Visar resultat för..."Små händer"

Följ med på en resa i Elin Wägners fotspår som tar dig till den småländska landsbygden och samtidigt visar vägen in i ett spännande författarskap. Med författaren Josefine Gustafsson som ledsagare upptäcker vi platser som Wägner skildrade i Tusen år i Småland och besöker även ställen som kulturhistorikern Mårten Sjöbeck fotograferade och skrev om i början av 1930-talet.

Elin Wägner var pionjär inom svensk journalistik och drivande i kampen för kvinnlig rösträtt. Sättet som hon knöt samman feminism med ett engagemang för freds- och miljöfrågor är lätt att koppla till vår tids samhällsdebatt och genom denna bok kan nya läsare upptäcka hennes verk.

Tusen år i Småland uppfattades av exempelvis Vilhelm Moberg ända in på 1960-talet som ett inlägg i dåtidens miljödebatt. Det grundar sig i Elin Wägners genomgående förhållningssätt att samhällsutvecklingen bör gynna människan utan att naturen samtidigt tar skada.

De små landen - i Elin Wägners fotspår är rikt illustrerad och bjuder också på ett urval av poetiska citat. Men framför allt är boken en ingång till de idéer som genomsyrar Wägners livsgärning.

Josefine Gustafsson är biolog och skribent. Hon har även gjort filmen Skog och Människor som visats på Göteborgs internationella filmfestival. I Sveriges radio P1 har hon medverkat i Naturmorgon, bland annat i temaprogrammet Elin Wägner, jorden och träden.

Denna bok handlar om barns känslomässiga utveckling under de tre första levnadsåren. Under den tiden är utvecklingen ovanligt snabb och genomgripande och det stöd som vården kan erbjuda föräldrar och barn är mycket betydelsefullt.

Författarna lyfter fram den forsknings- och praktikbaserade kunskap som vårdpersonal har mest nytta av. Med ett tillgängligt språk och många exempel beskriver de föräldrablivandets psykologi, hjärnans utveckling, anknytning, temperament och känsloreglering. Sedan följer mer tillämpade kapitel om barnuppfostran, familjeliv och förskola samt om vardagssituationer som föräldrar ofta söker hjälp för. Därefter beskrivs samhällets förebyggande stöd. Boken tar även upp särskilda utmaningar, till exempel för tidigt födda barn eller barn med allvarliga medicinska problem, samt föräldrar med egna psykosociala svårigheter. Avslutningsvis skildras vårdpersonalens behov av stöd för att kunna utföra sina uppgifter.

Boken är skriven för studerande eller verksamma inom mödra- och barnhälsovård, barnsjukvård och habilitering. Även yrkesföreträdare inom socialtjänst och förskola kan ha nytta av boken, liksom föräldrar. I början av varje kapitel formuleras lärandemål enligt Högskoleverkets rekommendationer.

Maria Lindh, barnsjuksköterska och vårdutvecklare, har bidragit med ett vårdperspektiv och många fallexempel. Malin Broberg, leg. psykolog, har medverkat med sin kunskap om familjer med barn som har funktionsnedsättningar.

Denna bok handlar om barns känslomässiga utveckling under de tre

första levnadsåren. Under den tiden är utvecklingen ovanligt snabb

och genomgripande och det stöd som vården kan erbjuda föräldrar

och barn är mycket betydelsefullt.

Under andra världskriget flydde fler än 30 000 människor från de ockuperade baltiska staterna över Östersjön till Sverige. Än idag finns de unika spåren av dessa dramatiska händelser kvar längs nästan hela den svenska ostkusten. Här hittar vi de mer eller mindre väl bevarade båtar som en gång möjliggjorde människors flykt.

I De små båtarna och den stora flykten får läsaren lära känna några av dessa båtar och följa deras vindlande öden från flykten fram till idag. Arnshav visar hur flyktbåtarna, efter att de kommit till Sverige, befunnit sig i vitt skilda sammanhang men ändå aldrig helt kastat loss från sitt förflutna. Utifrån båtarnas materiella vittnesbörd och med stöd av berättelser, minnen och arkivuppgifter framkallar författaren en verklighetsnära bild av andra världskriget som flyktingkatastrof och hur Sverige berördes av händelserna. Det blir även tydligt att båtarna är av fortsatt stor betydelse för att värna och bevara minnet av flykten.

Studien lämnar ett viktigt bidrag till den maritima och kulturarvsvetenskapliga forskningen om migration, minnen och materiell kultur, och visar samtidigt hur historiska tillfälligheter kan göra till synes oansenliga ting unika och hur närvarande historien är i nuet.

Barn är ofta förbisedda i historien. Den förhärskande synen bland historiker har varit att barn länge betraktades som små vuxna, en sorts billig arbetskraft. Men med avstamp i handlingar från det medeltida Sverige, som låter oss komma vanligt folk mycket nära, visar Eva Österberg tvärtom att man alltid haft en förståelse för barnens särart, av deras behov av särskild ömhet och vård, och försökt att agera därefter.

Skildringen ger också utblickar mot vår egen samtid, både här och i världen i övrigt. Eva Österbergs historia kretsar kring religiösa och etiska föreställningar och vilka ord som funnits för att uttrycka känslor. Hon ger också många konkreta bilder av barns öden, alltifrån spädbarnsåren till vuxenlivets tröskel. Här återfinns utsatthet för våld, olyckor och sjukdomar, men också uttryck för föräldrars kärlek - trots medeltidens förmodade "mörker". Eva Österberg, f. 1942, har varit professor i historia vid både Uppsala och Lunds universitet. Hon är kultur- och socialhistoriker som ofta studerat teman över långa tidsaxlar, till exempel kriminalitet, våld, kvinnors villkor, vänskap och tystnader. Bland hennes böcker för en vidare publik märks Vänskap - en lång historia och Tystnader och tider. Hon är medlem av flera vetenskapliga akademier och mottagare av en rad vetenskapliga priser. Hon är hedersdoktor vid Oslo universitet och vid Linnéuniversitetet i Växjö."Jag har aldrig trott på historikern Philippe Ariès' tes att människor förr var så rationella att de inte älskade sina barn... I nyutkomna boken De små då, tar historikern Eva Österberg spjärn mot hans idéer när hon undersöker hur barns liv, och föräldrars kärlek, såg ut under medeltiden... Med hjälp av historiska krönikor, isländska sagor, nedtecknade lagar och rättsprotokoll, ballader och mirakelberättelser tecknar hon barnens historia. Och en helt annan berättelse än Ariès' träder fram... Kanske är det Ariès' människosyn, snarare än föräldrakärleken som sådan, som är en frukt av det moderna. Han bygger ju sin teori på föreställningen att människan är rationell och beräknande. Enligt Ariès är vi kapabla att styra, och ställa oss över, varje känsla utifrån vilken utdelning de kan tänkas ge. Det är en syn som i förlängningen möjliggör en obehaglig föreställning om att vi nutida västerlänningar älskar våra barn eftersom det är trendigt och rationellt och att mer utsatta människor lider mindre än vad vi gör. Det är en cynisk inställning men som väl är visar Österberg att den inte håller i mötet med verkligheten."Eva-Lotta Hultén, OBS i P1

I Ta små steg visar samtidshistorikern David Larsson Heidenblad hur verklig förändring faktiskt blir till. Boken utgår från en enkel men kraftfull insikt: förändring skapas inte av stora visioner, utan av handlingar som får fäste över tid. 

Med utgångspunkt i forskning, historia och egna erfarenheter formulerar han en modell i tre steg: tänk litet, sätt människor i centrum och arbeta långsiktigt. Vi kan alla – oftare än vi tror – vara aktörer i att forma världen omkring oss. Och Alla stora genombrott börjar med ett första, litet steg. 

David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad mot miljöhistoria, kunskapshistoria och ekonomisk kulturhistoria.