Visar resultat för..."stad Nils"

Innehåll Hövdingen i Högom och livet under järnåldern (Maria Blomster) De ståtliga höggravarna i Granlo vittnar om att det som senare skulle bli Sundsvall var ett mellannorrländskt maktcentrum. Då var Selånger ett centrum för småkungar under århundradena efter Kristi födelse. Tack vare arkeologiska utgrävningar har vi fått en god inblick i det forntida Sundsvall. Följ med på en tidsresa till järnåldern där du i en dramatiserad berättelse får möta några av Sundsvalls första bosättare och den förnäme kung som fått namnet ”Högomsmannen”. Från fiskeläge till handelsmetropol (Svenåke Boström) Ett kapitel om 1600-talets och 1700-talets Sundsvall. Tillkomsten av Sundsvall, motiv för stadsgrundandet, lokaliseringen vid Åkroken, ny stadsplan och flytten österut, rysshärjningarna 1721, de viktigaste näringarna med fiske ute i kustbandet, tillkomsten av järnbruken och en begynnande handelskapitalism. Framväxten av träindustrin och senare annan tung industri samt utvecklingen mot tjänstesektor och utbildning. Den okände nyckelspelare (Göran Ledell) Ingen känner IT-staden Sundsvall så väl som Göran Ledell. Dessutom är han mannen bakom den nationella IT-konferensen Sundsvall 42. Ett evenemang som verkligen satte Sundsvall på kartan när det gäller IT-utveckling. Här tar han oss med på en vandring bland ledande verksamheter där datoriseringen haft stor betydelse och företag och statliga verk som drivit IT-utvecklingen framåt. Kulturens och nöjenas virvlar (Björn Brånfelt) Om äldre tiders kultur och nöjen vet vi inte så mycket. Men från och med pressens tillkomst kan man följa hur musik- och teaterlivet utvecklades i Sundsvall. Teater spelades på olika platser, bland annat på Casino i hamnen och på Rullan. Senare kom varietéerna, revyerna och stadsfesterna. En småstad med toppidrott (Peter Arnström) Med utgångspunkt från när GIF Sundsvall öppnade Norrlandsfönstret berättar Peter Arnström om de viktigaste sporthändelserna i Sundsvalls historia. Olympisk odyssé med Sundsvallsögon (Roland Engström) Vilka lokala idrottsprofiler har satt avtryck på den internationella arenan och kommit hem med medaljer av högsta valör. Rolle Engström presenterar sitt urval av de viktigaste prestationerna. Livet på malmarna (Nils Johan Tjärnlund) Runt stadskärnan fanns flera stadsdelar med sin särprägel. ”Väst på stan” låg bryggerier och andra småindustrier. ”Norrstranna” var en stadsdel med många hantverkare och småföretagare. På Stenhammaren och vretarna däromkring bodde arbetare. Det varnades för lönnkrogar och bordeller nattetid. Dessutom fanns Stadsbacken med många av societetens pampiga villor samt nöjesetablissemanget Tivoli. Bränderna som skapade en unik stadskärna (Svenåke Boström) Stadsbranden 1803 var en omfattande katastrof som också utplånade stora delar av 1700-talets Sundsvall. Effekten var att staden därefter blev väl försäkrad, något som gjorde att ett nytt Sundsvall kunde resa sig ur askan efter nästa storbrand, 1888. Därav fick Sundsvall en unik stadskärna med en mångfasetterad arkitektur. Den nya staden (Svenåke Boström) Efter branden 1888 tar ett nytt Sundsvall form. Redan före branden fanns tecken på att staden hade börjat ömsa skinn med tillkomsten av ståtliga stenhus, men nu byggdes hela centrum upp i sten med palatslika hus. Inom loppet av några få år fanns den nya Stenstaden som blev Sveriges modernaste stadskärna. Vi tittar också på vad som hände under 1900 och 2000-talen. Folkrörelserna och deras arv (Hasse Boström/Svenåke Boström) De många frikyrkorna, körsången, elitlagen i idrott – de har sitt ursprung i folkrörelserna som satte en stark identitet på Sundsvall med början på 1800-talet. Väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och övriga föreningslivet hade alla en viktig del i formandet av staden. Sundsvalls-strejken 1879 hade dessutom stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden. Mediemetropolen (Svenåke Boström) Sundsvall har en speciell ställning i mediesverige. Allt från en av de äldsta dagstidningarna som ännu ges ut, till en journalistutbildning som fostrat många av dagens verksamma journalister. I slutet av 1800-talet var Sundsvall en av de press-tätaste städerna i landet, tidningar som var snabba med att testa ny teknik. På 1920-talet fick Sundsvall en av de första radiostationerna och på 1950-talet en av de första tv-stationerna, sedan kom kabel-tv och nyheterna på nätet. Människorna i staden (Anders Öhrn) Stadens historia kan inte skrivas utan människorna, de Sundsvallsbor som i olika tider har format utvecklingen och skapat stadens liv på gator och torg. Här finns det tunga näringslivets profiler, politiker och kulturpersonligheter, men också källarmästare, torgmadammer, arbetare och några av stadens original.

Digital teknik förändrar förutsättningarna för verksamheter och för samhället i stort. Det finns därför ett omfattande utvecklingsbehov på samhälls-, organisations- och individnivå. Den här boken tar upp hur digitalisering påverkar såväl strategi som struktur och system, samt ger ett historiskt perspektiv på hur teknikutveckling formar dagens arbete.Givet teknikens snabba utveckling innehåller denna andra upplaga av boken nio nya kapitel och delvis helt omskrivna grunder. Författarna lyfter upp nya fenomen, såsom artificiell intelligens, twin transition och digital inkludering, och visar hur dessa bör integreras för att säkerställa en ändamålsenlig digitalisering och styrning. Boken ger ett betydande kunskapsbidrag, som hjälper läsaren att hitta nya vägar i en tid när teknikens utveckling fortsätter att accelerera.

Det offentliga rummet ? våra gator och torg ? fyller en viktig politisk funktion. Det gör samhällets konflikter och ojämlikheter synliga och är en förutsättning för kollektiva uttryck som demonstrationer och gatufester. ?Men vad händer med det offentliga rummet när städer försöker marknadsföra sig i en global konkurrens om investeringar och turistströmmar? När högtidstalens vackra formuleringar om demokrati och mångfald kolliderar med urbanpolitiska vardagsprioriteringar och resursstarka aktörers önskemål? När somliga individer och grupper inte längre anses höra hemma i en ?attraktiv? stadsmiljö? Mats Franzéns, Nils Herttings och Catharina Thörns "Stad till salu handlar" om ?entreprenörsurbanismen? och dess förutsättningar, strategier och konsekvenser. Författarna inleder med att placera företeelsen i dess historiska ? ?postfordistiska? ? sammanhang och fördjupar sig sedan i fyra konkreta exempel på urban politik och praktik: omgestaltningen av delar av stadskärnan i Stockholm och Göteborg samt klotterpolicyn i respektive stad. Bokens analyser tar fasta på lokala samverkansprocesser och deras politiska och ekonomiska förutsättningar och rör sig medvetet mellan det abstrakta och det konkreta och mellan gatan och maktens olika beslutsrum. Det är ett grepp som leder till viktiga insikter i skärningspunkten mellan teori och empiri och gör resonemangen värdefulla för alla som intresserar sig för våra städers ? och det offentliga rummets ? framtid. Ytterst gäller det demokratin. Mats Franzén är professor emeritus i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Han forskar nu om det kollektiva minnet av att växa upp i 1950-talets Gubbängen i södra Stockholm. Nils Hertting är docent och universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet. Hans forskning är bland annat inriktad på frågor om demokrati, makt och ansvarsutkrävande i lokala samverkansprocesser och urban ?nätverkspolitik?. Catharina Thörn är doktor i sociologi och docent i kulturstudier vid Institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs Universitet. Hennes forskning har varit inriktad på urbana förändringsprocesser där frågor om gentrifiering, offentlighet och makt stått i fokus.

This book constitutes the thoroughly refereed post-proceedings of the 7th International Workshop on Critical Information Infrastructures Security, CRITIS 2012, held in Lillehammer, Norway, in September 2012. The 23 revised full papers were thoroughly reviewed and selected from 67 submissions. The papers are structured in the following topical sections: intrusion management; smart metering and grid, analysis and modeling; SCADA; cyber issues; CI analysis; CIP sectors; CI assessment; and threat modeling.

Erik Werenskiold is regarded as one of the "golden age" painters of Norwegian art. He was active as an artist for many decades and addressed the political, social and ideological upheavals of his time. The exhibition was designed to provide insight into Werenskiold's important contribution as an artist, and to examine different aspects of his production. His artistic practice ranges from the historicising figure painting of the 1870s through the painterly naturalism of the 1880s to the atmospheric works of the 1890s and on to the decorative surfaces of the turn of the century, and the catalogue articles address all of these periods. Later in his career he was influenced by the art of Paul Cézanne, the new objectivity of the 1920s and the socially critical art of the 1930s. Both paintings and drawings are examined.Text in English and Norwegian.

Christian Krohg was a key figure in the Norwegian art community of the 1880s and 1890s, and was strongly influenced by the ideology of realism. In his view, art should have meaning for a broad segment of the population, not merely serve as wall decorations for the bourgeoisie. Three types of motifs were recurrent themes for Krohg during this period: the working-class hero, scenes from family life and "the fallen woman". Many people responded to his literary and visual representations of the poverty-stricken girl Albertine. He depicted members of the working class with great sympathy in paintings such as Errand Boy Drinking Coffee and Woman Cutting Bread. The Gaihede family, fishermen from Skagen in Denmark, are portrayed in many everyday situations, as are members of Krohg's own family. The catalogue sheds light on the subject matter of the exhibition, Krohg's period of study in Berlin and its impact on him, his relationship with Georg Brandes, the novel Albertine and Krohg's own use of photography as a model for his work and a medium.Text in English and Norwegian.

Vinster i välfärden, slagsmål i taxiköerna och friskolor som går i konkurs - den så kallade marknaden tycks inte klara sig utan gränssättning och organisering. Utblickar av forskare i företagsekonomi, statsvetenskap och socialt arbete. Med en färsk opinionsundersökning. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2014/2015.

Svensk Tidskrifts årsbok innehåller texter av de 20 mest lästa författarna under 2016, ett tidsdokument över det år som gått. Svensk Tidskrift är partipolitiskt och organisatoriskt obunden och den enda tidskrift i sitt slag som utkommer en gång i veckan. På svensktidskrift.se hittar man ett nytt nummer varje vecka och kan dessutom söka i ett arkiv med alla artiklar sedan 1911.