Visar resultat för..."valde"

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

Ravkas unge kung Nikolaj har ett monster inom sig, som han gör allt för att dölja. Vid hans sida står hans general, den lika mäktiga som vackra Zoya, med en drakes mod och styrka. Tillsammans försöker de undvika ett krig, men det är en utmaning lika omöjlig som deras kärlek. I det kalla Fjerda, vid hovet i Isfästningen, lever Nina under falsk täckmantel och tar sig steg för steg närmare tronen och makten. Trots Nikolajs charm och list är kriget snart ett faktum. Vargarna från norr slår sina käftar om Ravka -- men de vet inte vilka monster som väntar dem.

Vargarnas välde är uppföljaren till Skuggan av en kung, som kom ut 2022, och den avslutande delen i en duologi som utspelar sig i ett universum där allt kretsar kring den magiska Grisha-ordern. Förutom Nikolai, Zoya och Nina får vi även återse både vänner och fiender från de tidigare serierna.

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

När Ada Nilsson föds 1872 har kvinnor i Sverige ingen rösträtt. En gift kvinna förfogar inte över sin egendom eller egna pengar. Kvinnor får ta studentexamen, men bara som privatister. Året därpå får de rätt att läsa vid universitet, men de får inte läsa teologi eller högre juridik, och efter examen får de inte lov att arbeta i statens tjänst. Ada tar studenten 1891, och nio år senare avlägger hon sin läkarexamen. Hon är då den tolfte kvinnliga läkaren i Sveriges historia. Hon bosätter sig på Triewaldsgränd i Gamla stan i Stockholm, i en våning som sedan under drygt fyrtio år kommer att utgöra en veritabel salong, mötespunkt och subversiv sambandscentral för kvinnosakskvinnor och radikala män; intellektuella, konstnärer och politiker. Därtill fungerade våningen som läkarmottagning, tidningsredaktion och gästrum för trötta resenärer och flyktingar från krigets alla länder. ”Där fördes en kamp på fem fronter”, skriver Ada Nilsson själv i sin minnesbok från 1940; ”för kvinnofrågan, fredsfrågan, befolkningsfrågan, jordfrågan, och frågan om den liberala linjen.” Kristina Lundgrens biografi över Ada Nilsson tecknar ett heltäckande porträtt av en av den svenska kvinnohistoriens verkliga förgrundsgestalter. Här finns också ett stort bildmaterial som inte bara levandegör en epok utan ett helt historiskt skeende.

Vi lever i en tid av siffror och statistik med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. När vårt förnuft bara handlar om att räkna blir såväl våra liv som samhället i stort alltmer omänskligt. Allt och alla blir siffror och det finns inget utrymme för omdöme eller eftertanke. Vi kan idag därför tala om ett pedanternas världsherravälde.

I Det omätbaras renässans gör filosofiprofessorn Jonna Bornemark just det. I boken tar hon sig an allt från vårdkris och new public management till vår syn på konst och religion. Med hjälp av tre renässansfilosofer visar hon på möjliga utvägar till ett mer humanistiskt, levande och rent av magiskt liv.

Sommaren 1873 hittas en silverskatt under en lind i Varnhems klosterträdgård. Mynten tros vara en del av den sista danagälden – lösesumman Knut den store och hans vikingar tvingade engelsmännen att betala för att slippa se sitt land plundrat. Men hur hamnade skatten i Västergötland? Knut blev år 1016 kung av England och var en av Europas mäktigaste regenter, i nivå med den tyske kejsaren. Han byggde ett Nordsjöimperium, knöt England, Danmark, Norge och delar av Sverige till sig och ingick äktenskap med Emma av Normandie. Vägen till tronen var följden av allianser och svek mellan vikingatidens mest kända gestalter: Olof Skötkonung, Sigrid Storråda, Erik Segersäll, Olav den helige, Sven Tveskägg och Harald Blåtand.

I ”Nordsjöimperiet” tar Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson ett helhetsgrepp på Norden under 900- och 1000-talet och skildrar på ett levande sätt språnget mellan vikingatid och medeltid – en omvälvande period då maktkartan i Europa ritades om och en modern kristen samhällsform tog sin början.

För den som på 80-talet fick en hivdiagnos innebar det en dödsdom. Steve Sjöquist fick sin diagnos den 7 november 1987. 1989 fick han diagnosen aids och hans immunförsvar försämrades successivt, men han höll sig vid liv.

I Vägen valde dig beskriver Steve på ett utlämnande sätt hur det är att leva med en dödsdom, som när som helst kan verkställas utan möjlighet att överklaga. Så 1996 kom genombrottet en mycket efterlängtad antiviral behandling. Som första patient i Sverige fick han medicinen. Då var immunförsvaret nere i noll. Men han överlevde. Som läsare får man en enorm energikick av att läsa om Steves ljusa inställning och livslust. Musik och visor har alltid varit en viktig del i Steves liv och bildar ett ackompanjemang i boken som komplement till Steves berättande.

Steve har under många år varit engagerad i och haft intresse för livsåskådningsfrågor och har skrivit flera böcker i ämnet. Han är även en uppskattad föreläsare och artikelförfattare i olika sammanhang som rör etik och livsåskådningsfrågor.

Gender Issues in Scandinavian Music Education: From Stereotypes to Multiple Possibilities introduces much-needed updates to research and teaching philosophies that envision new ways of considering gender diversity in music education. This volume of essays by Scandinavian contributors looks beyond the dominant Anglo-American lens while confronting a universal need to resist and rethink the gender stereotypes that limit a young person’s musical development. Addressing issues at all levels of music education—from primary and secondary schools to conservatories and universities— topics discussed include:

Representing a commitment to developing new practices in music education that subvert gender norms and challenge heteronormativity, Gender Issues in Scandinavian Music Education fills a growing need to broaden the scope of how gender and equality are situated in music education—in Scandinavia and beyond.

Gender Issues in Scandinavian Music Education: From Stereotypes to Multiple Possibilities introduces much-needed updates to research and teaching philosophies that envision new ways of considering gender diversity in music education. This volume of essays by Scandinavian contributors looks beyond the dominant Anglo-American lens while confronting a universal need to resist and rethink the gender stereotypes that limit a young person’s musical development. Addressing issues at all levels of music education—from primary and secondary schools to conservatories and universities— topics discussed include:

Representing a commitment to developing new practices in music education that subvert gender norms and challenge heteronormativity, Gender Issues in Scandinavian Music Education fills a growing need to broaden the scope of how gender and equality are situated in music education—in Scandinavia and beyond.