Visar resultat för..."Farfars"

Johanna Westesons farfar, Hjalmar Westeson, var präst i Övertorneå och Karesuando i början av 1900-talet. Hans mission var att föra ut guds ord och att fostra och ta hand om både samer och nybyggare i sin församling. Under samma period drog tvångsförflyttningarna av renskötande samer i gång. Nomadskolorna (speciella sameskolor med undermålig undervisning) öppnade och rasbiologerna reste runt i Sápmi för att kategorisera befolkningen. Koloniseringen av samiska marker accelererade.

Hjalmar själv var ointresserad av politik. Han älskade sina samer som han samtidigt betraktade som barn, med en naturlig och direkt relation till gud. Han inspirerades av laestadianismen och såg kyrkan som ett rum för alla - väckelsen, frälsningen och att möta gud var viktigare än regelverk och dogmer. Samtidigt var han stenhård med sin syn på det rätta sättet att leva.

Johanna Westesons bok drivs av jakten på vem farfar Hjalmar var - hur han tänkte, hur han egentligen såg på sig själv och samerna - men det är också en djuplodande och personlig undersökning av den svenska kolonialismen, svenska fördomar och rasism då och nu. Och kyrkans starka roll i samepolitiken. 

Boken är en resa i tid och rum och även ett utforskande av ett barnbarns förhållande till en farfar, någon man sett upp till och fascinerats av. Som med ökad kunskap och insikt både växer och krymper inför ens ögon.

"'Min kärlek till detta folk' är författarens debut och så ledigt skriven att arbetet kan verka enkelt, men den är befriad från svartvitt tänkande och tydliggör därmed ämnets komplexitet. Boken är ypperlig utgångspunkt för vidare diskussioner om Sveriges samepolitik. Betyg: 5 (av 5)." BTJ, Ylva Floreman

"en helt ny friläggning av den svenska samepolitikens rötter." Ord & Bild, Magnus Linton

"Hon väver skickligt och blandar saklig historieskrivning med personliga reflektioner på ett sätt som får mig att ta in det hon skriver också känslomässigt. (...) Johanna Westesons bok är nödvändig läsning, inte bara för den som vill förstår den ideologiska och teologiska bakgrunden till det tidiga 1900-talets samepolitik, utan också för var och en som vill delta i samtalet om vilka tendenser i vår egen samtid som vi behöver vara vaksamma inför." Svensk kyrkotidning, Maria Klasson Sundin

"Som synes är Johanna Westesons debutbok rik på associationer in i nuet. Den är väl värd att läsa." Västerbottens-Kuriren, Bert Mårald

Farfar brukade kunna många olika språk. Nu glömmer han ibland vad han åt till frukost. Men när jag tar med honom på promenad händer något märkligt – orden kommer tillbaka. Ett språk i taget. Arabiska, italienska, spanska, engelska och kanske något helt nytt. Vi dansar flamenco, äter glass och letar efter minnen bland skyltar och affischer. Men plötsligt är farfar borta. Har han gått vilse? Eller vet han precis vart han ska?

En varm och poetisk berättelse om språk, minne och kärleken mellan ett barn och en farfar som glömmer – men aldrig slutar överraska.  

Musa M. Isse är barnboksförfattare, översättare och läsfrämjare bosatt i Stockholm. Han skriver bilderböcker som speglar mångkulturella erfarenheter, som Ardo och Mire firar Eid och Simma med mig. Han har översatt svenska barnklassiker till somaliska och mottog 2024 Klas de Vylders stipendium.   Ane Gustavsson är en poetisk bildskapare som har samarbetat med framstående författare som Lennart Hellsing och Åsa Mendel-Hartvig. Hon bor vid sjön Racken i Värmland.

"Det här är en bok som hyllar språket, boken och samvaron mellan generationer.

Farfars språk är en ömsint och omsorgsfullt skildrad berättelse som i text och bild visar på en värld av möjligheter och språk."

Briljant! Betyg 5/5, Ulf Malmqvist, BTJ nr 9, 2026.

”Min farfar har en trädgård. Den är inte så stor egentligen. Men jag kan ändå gå runt i den en hel dag nästan. En dag blir det dags för farfar att flytta. Det är för mycket med städningen och att laga mat och så. Till och med trädgården är det för mycket med.”

När Dahlias farfar flyttar in på äldreboendet måste han lämna sin älskade trädgård. På boendet är allting grått och fult, inte undra på att farfar glömmer allting när han måste bo där. Hur ska Dahlia kunna hjälpa farfar så att han kan få odla igen?

Ebba Forslind har skapat en varm berättelse om en älskad farfar som börjat glömma. En bok att prata om och ett ämne som väcker tankar och är angeläget och närvarande i många barns liv.

Farfars trädgård är en kärleksfull skildring av den nära vänskapen mellan ett barn och hennes farfar.

 En bok att använda för att stimulera till läsning: På farfars gård är det sagostund alltid efter mellanmålet. Kom alla barn så läser vi en saga. Farfar tycker om att läsa böcker. Han säger att det är viktigt att både kunna lyssna och läsa. Men Kalle har mycket spring kvar i benen. Du får springa två varv runt huset först , säger farfar. Då kanske dina ben blir nöjda.   I stora salen finns många böcker. Har du verkligen läst alla, farfar? frågar Emma.   Nja, vissa böcker har jag bara för att de är så vackra , svarar farfar med ett skratt. Men en del har jag haft sedan jag var liten. Jag kan läsa dem om och om igen. Jag kan läsa , säger Emma stolt. Då blir Greta ledsen. Hon tycker ord är svåra och krångliga. Du lär dig snart du med, lilla Greta , säger farfar. Och det bästa är att man lär sig medan man har roligt.  Att läsa är tråkigt , säger Kalle då han kommer tillbaka från sin springrunda. Då frågar farfar; Säg mig, vad du tycker är roligt? Kalle tänker. Han tycker om pirater och sjörövarskepp. Och tevespel och att äta godis. Då säger farfar; Om du letar tillräckligt länge så hittar du säkert en bok som handlar om något du tycker om. Det finns en bok för alla.

Sanna Juhlin är barnboksförfattare från Söråker, som ligger utanför Sundsvall. Hon är författare till bland annat den populära deckarserien om Hemliga trean men har skrivit många fler barnböcker genom åren. Sanna gör författarbesök på skolor och bibliotek. Farfars sagostund är en bok om läsning som kan användas i läsprojekt och i workshops där barnen får inspireras till både läsning och eget skapande.