hjördis Björvell, Astrid Norberg, Ulla Qvarnström och Vivian Wahlberg, samtliga legitimerade sjuksköterskor och professorer emeritii.

Med gestaltning, fantasi och ett utforskande förhållningssätt erbjuder dramapedagogiken verktygen för möte både med andra och oss själva. Genom dessa möten kan vi utvecklas, skapa trygga grupper och utrymme för reflektion.

I åtta texter från vitt skilda verksamheter över hela landet beskriver några dramapedagoger hur de arbetar, och delar med sig av sina bästa tips för gruppetablering, språkutveckling och demokratiarbete med barn, ungdomar och vuxna.

FÖRFATTARPRESENTATIONER

Rose-Marie Lindfors är auktoriserad dramapedagog med specialisering inom estetiska lärprocesser och muntligt berättande som pedagogiskt och konstnärligt verktyg.

Carina Carlsson är socionom och auktoriserad dramapedagog med en fil.kand i dramapedagogik.

Christina Claesson, bildpedagog, och Ingrid Erjö Hörnsten, auktoriserad dramapedagog, har under 15 år samarbetat på olika sätt inom Kulturskolan Stockholm.

Åsa Backéus är auktoriserad dramapedagog samt utbildad vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet och inriktad på estetiska lärprocesser vid demokratistärkande arbete samt muntligt berättande och språkfrämjande arbetssätt.

Helena Bay Nord är legitimerad gymnasielärare och auktoriserad dramapedagog med en masterutbildning i aktionsforskning.

Ingrid Wirengren är legitimerad SFI-lärare och auktoriserad dramapedagog med inriktning mot språkutveckling och andraspråksinlärning hos vuxna.

Sandra Johansson är legitimerad grundskollärare vid Göteborgs Universitet och auktoriserad dramapedagog, speciellt inriktad på improvisationsteater.

Karin Erika Johansson är auktoriserad dramapedagog, gymnasielärare i teater, dans och pedagogik samt har en master i dansdidaktik.

Samtliga författare är Auktoriserade Dramapedagoger i RAD.

Åttonde, helt nyskrivna delen i den älskade serien om kriminalkommissarie Ingrid Bergman vid Sektionen för Grova brott i Göteborg. När ett dödsbo ska röjas i en Göteborgsvilla upptäcks en trälåda i källaren med ohyggligt innehåll. Polisen gör allt de kan för att ta reda på bakgrunden. Så inträffar ett mord med kopplingar till källarfyndet och utredningen tar en dramatisk vändning. Vem är beredd att mörda för att dölja sanningen om lådan i källaren? Vad är det som står på spel?

Efter succéerna med serierna Sektion M och Agenturen är Christina Larsson tillbaka med den åttonde, fristående delen i serien om Ingrid Bergman. En andlöst spännande kriminalroman om väl förborgade hemligheter och om hur långt någon är beredd att gå för att dölja dem.

Kärlek är ett ord som kan betyda så oerhört olika saker beroende på hos vem det landar.  

Kärlek kan vara brinnande och förtärande, stillsam och trygg, oväntad eller tidlös. Den kan förändra liv, förena själar och väcka minnen som aldrig bleknar.

I denna novellantologi får vi möta kärleken i dess många skepnader passionen på Sardinien, en återuppväckt romans över en kopp varm choklad, ett gammalt träd som rör vid hjärtat och förändrar ett helt landskap, och lilla Stinas kamp för sitt liv. Trettio författare delar sina berättelser om kärlekens styrka, skörhet och magi.

Kärleksband är en samling noveller sammanställd av Jeanette Niemi, grundare av Skriv! en skrivarfamilj, där ord och berättelser får växa och beröra.

1970-talets känslomönster utmärktes av en dröm om mänsklig gemenskap och befrielse från fördomar samt en vilja att komma i kontakt med sig själv och andra, att söka det äkta, det naturliga, det autentiska och nå en öppenhet. Man ville att det skulle kännas på ett visst sätt att arbeta, vila, skapa, vara solidarisk, konsumera, ha sex, vara barn, förälder, man och kvinna, ung och gammal, överordnad och underordnad.

Här skärskådar en grupp historiker, idé- och filmhistoriker detta färgstarka och omvälvande decennium. Med stor kunskap granskar de allt från politik och medier till kärleksliv och moral. De refererar till Ingmar Bergman, Kerstin Thorvall, Birgitta Stenberg och många många andra av tidens framträdande personligheter. Fram växer en fascinerande bild av hur känslorna blir till regler och mönster ­– och att normerna för vad människor förväntas känna och faktiskt känner varierar i tid och rum.

Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet.Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet.

Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".