Visar resultat för..."Speglingar"

Vikingatiden var en period med långvariga kontakter mellan gaeler och skandinaver mellan folket på Erin och främlingarna som kom seglande från det nordliga Lochlann för att plundra, handla och grunda Irlands första städer. Dessa kontakter har ofta skildrats av historiker, men den här boken fokuserar på hur ämnet har behandlats i poesi av samtida iriska barder och norröna skalder men även av moderna poeter som skriver på engelska.   Två gestalter återkommer som Irlands främsta försvarare mot nordmännen: Brian Bóruma, en historisk kung som år 1014 segrade i slaget vid Clontarf, och Finn mac Cumaill, en ren sagohjälte som är huvudpersonen i en rik berättelsecykel.

Boken inleds med en allmän presentation av den tidiga poesin som skrevs på forniriska. Vi ser även hur dessa vackra dikter har översatts till engelska och inspirerat poeter ända sedan Irlands litterära renässans tog sin början under 1800-talet. Nyckel­figurer här är George Sigerson, William Butler Yeats, Oliver St. John Gogarty, James Joyce, Flann OBrien och Seamus Heaney.

Alan Crozier är fil. dr. i germansk filologi och översättare. Han har översatt en lång rad akademiska böcker och artiklar från svenska, norska och danska till engelska. Detta är den första bok där han själv står som författare, och här gör han dessutom svenska tolkningar av dikter på iriska, isländska, fornfranska och medeltidslatin.

Denna översikt är den första i sitt slag på svenska. Dess långa historiska perspektiv och omfattande litterära källmaterial visar inte bara en tusenårig litterär traditions rikedom utan också dess återklanger i vår moderna litteratur. Boken är därtill rikligt illustrerad.

Speglingar innehåller essäer om författare (däribland Pär Lagerkvist, Ian McEwan, Orhan Pamuk och J M Coetzee) och om musiker och artister som Ronnie Lane, Highwomen och Nico. Den rymmer dessutom ett par essäer om tv-serier och artiklar om dödsstraffet.

”Teoretiskt är den litterära avspeglingstanken primitiv. Det är alltför enkelt att hävda att en dikt eller en roman avbildar eller speglar ett stycke verklighet, än mer diskutabelt att hävda att ett visst verk bättre speglar verkligheten än ett annat. Ett litterärt verk utgör en språkhandling, och som sådan står det i samma distanseringsförhållande till en omslutande värld som andra litterära språkhandlingar. Att säga att en realistiskt syftande roman är mer verklig än en symbolistisk eller språkupplösande dikt är nonsens. Men inte sällan står våra läsningar och vår dagliga förståelse i konflikt med den teoretiska insikten. Vi läser romaner som om litteraturen inte utgör en självständig räcka i förhållande till andra samhälleliga eller mänskliga räckor, rentav som om de avbildar ett stycke yttre verklighet. Jag vill ändå behålla attributet ’yttre’ för säkerhets skull.” (ur förordet)

Magnus Eriksson är lärare i kritiskt och kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. Han har varit litteratur- och musikkritiker i trettiofem år. Han har tidigare gett ut Porträtt: Essäer om diktare och musiker och Förvrängningar: Essäer om litteratur, musik och det andra på Trolltrumma.

Vetenskap för nyfikna, kompakt och lättläst på 60 sidor. I serien Värt att veta utforskar Sari Kivistö och Sami Pihlström symboliken i Speglingar, hur konst och litteratur reflekterar våra föreställningsvärldar.

Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Ett sms från svärdottern blir början på ett antal händelser som vänder upp och ner på en lugn pensionärstillvaro för Anne och hennes man Anders.

Berättelsen skildrar hur Anne, i samband med sonens besvärliga skilsmässoprocess och dramatiska händelser i omvärlden, flyr in i men också tar stöd av minnen.

Minnena omfattar Annes barndomstid, inklusive tiden i sameskolan, och annat som är kopplat till norra Lapplands samiska historia, kultur och religion. Flytten av Kiruna och andra händelser i samtiden väcker också, under den turbulenta tiden, minnen som leder till tankar och samtal med människor hon träffar. Detta för att betona att när det händer saker i familjen eller i världen som man inte kan påverka kan flykt in i minnen vara en bra terapimetod.

Genom hela berättelsen får man följa Annes sinnesstämningar och dessutom ett amerikanskt hus som blir indraget i flera juridiska processer vars upplösning tillsammans med sonens skilsmässoprocess knyts ihop i slutet av boken.