Visar resultat för..."krav"

"Att vara nöjd" är något som i många sammanhang diskvalificerar oss som värdefulla medborgare. Snarare bör man profilera sig som "hungrig". Vi ska sträva efter mer och bättre, sätta upp nya mål och ha en ständigt brinnande utvecklingsiver. Men självklart får man vara nöjd! Det är en ynnest att tycka att man lever ett bra liv och man behöver inte utvecklas hela tiden. Samtidigt består tillvaron sällan i den form som är just nu, vare sig man vill det eller inte. Med en viss beredskap för livets svängningar finns ökad möjlighet att anpassa sig till omständigheter som man inte kan styra över.

Att inte komma in på en efterlängtad utbildning. Att tacka ja till en befordran för att man "borde göra karriär", trots att det inte går ihop med livet i övrigt - eller tacka nej till drömjobbet av rädsla för att inte leva upp till förväntningarna. Att svajpa vidare i dejtingappen i ständig jakt på någon bättre - eller aldrig våga öppna den. Drömmar och mål ger tillvaron nerv, men kan även bli till tärande kravbeställningar eller paralysera oss i fruktan för att misslyckas. Verklighetsglappet handlar om att kunna och våga se både livet och sina förmågor som de är. Att varken sträva mot en omöjlig idealbild eller ge upp realistiska framtidsplaner i förtid, att varken över - eller underskatta sin kapacitet.

Psykologen Åsa Kruse hjälper dig att kartlägga vilka förväntningar och jämförelser som ställer till det för dig - och ger dig verktyg för att leva i större samklang med just din verklighet.

Peter Andersson är juris doktor och verksam som forskare och lärare på Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Samira går på internatskola tillsammans med sina vänner Daisy, Alice och Hani. Varje gång hon får ett samtal hemifrån lovar hon att allt går bra och att hennes föräldrar inte behöver oroa sig, men det känns som om hon håller på att drunkna. I skolarbete, av alla krav ... Hur ska Samira hantera allt som hon har tagit på sig - och omgivningens höga förväntningar dessutom?

Första delen i den lättlästa serien BÄSTA VÄNNER, om vänskapen mellan fyra tjejer som delar rum med varandra på en internatskola. Jo Cotterill skriver på ett lättillgängligt sätt om de bekymmer unga tonårstjejer kan stöta på, som ätstörningar, höga krav i skolan och psykisk ohälsa.

"Författaren ger en levande beskrivning av flickorna och miljön. Det är en engagerande berättelse på ett lättläst språk, med enstaka stämningsskapande illustrationer. Den riktar sig till både den med lässvårigheter och den som har svenska som andra språk. /.../ Arbetsuppgifter och diskussionsfrågor gör boken användbar i skolan." BTJ (betyg 4/5)