Visar resultat för..."okände"

Jesus är den mest kända personen i världshistorien. Alla har en bild av honom och hans budskap präglar vår kultur. Samtidigt är den historiske Jesus ganska okänd. Vilken person träder fram när man jämför och kritiserar evangelisternas vitt skilda och ibland motsägelsefulla porträtt av Messias?

I den här boken tar Cecilia Wassén och Tobias Hägerland med oss på en fascinerande resa in i den antika judiska världen och ger oss en ny bild av Jesus. Med hjälp av den senaste forskningen visar de att han inte bara var profet utan också en provokativ och orädd utmanare av samhällsordningen som inte kunde förutspå sitt tragiska öde.

Cecilia Wassén är professor i Nya testamentet vid Uppsala universitet.

Tobias Hägerland är docent och lektor i Nya testamentets exegetik vid Lunds universitet. Han har doktorerat i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Frågor har en stor plats i lärarens didaktiska verktygslåda och kan användas på en mängd olika sätt. Frågor som används för att sätta i gång och driva en lärandeprocess har givit namn åt metoden frågedriven undervisning. Metoden kombinerar förståelse för elevers behov av variation, upptäckarglädje och aktivt lärande med insikter om vikten av att läraren planerar och leder undervisningen. Frågedriven undervisning som metod (FDU) utgår från en angelägen fråga som eleverna undersöker med hjälp av övningar och källor som läraren valt. Den stödjer läraren i planering och genomförande av fördjupande ämnesundervisning med tydliga lärandemål, samtidigt som den för elever fungerar som stödstruktur för att bygga kunskaper och färdigheter. Med rika exempel och lärarröster från högstadiets och gymnasiets undervisning är boken både konkret och praktisk, samtidigt som den vilar på ämnesdidaktiska och pedagogiska teorier. Exemplen som presenteras i boken är noggrant utprovade och genomförda i praktisk undervisning. Boken riktar sig främst till lärarstudenter och verksamma ämneslärare inom historia, religionskunskap och samhällskunskap, men kan med behållning läsas av lärare i andra ämnen och på andra skolstadier som är intresserade av att utveckla sin undervisning. Författare är Thérèse Britton, Ulrik Holmberg, Maria Johansson, Patrik Johansson och Kenneth Nordgren. Samtliga forskar inom ämnesdidaktik.

Vem är hon egentligen – kulturtanten? Hon ömsom hånas ömsom hyllas, men faktum kvarstår: utan kulturtanterna – inget svenskt kulturliv. Det här är drivande kulturkonsumenter, ibland också arrangörer, som prioriterar teater, konst och litteratur. Begreppet kulturtant har kommit att symbolisera en livsstil och ibland en specifik, färgstark klädstil. Men vilka döljer sig bakom stereotypen? Journalisten Lisa Boda nyanserar och fördjupar bilden genom intervjuer och porträtt varvade med historiska tillbakablickar och samtidsanalys. Och med en angelägen farhåga som drivkraft: Är kulturtanten som vi känner henne en utdöende art, eller finns det hopp om återväxt? "Dom kallar oss kulturtanter" är en oundgänglig bok både för den som ser sig själv som en kulturtant och för den som önskar bli en.

Fritidshemmet har ett tydligt undervisningsuppdrag och Fritidshemmets pedagogiska uppdrag – undersökande, estetiska och ämnesövergripande arbetssätt visar hur lärandeaktiviteter kan organiseras samtidigt som de bidrar till en meningsfull fritid för eleverna.

På ett lättillgängligt sätt diskuteras verksamheten i ett helhetsperspektiv i syfte att synliggöra hinder och möjligheter, samt vägar till ett givande samarbete med förskoleklassens och skolans undervisning. Genom att visa på undersökande, estetiska och ämnesövergripande metoder och verktyg får du konkret veta hur fritidshemmets didaktik kan utvecklas och fördjupas.

Fritidshemmets pedagogiska uppdrag – undersökande, estetiska och ämnesövergripande arbetssätt vänder sig till blivande och verksamma lärare, främst med inriktning mot fritidshemmet, som vill ta del av fritidshemmets förutsättningar att komplettera skolans lärandemål.

Marie-Louise Hansson-Stenhammar är forskare och universitetslektor vid Göteborgs universitet med inriktning mot bildteori. Hennes forskningsintresse rör främst estetiska lärprocesser.

En grupp kvinnor, döttrar till Danaos, landstiger i Argos som flyktingar från ett påtvingat äktenskap och en framtid de vägrar acceptera. Med heliga symboler i händerna vädjar de om skydd, men deras närvaro tvingar kungen och stadens folk till ett svårt val: Ska de riskera krig för att skydda några främlingar - eller offra rättvisa för fred? När förföljarna närmar sig blir frågan akut: vilkas röster får höras och vilkas öden räknas?De skyddssökande är en berättelse om flykt, asyl och tillhörighet. Med körens mäktiga röster i centrum gestaltar Aischylos ett drama där politik och etik kolliderar - och där beslutet att ge skydd kan bli början på ett nytt öde.

AISCHYLOS [525 f.Kr.-456 f.Kr.] var en dramatiker i antikens Grekland och betraktas allmänt som teaterns fader. Han förnyade tragedin genom att fokusera på mänskliga val snarare än att enbart låta gudar styra handlingen. Enbart sju av Aischylos omkring nittio pjäser har bevarats till modern tid, bland dem Orestien-trilogin, Perserna och Den fjättrade Prometheus.