Visar resultat för..."blad ur"

Kristianstad, stad i Kristianstads län vid Helgeån. Säte för landshövding sedan 1719. 13,035 invånare. Den äldre stadsdelen på Allön (nu en halvö) begränsas delvis av en gammal fästningsgrav; fästningsvallarna äro i ö. och v. ersatta med boulevarder; mellan den v. och Helgeån ligger den vackra Tivoliparken. K:s märkligaste byggnader äro Trefaldighetskyrkan, byggd, trol. efter ritningar av Hans Steen­winkel d.y. 1617–28 och ett av de vackraste exemplen på Kristian IV:s stil med rik yttre och inre skulpturutsmyckning, samt Kronohuset, en ståtlig empiriebyggnad, nu disponerad av Vendes artilleriregemente, förr även av hovrätten. Bland äldre byggnader märkas även tyghuset och Norra Kasernen (1600-t.), Högre allmänt läroverk, högre flickskola, småskollärarinneseminarium, teknisk skola… o.s.v. Ur Bonniers Konversationslexikon del VI (1925) Per Erik Tell är frilansjournalist och författare, bosatt på Österlen. Han har skrivit ett femtontal böcker. Börje Berglund är konstnär inom skulptur, måleri och glas och bor i Kristianstad. Kristianstad har en drygt 400-årig historia att vara stolta över. En historia som inneburit ständiga förändringar. Från bakgårdsslum till välskötta bostadsområden, från trångt trafikkaos till handelsstadens gågator, från militärbas till högskolecampus och från stinkande soptipp till biosfärområde. I boken fyndar vi i vår gemensamma ryggsäck. Från A till Ö.

Ester Blenda Nordströms roman 15 år - Några blad ur en rackarunges liv, med efterord av filmregissör Anna Hylander som gjort dokumentärfilmen Ester Blenda. Ester Blenda Nordström var en pionjär inom den undersökande journalistiken och en lysande författare som skrev briljanta böcker under nittonhundratalets första decennier men som med tiden glömdes bort nästan helt, ända tills Bakhåll började återutge hennes böcker. I rask följd gjorde vi nyutgåvor av En piga bland pigor, Kåtornas folk, Amerikanskt och Byn i vulkanens skugga. Dessutom kom Anna Hylanders dokumentärfilm och Fatima Bremmers Augustprisbelönade biografi Ett jävla solsken. Nu är Ester Blenda Nordström åter ett uppmärksammat namn i det svenska kulturlivet. Hon var Sveriges första wallraff­journalist - och en av världens första, i alla fall långt före Günther Wallraff - när hon år 1914 utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev En piga bland pigor som visade hur pigorna på landet hade det. Ester Blenda gjorde så mycket annat också. Hennes resor världen över blev lysande resereportage. Och vad många inte vet är att denna multibegåvade skribent även skrev barn- och ungdomsböcker, som även de blev bestsellers på sin tid, men som idag är så gott som bortglömda och inte funnits i tryck på decennier. Bakhåll har redan publicerat den första - En rackarunge - som handlar om Ester Blendas alter ego Ann-Mari och hennes bravader när hon utplacerats hos släktingar på landet för att det ska bli folk av henne. Idag skulle man väl säga att Ann-Mari har problem med impulskontrollen - den tidens termer var av typen "vanartig" eller "sjövild" - och som framgår av Fatima Bremmers efterord är boken i många avseenden självbiografisk, om än tillspetsad. Något som är extra intressant är att Ester Blendas Ann-Mari-böcker blev en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren. Ann-Maris otyglade personlighet känns igen hos såväl Madicken som Pippi och Emil. Madicken hoppar från taket med ett paraply som fallskärm - det gjorde Ann-Marie redan 1919. Den "förgrömmade ungen" Emils busstreck är nästan kopior av Ann-Maris, och mycket av Pippi Långstrumps frimodighet känns igen i Ann-Maris sätt att resonera. I boken som nu kommit har Ann-Mari hunnit bli 15 år med allt vad det innebär - förälskelse i den stilige magistern och även spröda spirande kärlekskänslor för vissa av pojkarna, men framför allt är hon fortfarande den vilda, otämjda flickan som rusar rakt på utan att tänka efter före. Hon har ett väldigt rättspatos, och vill prompt bli adoptivmamma sina unga år till trots. Ester Blenda Nordströms bok 15 år - Några blad ur en rackarunges liv med efterord av Anna Hylander. ISBN 978 91 7742 526 7. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 144 sidor.

Ystad, stad i Malmöh. l., med flackt läge på Skånes sydkust. 11.335 inv. – Y. är en av Sveriges ålderdomligaste och stämningsfullaste städer. Stora, enhetliga partier av den gamla bebyggelsen äro bibehållna liksom det medeltida gatunätet, vars centrum är Stora torget, smyckat av Oscar Antonssons 1928 avtäckta fontän Bäckahästen. Maria-kyrkans äldsta delar stamma från 1200-t ., korpartiet från 1400-t., tornet och västpartiet från 1600-t. S:t Petri kyrka uppfördes som kyrka till ett 1267 grundat franciskanerkloster och är till sina äldsta delar ett typiskt exempel på denna ordens äldre tegelarkitektur; under 1300-t:s förra hälft tillkom det rymliga tresidiga koret och mot medeltidens slut flera tillbyggnader, bl.a. tornet… Det mest karakteristiska inslaget i Y:s stadsbild utgöra korsvirkeshusen (jfr. ill. till Bostad sp. 390), av vilka de äldsta gå tillbaka till omkr. 1500… o.s.v. Ur Bonniers Konversationslexikon del XII (1928) Per Erik Tell är frilansjournalist och författare, bosatt på Österlen. Han har skrivit ett femtontal böcker. Börje Berglund är konstnär inom skulptur, måleri och glas och bor i Kristianstad. En annorlunda, lättillgänglig, modern och tilltalande bok för den som snabbt vill få en insikt i Ystads snart 800-åriga historia. Det är spännande att traska genom Ystads brokiga historia från A till Ö med Tell och Berglund. Flera kända personer passerar revy och många episoder får nytt liv.

Vad är samhällsvetenskaper för något, och vad är humaniora? Vad förenar dem, och vad skiljer dem åt? Hur förhåller de sig till naturvetenskaperna? Dessa frågor står i centrum för Sven-Eric Liedmans Mellan det triviala och det outsägliga - Blad ur humanioras och samhällsvetenskapens historia. Mellan det triviala och det outsägliga utgör en överblick över de senaste tvåhundra årens diskussion inom humaniora och samhällsvetenskap. Denna diskussion rymmer, menar Liedman, två huvudproblem. Det första gäller humanvetenskapernas studieobjekt, alltså människornas värld. Vad är det som utmärker denna värld? Hur skiljer den sig från naturen? Vilka är dess beståndsdelar? Hur hänger dessa beståndsdelar samman? Vad sker det för slags utveckling? Det andra problemet gäller de forskningsmetoder och de vetenskapliga teorier som kan utnyttjas och utvecklas inom humanvetenskaperna. Är det metoder och teorier som i väsentliga avseenden liknar dem som visat sig framgångsrika inom naturvetenskaperna? Eller är det särpräglade skapelser, där siffror och kvantiteter, exakta mått, precisa definitioner spelar mindre roll än levande framställningssätt, inlevelse, känsla för väsentligheter, förmåga till överblick? Dessa båda huvudproblem diskuteras utförligt i Mellan det triviala och det outsägliga.

Ester Blenda Nordström (1891-1948) har beskrivits som Sveriges första undersökande reporter och ”wallraffare”. 1914 tog hon, utklädd till piga, tjänst på en bondgård, i syfte att skildra pigornas verklighet och utröna varför alltfler unga kvinnor lämnade dessa tjänster. En piga bland pigor utgavs samma år och fick stor spridning. Bland Nordströms böcker bör även nämnas Kåtornas folk (1916), där hon på plats skildrade samernas liv. I Amerikanskt: som emigrant till Amerika (1923) ville hon som resenär undersöka hur det gick med drömmarna om ett bättre liv på andra sidan Atlanten. Nordström skrev även självbiografiskt inspirerade flickböcker, som bröt mot genrens konventioner. En rackarunge (1919) och 15 år: några blad ur en rackarunges liv (1921) är de två första i en serie om fyra delar. Berättelserna om den otyglade och äventyrliga Ann-Mari uppskattades av både publik och kritiker, gick som följetong i radion samt filmatiserades. Det har återkommande hävdats att bokserien gav Astrid Lindgren inspiration till böckerna om Pippi Långstrump.

Hélène Mouret flyttar till Paris tillsammans med sin man och sin sjukliga dotter. Hennes man går strax därefter bort och Hélène blir änka. Hélène måste snart kämpa mot en omöjlig passion, samtidigt som hon bevakas av sin dotters svartsjuka blickar. Romanen skildrar en kvinnas kamp och tecknar ett fint porträtt av ett känsligt barns inträde i puberteten.Ett blad ur kärlekens bok är glömd skatt bland Émile Zolas många verk.I originalöversättning av Hilda SachsÉmile Zola (1840-1902) var författare och journalist. Zola var naturalismens förgrundsfigur och en av de mest utgivna, översatta och kommenterade författarna i världen.

Hélène Mouret flyttar till Paris tillsammans med sin man och sin sjukliga dotter. Hennes man går strax därefter bort och Hélène blir änka. Hélène måste snart kämpa mot en omöjlig passion, samtidigt som hon bevakas av sin dotters svartsjuka blickar. Romanen skildrar en kvinnas kamp och tecknar ett fint porträtt av ett känsligt barns inträde i puberteten.Ett blad ur kärlekens bok är glömd skatt bland Émile Zolas många verk.I originalöversättning av Hilda SachsÉmile Zola (1840-1902) var författare och journalist. Zola var naturalismens förgrundsfigur och en av de mest utgivna, översatta och kommenterade författarna i världen.

Hélène Mouret flyttar till Paris tillsammans med sin man och sin sjukliga dotter. Hennes man går strax därefter bort och Hélène blir änka. Hélène måste snart kämpa mot en omöjlig passion, samtidigt som hon bevakas av sin dotters svartsjuka blickar. Romanen skildrar en kvinnas kamp och tecknar ett fint porträtt av ett känsligt barns inträde i puberteten. I originalöversättning av Hilda Sachs. Émile Zola (1840-1902) var författare och journalist. Zola var naturalismens förgrundsfigur och en av de mest utgivna, översatta och kommenterade författarna i världen. -

Ester Blenda Nordströms roman 15 år - Några blad ur en rackarunges liv, med efterord av filmregissör Anna Hylander som gjort dokumentärfilmen Ester Blenda. Berättelsen om Ann-Mari är lika mycket en skildring av Sverige på 1920-talet som ett porträtt av Ester Blenda själv som ung. Ann-Mari är 15 år med allt vad det innebär - förälskelse i den stilige magistern och även spröda spirande kärlekskänslor för vissa av pojkarna, men framför allt är hon fortfarande den vilda, otämjda flickan som rusar rakt på utan att tänka efter före. Hon har ett väldigt rättspatos, och vill prompt bli adoptivmamma sina unga år till trots.

Claude, en ung man fast i en monoton kontorstillvaro, lever ett inrutat liv där varje dag liknar den förra. Men så en kväll ser han henne – Pauline – ett möte som tänder ett ljus i hans inre. Deras kärlek växer långsamt, försiktigt, bland boulevarder, regnvåta trottoarer och fattigmanskök. Men under ytan finns en sorgsen klarsyn: om klass, om livets villkor, om illusioner som inte bär hela vägen. Ett blad ur kärlekens bok [Une page d’amour, 1878] är en ovanligt lågmäld och lyrisk roman av Émile Zola. Här ersätts det sociala dramat och den politiska analysen av ett finmejslat inre kammarspel, där kärleken skildras som både tröst och flykt – en möjlig fristad i en värld utan stora framtidslöften. Romanen är mer impressionistisk än naturalistisk, med känsliga stämningsskildringar snarare än ideologisk konfrontation. Ändå är tematiken central i Zolas författarskap: hur arv och miljö, känslor och vardag samverkar i det tysta – och hur även de små ögonblicken kan bära hela människolivets tyngd. I översättning av Hilda Sachs. ÉMILE ZOLA [1840–1902] är mest känd för sina kraftfulla sociala romaner och sin plats som ledargestalt inom naturalismen. Men i Ett blad ur kärlekens bok visar han en annan sida – en stillsam, introspektiv berättare, där människans behov av kärlek, närhet och mening får fullt utrymme. Romanen är ett nyckelstycke i Les Rougon-Macquart-sviten, där varje länk speglar en ny aspekt av det moderna livet.

Kyrkans uppgift har stått i centrum för vart och ett av de nummer som tidskriften Evangelium publicerat under sitt första år. I den här boken finns ett urval av de bästa texterna, från essäer och recensioner till intervjuer och reportage, men också ny lyrik och prosa. Här upptäcker KG Hammar grundläggande likheter mellan väckelsepredikanten Emil Gustafsson och ärkebiskopen Nathan Söderblom, och Sofia Sjö ger en ingång till prästporträtt i nordisk film. Svenska kyrkans syn på barn och unga reflekteras i Anna Menzies rapport från ett stort evenemang i Uppsala, Miriam Wredén Klefbeck undersöker hur Svenska kyrkan jobbar på Almedalsveckan, och Mattias Lundberg analyserar musiken i förslaget till ny gudstjänsthandbok. I 32 artiklar ur fyra temanummer möter vi kyrkan genom kunniga och skarpa skribenter som den framstår idag. ”Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning” (varje nummers tema) är omistlig läsning för alla som är intresserade av svenskkyrklig tradition i vår tid. Tidskriften Evangelium är en nättidskrift med fokus på svenskkyrklig kultur, kritik och idé. Den ges ut av en ideell förening. Författare Göran Greider, född 1959, är poet och journalist. Han har gett ut ett flertal diktsamlingar, essäer och debattböcker. Bland hans verk märks Jakobsbrevet (2004) och texter till Lukaspassionen av tonsättaren Rolf Martinsson som uruppfördes 2012. Marta Axner, född 1977, är präst i Svenska kyrkan och disputerade 2013 i religionssociologi vid Uppsala universitet på en avhandling om religiösa aktörer i svensk mediadebatt. Marta sitter i kyrkomötet för Socialdemokraterna och i styrelsen för Evangelium. Judith Fagrell, född 1978, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Ardala församling, Skara stift. Judith är ordförande för tidskriften Evangelium och tidskriftens litteraturredaktör. Emil Jörgensen, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med ett förflutet i Svenska kyrkans unga. Efter en tidigare tjänst i ett stort pastorat är Emil numera kyrkoherde i enförsamlingspastoratet Ålems församling. Carolina Johansson, född 1963, är översättare, journalist och författare. Hon har bl a skrivit Bråkdelen av en sekund (2010) och Att leva helhjärtat (tillsammans med prästen Ted Harris, 2013). Björn Vikström, född 1963, är biskop i Borgå stift, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Han disputerade vid Åbo Akademi år 2000 på en avhandling om bibeltolkning och har också skrivit bl a Den skapande läsaren – en studie i hermeneutik och tolkningskompetens (2005) och Folkkyrka i en postmodern tid (2008). Ola Sigurdson, född 1966, är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är tvärvetenskapliga och rör gärna samband mellan politik och teologi, kroppen och det andliga, och teologisk reflektion över film, litteratur och musik. Pär Parbring, född 1981, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Skellefteå S:t Olovs församling, Luleå stift. Han är uppvuxen i Katolska kyrkan men konverterade till Svenska kyrkan i samband med präststudierna. Pär var tidigare styrelseledamot i Evangelium. Miriam Wredén Klefbeck, född 1979, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Södertälje församling, Strängnäs stift. Miriam är vice ordförande för tidskriften Evangelium. Hon medverkade i boken I rörelse (2013) med en artikel om kyrkans barntimmar sedda ur ett missionsperspektiv. Helena Wangefelt Ström, född 1968, är doktorand i museologi vid Umeå universitet. Hon har tidigare varit verksam inom Region Gotland som chef för kulturavdelningen och regional kulturstrateg, och har även arbetat på Sveriges Kristna Råd. Mikael Löwegren, född 1970, är präst i Svenska kyrkan, retreatledare och skribent. Han var redaktör för boken Till syndernas förlåtelse (2011) och har även varit med och tagit fram Artos Missale (2008) med böner och texter för firandet av högmässa och andra gudstjänster. Jan Eckerdal, född 1976, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Nyköpings församling. Jan disputerade 2012 vid Uppsala universitet med avhandlingen Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Jonas Lundblad, född 1982, är organist och doktorand i systematisk teologi vid Lunds universitet. Både som forskare och musiker söker han utforska gränslanden mellan kultur, konstnärskap och teologi. Sofia Lilly Jönsson, född 1976, är grundare, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Evangelium. Hon är också verksam som musikkritiker i Svenska Dagbladet. Anna Menzies, född 1973, arbetar som kommunikatör i Svenska kyrkan i Nyköping. Hon har studerat litteraturvetenskap, religionsvetenskap och journalistik och är utbildad illustratör vid Edinburgh College of Art. Mattias Lundberg, född 1976, är docent i musikvetenskap vid Uppsala universitet och specialiserad på musikteori och liturgisk musik. Mattias har tidigare varit verksam som raritetsarkivare på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm och har en kantorsexamen. Josefin Holmström, född 1986, är författare, litteraturkritiker i Svenska Dagbladet och doktorand i litteraturvetenskap vid University of Cambridge. Josefin var tidigare Evangeliums litteraturredaktör. Hennes debutroman Antarktis kom ut 2013. Niklas Hellgren, född 1954, är genusvetare, dramatiker och översättare. 2006 var hans pjäs USK och BÖL en av vinnarna i ”Puls på Sverige” som anordnades av Sveriges Television och Dramaten. Sofia Sjö, född 1977, är lärare och forskare i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, där hon disputerade år 2007 på avhandlingen Spelar kön någon roll när man räddar världen? Kvinnor, kvinnligheter och messiasmyter i SF-film. Hennes nuvarande forskningsprojekt rör religion i modern nordisk film. Eva Fjellander, född 1959, är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och religionskunskap. Eva är också doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo akademi och lägger inom kort fram avhandlingen Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku? En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Gunvor Vennberg, född 1979, är teolog och småbrukare. Gunvor har ett förflutet som kommunpolitiker och är förtroendevald för Frimodig Kyrka. Tillsammans med sin make driver hon Brattfors bönhus, ett nyplanteringsprojekt inom ramen för EFS. Björn Malmehed, född 1962, är organist, utbildad i Piteå, med tjänst i Svenska kyrkan i Umeå Maria församling. Han har även studerat teologi i Uppsala och latin i Umeå. Anna Karin Hammar, född 1951, är präst i Svenska kyrkan med tjänst som stiftsadjunkt för själavård i Uppsala stift. Hon disputerade vid Uppsala Universitet år 2009 på en avhandling om dopteologi. Hon har även varit direktor vid Kyrkornas Världsråd i Genève och är initiativtagare till Teologifestivalen som anordnas i Uppsala vartannat år. KG Hammar, född 1943, är ärkebiskop emeritus och kyrkohistoriker vid Lunds universitet. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, däribland herdabreven Tecken och verklighet, Samtal om Gud, Ecce Homo (samlingsvolym 2006) och Jag har inte sanningen, jag söker den (2004). Staffan Fredén, född 1970, är journalist och webbredaktör på Dagens Industri. Han har tidigare läst teologi, och är en av flera skribenter som regelbundet skriver signerade texter för Evangeliums redaktionsblogg. Kerstin Norborg, född 1961, är journalist, poet och författare. Hennes bok Min faders hus (2001) var föremål för Evangeliums läsecirkel under våren 2013 och låg till grund för beställningen av novellen Eskimåprofet. Andreas Ottosson, född 1985, avslutar snart psykologprogrammet i Uppsala. Han har tidigare läst historia och har ett särskilt intresse för psykiatrihistoria. Han gillar att utforska gränslandet där djur, robotar och människor glider in i varandra. Josef Bengtson, född 1974, är statsvetare och doktorand i religionsvetenskap vid Syddansk Universitet i Odense. Hans avhandling har arbetstiteln Post-secular ontologies – Renegoting religion and the secular. Madeleine Dahl, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Östersunds församling. Madeleine är aktiv i den ekumeniska Korsveirörelsen och arbetar med retreater och andlig vägledning. Hon är medlem i Korsveis spridda kommunitet Väggrepp.

Mary beskriver sitt liv som stillsamt men genom anekdoter och brottstycken berättade från ett långt liv träder en kvinna fram som har sett mer än hon själv vill erkänna. En berättelse som spänner över flera länder och tidsperioder.

Ett liv där vardag och dramatik rör sig tätt intill varandra, där familjehistorierna från Finland blandas med minnesbilder från en tid i en av Rivierans mest spektakulära och omskrivna miljöer.

Mary växte upp i efterkrigstidens Finland, och reste som ung genom Europa, Mellanöstern och Nordafrika och slog sig slutligen ned i den sydfranska staden Antibes. Där formas hennes liv av kärlek, arbete, vänskap och märkliga sammanträffanden som gör att hennes liv tar en ny, oväntad riktning.

Kvinnan i muren är en biografi om Mary och de berättelser som träder fram när minnena får flöda fritt.

Lars Lindblad är en välkänd profil inom den filatelistiska världen både som utställare och skribent. För sina samlingar har Lindblad erhållit pris både på internationella och svenska utställningar. Men för de flesta är nog Lindblad mest känd för alla sina artiklar om FN-post i olika latelistiska tidskrifter. Med denna bok fyller Lindblad, med hjälp av Lasse Åberg, en stor lucka inom den militära posthistorien.

Mary beskriver sitt liv som stillsamt men genom anekdoter och brottstycken berättade från ett långt liv träder en kvinna fram som har sett mer än hon själv vill erkänna. En berättelse som spänner över flera länder och tidsperioder.

Ett liv där vardag och dramatik rör sig tätt intill varandra, där familjehistorierna från Finland blandas med minnesbilder från en tid i en av Rivierans mest spektakulära och omskrivna miljöer.

Mary växte upp i efterkrigstidens Finland, och reste som ung genom Europa, Mellanöstern och Nordafrika och slog sig slutligen ned i den sydfranska staden Antibes. Där formas hennes liv av kärlek, arbete, vänskap och märkliga sammanträffanden som gör att hennes liv tar en ny, oväntad riktning.

Kvinnan i muren är en biografi om Mary och de berättelser som träder fram när minnena får flöda fritt.