Visar resultat för..."liv död"

"Häggmans bok är oerhört fascinerande, och tack vare ett unikt källmaterial - diverse fragment av räkenskaper, protokoll och brev som råkat bli bevarade i en närbelägen sophög - kommer man nära de som en gång levde och verkade där. Alla som är intresserade av historia i allmänhet, och Egypten i synnerhet, måste helt enkelt läsa den här fantasieggande boken!"Magnus VästerbroI Konungarnas dal – faraonernas legendariska begravningsplats – fanns inte bara död. Där fanns också liv. Intill dalen låg byn Deir el-Medina, och där bodde alla stenhuggare, målare, skrivare och övriga yrkespersoner som behövdes för att bygga de makalösa gravarna.  

Här får vi möta dem och deras familjer, tre tusen år senare, fast i sådan närbild att avståndet lätt glöms bort. Ökensanden har nämligen bevarat inte bara deras hus, kapell och egna gravar utan häpnadsväckande mycket av deras räkenskaper, protokoll, brev och privatanteckningar.  

Tack vare dokumenten kan Sofia Häggman återskapa bybornas tillvaro – under festdagar, inför rätta, i köket eller djupt nere i gravkamrarna – och därigenom ge många intressanta upplysningar om liv och död i forntidens Egypten.  

Nominerad till Augustpriset 2025!

Kristian härstammar från en av Sveriges mest prominenta släkter för hundra år sedan, hos familjen Söderblom, andades allt kultur, förfining och je ne sais quoi. Men när Kristians mamma sent i livet begår självmord blir det början på ett slags uppgörelse med familjeberättelsen, i vilken gammelmorfar ärkebiskopen, tillika en av sin tids stora kulturpersonligheter, Nathan Söderblom, kastat sin skugga över släktleden. En förebild men också en boja för familjens känsligare medlemmar, bland dem Kristians egen mamma. Vad gör vi med våra liv och den tid vi har på jorden? Orättvisa och slump krattar våra banor.   

På en avklarnad men detaljrik prosa följer vi Kristians arv i konturerna. Det blir en ovanlig skildring av liv och död, av stora öden och små tillika en guidad tur genom tidens lager, skärva för skärva: från det svenska 1800-talets stränga spetskragar och kyrklighet, via 20-talets litterära salonger och Nobels fredspris 1930 till 1980-talets indierock och så åter till de högkulturella borgar i vilka anfadern rörde sig med sådan självklarhet.

I kollisionen mellan skilda världar formar sig en berättelse om uppror och handlingsförlamning, liksom om sorg, kärlek och svårigheterna i att beskriva någon man stått distanslöst nära. 

"Tanken att männen på sätet bredvid mig antagligen inte kommer att läsa En inre angelägenhet är outhärdlig. Kristian Fredén har skapat en skönhet så tung att enskilda läsare inte klarar av att bära den. I en rättvis värld blir detta en folkbok. (...) Jag har inte läst en bättre svensk roman i år." Expressen, Viktor Malm

"Det är en intressant och spännande roman. (...) Prosan är finstämd, innehållsrik och bitvis nästan lyrisk. En mycket bra roman om en ovanlig svensk släkt och deras liv under mer än 150 år." BTJ, Kent Lidman

"en formsäker roman där olika stilar, tekniker, klanger och tonfall, faller in i varandra. Från barndomens poetiska till senare tiders mer realistiskt strama, ibland nästan dagboksliknande. Det blir effektfullt" Upsala Nya Tidning, Fredrik Borneskan

"När kyrkorna i år firar hundraårsminnet av Nathan Söderbloms möte i Stockholm/Uppsala (...) kan den välskrivna ­romanen En inre angelägenhet bidra med fördjupande läsning. För det är en roman som med sin avskalade prosa komplicerar bilden av hur det kunde vara att leva i kretsen av den närapå helgonlike ärkebiskopen och Nobelpristagaren." Kyrkans Tidning, Barbro Matzols

"Det är en fascinerande och imponerande roman, uppenbart självbiografisk, som Kristian Fredén har skrivit. Nutid och dåtid blandas, texten väller fram över stort och smått genom 108 numrerade stycken. Prosan är avväpnande koncis, reflekterande och inte sällan ironisk, men de stora känslorna finns där också; kärleken inte minst. (...) Ja, som ni förstår är det här en roman som rymmer väldigt mycket. Jag önskar att den får många läsare." Borås Tidning, Stefan Eklund

"Det är en ställvis rörande roman som är närapå perfekt konstruerad. Kanske är den rentav för perfekt" Dagens Nyheter, Jonas Thente

"jag har livet i min hand, det är ett stort ansvar"

Vi möter dem på akutmottagningar och äldreboenden, på vårdcentraler och i operationssalar. Varje dag, dygnet runt kämpar sjuksköterskor över hela landet för att rädda liv, lindra smärta och ge hopp i förtvivlade situationer.

Här delar trettio sjuksköterskor med sig av historierna de själva aldrig glömmer. Det är berättelser fyllda av stolthet, glädje och liv - men här finns också sorgliga och svåra händelser, besvikelse och trötthet. Det här är deras egna ord om hur det är att vara sjuksköterska i Sverige i dag.

Efter många år som nyhetsreporter inom press, radio och tv, utbildade sig Helena Mirsch 2001 till medicinjournalist vid Karolinska institutet. Hon har varit reporter, redaktör och projektledare på SVT och arbetat med program som Livslust, Toppform, Fråga Doktorn och Doktor Åsa.

2010 började hon på tidningen Vårdfokus och har sedan dess skrivit om vården i allmänhet och om sjuksköterskor i synnerhet. Sedan 2021 är hon verksam som frilans.

Tredje boken i Livet och döden-trilogin

»Sträckläsning när den är som allra bäst med en berättelse utöver det vanliga. Läs!« I min bokhylla

»En omtumlande trilogi!« Lotta boktok

Just som Mathias tror att lugnet till sist infunnit sig dyker det upp nya hot från den mystiska stiftelsen ute på Lidingö. Hans vuxna dotter Hannah är fast besluten att avslöja vad som i åratal pågått på Institutet, handlingar vars konsekvenser skördat så många offer. Men Mathias tvekar. Ska han verkligen fortsätta gräva i mysteriet? Är han beredd att riskera sin egen familjs säkerhet för att få fram sanningen? Men så försvinner Hannah plötsligt efter ett tv-framträdande hos Malou och han har inte längre något val. Återigen utmanas Mathias världsbild och tvingar honom att konfrontera sin uppfattning om livet och döden. Och när historien stegvis nystas upp närmar sig en sista överraskning - något som inget har kunnat förbereda Mathias på.

HÅKAN MATTSSON är en svensk författare, bosatt i Enköping. Mitt liv som död är den tredje och avslutande delen i Livet och döden-trilogin, efter Döden för oss samman och Livet skiljer oss åt.

»Det är bra flyt och intensitet och boken är riktigt spännande! En bok som väcker tankar och funderingar!« Cias Bookshelf

»Karaktärernas livsöden är så oerhört gripande.« Camillas boktips

"Språket är lättillgängligt med få facktermer och förkunskaper är därför inte nödvändiga, vilket inte utesluter att boken används som kompletterande litteratur för konst- eller konstvetenskapsstudenten. Cavalli Björkman har skrivit en intressant och grundläggande bok om det oväntat spännande stillebenmåleriet." - Malin Hilmersson, BTJ-häftet nr 5, 2023. Betyg 4 av 5.

Förgängelsen är ständigt närvarande i stillebenmåleriet, där detaljer som timglas, dödskallar och utbrunna ljus är vanliga symboler. Det är som om målningarna i sig vill förmedla idén om att livet är kort medan konsten är evig. Många små detaljer har inkluderats i konstverken för att förmedla just detta. Insekter gnager på de daggfräscha blombladen och frukterna är maskätna.

Omkring år 1600 uppstod ett fristående stillebenmåleri i flera länder i Europa. Det finns en inbyggd paradox i samtidens attityd till detta måleri som av akademierna och teoretikerna placerades längst ned på den konstnärliga skalan. Ett nära studium av dessa verk, som samlarna var beredda att betala skyhöga priser för, visar att stilleben i samma utsträckning som de högre ämnena i form av historia, religion, landskap och porträtt kunde ge betraktaren anledning att fundera över andliga och världsliga ting.

Som nutida betraktare kan vi också se hur senare tiders stillebenmålare som Chardin på 1700-talet och Cézanne och Manet vid sekelskiftet 1900 har inspirerats av sina föregångare. Många gånger har de lärt sig mer av 1600-talsmålarna än den verklighet de avbildar.  

Görel Cavalli-Björkman, professor i konstvetenskap, har ofta fängslats av stillebenmåleriet. 1995 under sin tid som ansvarig för målerisamlingarna på Nationalmuseum kuraterade hon tillsammans med kollegan Bo Nilsson på Moderna museet den mycket uppskattade utställningen Stilleben, och 2007 var hon ansvarig för Nationalmuseums utställning Blomsterspråk.

Om författaren:Görel Cavalli-Björkman är professor i konstvetenskap och har varit chef för måleri och skulptursamlingarna och forskningschef på Nationalmuseum. Hon är ledamot av Vetenskapsakademien och har på senare år gett ut böcker om kvinnliga konstnärer på Bonniers förlag ( Eva Bonnier 2013 och Sigrid Hjertén 2017). 2020 gav hon ut Bilden av Maria Magdalena på Votum. Hon är också en av skribenterna i Människan i centrum (Votum 2022).

INTERNATIONELL FÖRFATTARSCEN I STOCKHOLM 8/10!

"En unik och kollektiv berättelse som skildrar ålderdomen som ett personligt och politiskt skeppsbrott."

LE JDD

"En engagerad, gripande och uppriktig essä."

Le Temps

När Didier Eribons mor flyttar in på äldreboende förlorar hon gradvis sin fysiska och kognitiva självständighet. Chocken över flytten blir stor och bara några veckor senare avlider hon.

I denna bok återupptar Didier Eribon det personliga och teoretiska utforskande som han påbörjade i Tillbaka till Reims efter faderns död. Han reflekterar kring moderns yrkesliv som städerska och fabriksarbetare och fångar henne i all sin komplexitet, från deltagandet i strejker till de rasistiska utfallen.

Didier Eribon analyserar våra relationer till äldre och upplevelsen av att bli gammal och gör ålderdomen till utgångspunkt för en politisk reflektion: Hur kan människor mobilisera när de inte längre har rörlighet eller förmåga att tala och därmed säga "vi"? Vem gör deras röster hörda?

Didier Eribon (f. 1953) är en fransk författare, sociolog och filosof. Han blev känd 1989 med sin uppskattade biografi över Michel Foucault. Den banbrytande boken Tillbaka till Reims (Verbal, 2018) har gjort ett stort intryck på debatten om högerpopulistiska framgångar inom arbetarklassen och satts upp som pjäs på bland annat Dramaten.

Född i regn, Liv i skugga och Död i dimma är tre mörka, drabbande spänningsromaner om familjehemligheter, uppoffringar och svek. En midsommarnatt släcks ett liv i Säveåns mörka vatten - och de som blir kvar tvingas leva med konsekvenserna. Var det en olycka eller ett mord?

Syskonen Samuel och Lina växer upp i ett förfallet hus i Jonsered utanför Göteborg, med en sadistisk pappa som styr med järnhand och en mamma som drar sig undan från livet och sina barn. När mamma Maria drunknar under oklara omständigheter faller familjen samman. Lina slutar tala. Samuel tar ett ansvar han aldrig bett om. Pappa Johan flyr till sjöss som fartygskock och lämnar barnen ensamma. Samuel drömmer om ett annat liv men binds till Lina - som kanske inte är så hjälplös som hon verkar. När han får arbete på ett pensionat vid sjön Aspen möter han Sara, som ser honom som ingen annan gjort. Men hon har en dold agenda och en stark koppling till syskonens förflutna.

Jonseredssvitens böcker är suggestiva romaner i gränslandet mellan psykologisk spänning och relationsdrama. De utspelar sig i det vackra brukssamhället Jonsered utmed den förtrollande vackra Säveån.

När skeppet Vasa förliste i augusti 1628 följde omkring 30 personer med ner i djupet. Båtsmän, hustrur och barn hörde till dem som omkom. Men vilka var de, och vad gjorde de ombord? När vraket bärgades och grävdes ut hittades kvarlevor av 15 personer, och under de senaste årens forskning har historiker, osteologer, DNA-forskare och experter på isotopanalys kommit dessa personer nära. Nu vet vi inte bara hur de dog utan även något om hur de hade det i livet. Möt paret som dog i varandras armar, pojken med de fina skorna och många fler.

Medverkande författare: Marie Allen, Kimberly Andreaggi, Anna Kjellström, Kerstin Lidén, Al Saguto, Anna Silverulw och Andreas Tillmar samt redaktörerna Anna Maria Forssberg och Fred Hocker.

”jag har livet i min hand,det är ett stort ansvar”

Vi möter dem på akutmottagningar och äldreboenden, på vårdcentraler och i operationssalar. Varje dag, dygnet runt kämpar sjuksköterskor över hela landet för att rädda liv, lindra smärta och ge hopp i förtvivlade situationer.

Här delar trettio sjuksköterskor med sig av historierna de själva aldrig glömmer. Det är berättelser fyllda av stolthet, glädje och liv – men här finns också sorgliga och svåra händelser, besvikelse och trötthet. Det här är deras egna ord om hur det är att vara sjuksköterska i Sverige i dag.

Efter många år som nyhetsreporter inom press, radio och tv, utbildade sig Helena Mirsch 2001 till medicinjournalist vid Karolinska institutet. Hon har varit reporter, redaktör och projektledare på SVT och arbetat med program som Livslust, Toppform, Fråga Doktorn och Doktor Åsa.

2010 började hon på tidningen Vårdfokus och har sedan dess skrivit om vården i allmänhet och om sjuksköterskor i synnerhet.  Sedan 2021 är hon verksam som frilans.

Manusförfattaren Robert Kirkman vill undersöka hur de överlevande människorna hanterar situationen. Dessa lever i en världdär de när som helst kan bli attackerade. Hur klarar sig människor under konstant press? Kan människor bevara sin mänsklighet i en omänsklig värld? Zombierna är inte speciellt intressanta i sig, därför läggs betydligt större fokus på den fysiska och psykiska kampen mellan de överlevande. Kirkman väjer inte för jobbiga situationer utan drar långsamt åt tumskruvarna på Rick när denne tvingas ta alltmer livsavgörande beslut. Under färdens gång förvandlas den sympatiske Rick alltmer till en antihjälte.

– – –

Ur Nisse Lindbergs text i Bild & Bubbla nr 198 där han skriver om The Walking Dead – förlagan till tv-succén med samma namn.

The Walking Dead volym 24: Liv och död innehåller även fanart av Marie Tillman.

– – –

En prisbelönt och kritikerrosad tv-serie baserad på denna seriesvit har också gjorts. Serieoriginalen lyckas dock med att vara både bättre och mer mångdimensionella än den ändock underhållande tv-serien. Jag räknar The Walking Dead till de moderna klassikerna.

Daniel Gustavsson, Bibliotekstjänst (BTJ)

Döden har alltid varit en naturlig del av livet. I de allra flesta samhällen har döden haft en central betydelse och på olika sätt bearbetats och hanterats kollektivt genom ritualer, traditioner och religion. I vårt moderna samhälle har döden förflyttats till institutioner som äldreboenden och sjukhus med en medikaliserad syn på döendet. För många äldre innebär döden slutet på en ålderdom präglad av ensamhet och tristess.

Hur blev det så här? Går det att närma sig döden på ett sätt som både känns värdigt och humant? Det är de centrala frågorna i läkaren och forskaren Björn Fagerbergs tvärvetenskapliga utblick över hur vi i dagens samhälle hanterar livets slutskede. Genom att erkänna livsslutet som en existentiellt viktig del av livet kan vi fostra en kultur där vi är öppna för att tala med varandra om döden på ett nytt sätt. Utifrån discipliner som medicin, sociologi, psykologi och filosofi argumenterar Björn Fagerberg för varje människas rätt till en personlig död.

Mitt i Norge lägger en båt ut från land och vi får följa Nils Vil på hans sista resa. Han är en enkel man med ett enkelt jobb. Han ska köra folk över fjorden med sin båt och  tryggt tillbaka igen. Men det som ser enkelt ut visar sig ofta mer komplicerat än förväntat. Den dagen Nils Vik dog är en hyllning till fjordlandskapet och folket som klamrar sig fast där. En roman om livslång kärlek och glädjen över det vardagliga. Nils Vik fyller sin båt med liv, tid och historier, och en dröm om att träffa sin fru Maria igen.  

Litterärt guld

- VG  

En stor läsupplevelse

- DAGBLADET   

Fängslande om liv och död en underbar roman om en helt vanlig man

- AFTENPOSTEN  

Katten – en metafysisk saga

Döden fick lydigt sätta sig i väntrummet den där dagen. Istället kom en vit katt och hämtade honom. Med sina djupblå ögon och lite för stora öron som fladdrade i vinden, ledde den honom ut från konferensrummet. Bort från styrelsemötet, livet och tiden.

Katten tar honom med till en stuga vid sjön Insikten i Mellanvärlden. Där får han möta sig själv i helt nya sammanhang, se vad som finns bortom tiden och öppna upp delar av sitt medvetande som han inte haft tillgång till tidigare.

Var slutar den här sagan? Kommer han ta bilen tillbaka till den verklighet han lämnat? Eller väljer han en tidlös tillvaro på en strand i Ingenheten?

Det här är en berättelse som vill göra det obegripliga begripligt. En resa både utåt och inåt i det mänskliga medvetandet. Från universums bortre gräns till en plats i mikrokosmos som är så liten att den nästan inte finns. Katten ger dig en ny bild av det vi kallar verkligheten. Följ med på en hisnande resa!

"vad kommer först

i ordningen

vattnet och jorden

öknen, färgerna

lång tid att jag

kom efter"

Mitt i öknen, på utsträckta sanddyner, står en vattenkub och dallrar. En kub av vatten? Ja, tydligen. Denna osannolika storhet är grunden till en undran och ett seende, en utgångspunkt för tanken att stilla begrunda eller för att ta ut sin riktning. Här finns en ömhet, ett-ickevetande, en frustration. Ett liv, en död. En litenhet inför annat med längre tidslinjer.

Med sin nionde diktsamling bekräftar Anna Hallberg positionen som en av sin generations mest formsäkra och banbrytande poeter.

Har tilldelats Hjärtans fröjd-priset och utsetts till bästa svenska ungdomsroman 2021!

My ska dö om ett år. Precis som alla andra har hon vetat ända sedan hon var liten vilken dag hon ska dö på. För My kommer den dagen bara lite tidigare än för de flesta andra. 18 år är inget speciellt långt liv. Varje kväll, precis innan hon somnar, får My en syn. Så är det för alla, och synen visar det sista man kommer att se innan man dör. Vissa ser eldslågor eller vatten, de flesta ser bara ett mörker. My ser ett par intensivt gröna ögon.

När nedräkningen av hennes sista år har börjat träffar hon Theodor Ed, som fascinerar henne på ett sätt hon aldrig upplevt tidigare. Theodor som inte verkar följa några regler och som hela tiden kommer med antydningar om att ens öde kanske inte är helt bestämt. Theodor som har ett par intensivt gröna ögon.

En anmärkningsvärd debut som väcker existentiella frågor kring livet och döden, men också undersöker hur långt vi är beredda att gå för vänskap och kärlek, och för sanningen.

Juryns motivering vid prisutdelningen av Hjärtnas fröjd-priset:

Matilda Gunnarsson Rathsmans språk är drivande, ärligt och poetiskt. Hennes berättarglädje skapar läsglädje och boken väcker många tankar och känslor hos läsaren utan att ge några moraliska svar eller pekpinnar. Existentiella frågor kring livet och döden som berör såväl unga som vuxna. Tidsfördriv är en fröjd att läsa och en härlig och sällsam debutroman

Vad är nyckeln till en värld där vi alla kan leva i fred och harmoni?

Krigens vinnare skriver historien. De hyllar sina döda soldater som hjältar och utmålar förlorarna som brottslingar. Men under jorden ligger alla stupade soldater i varandras armar.

Den brutala sanningen om krigens konsekvenser blir allt tydligare. Samtidigt befinner sig många av jordens människor i ett tillstånd av kaos och utkämpar ett eget, inre krig. Varje människa kan emellertid övervinna detta kaos och nå en inre fred genom att befria sig från destruktiva illusioner och utvecklas själsligt. Det enda sättet att få slut på krig i den yttre världen är att vinna och avsluta alla inre krig.

Fredens psykologi är en aktuell och viktig bok, skriven av den världsberömda filantropen och författaren Akif Manaf som har nominerats till Nobels fredspris. Boken belyser grundläggande principer för fred med en kombination av teoretiska ramverk och flerdimensionella reflektioner från verkliga livet. Genom att utgå från frågan "Vad är fred?" undersöks, diskuteras och klargörs fenomenet "fred" i detalj. Författarens skarpa analyser inspirerar till reflektion och förändring, vilket ger ett värdefullt stöd till såväl freds- och konfliktforskare som övriga läsare med intresse för denna typ av frågor.

Fredens psykologi är inte bara en bok, utan ett banbrytande fredsmanifest som visar hur alla människor, genom en egen inre resa, kan bidra till en fredligare värld. Boken ska inte i första hand läsas från pärm till pärm utan fungerar snarare som en vägledande encyklopedi för alla som eftersträvar inre och yttre fred genom ökad medvetenhet.

Akif Manafs verk ges ut på olika förlag som en del av ett internationellt fredsprojekt och finns även på engelska, spanska, tyska, franska, italienska, holländska, hindi, grekiska, arabiska, japanska, turkiska och norska.

Författaren

Akif Manaf föddes i Azerbajdzjan år 1958 och växte upp i en familj där båda föräldrarna var läkare. 1975 började han studera vid Institute of Economics i Moskva, där han tog en kandidatexamen i ekonomi och matematik och senare en magisterexamen i ekonomi. Han började därefter undervisa vid samma lärosäte och år 1994 avlade han en doktorsexamen i filosofi.

Genom sin gedigna kunskap i ämnet filosofi och frågor som rör personlig utveckling, bidrar Akif Manaf till att utveckla och sprida kunskap med hjälp av egna utbildningar och böcker. I denna anda har han även grundat organisationerna International Change Federation och World Change Academy som är internationellt verksamma.

Akif Manaf har ett stort engagemang i fredsfrågor och är aktiv i organisationen International Peace Association som syftar till att förhindra ett tredje världskrig genom kunskapsspridning och konsolidering av fredsambassadörer från hela världen. Han fortsätter samtidigt att undervisa vid många institutioner, däribland Bilgi University och Bogaziçi University i Istanbul.