Visar resultat för..."historiens vita"

Sveriges historia har vita fläckar  – det tydliggör denna genreöverskridande berättelse om konungariket Sveriges relationer till de främmande. Maria Ripenberg avslöjar hur den svenska rasism som vi idag kan bevittna vilar på en historisk grund som under långa tider varit okänd/förtigen. Författaren blandar en personlig berättelse med djupdykningar i bland annat Sveriges deltagande i slavhandeln, kolonisering av Sápmi och episoderna med de svenska kolonierna i Nordamerika och i Västindien. Framför allt kan hon peka på hur den europeiska koloniseringen grundad på slavhandel genomsyrade också vad man kan kalla den svenska diskursen från 1600-talets mitt och framåt. Den historiska framställningen vilar på solid vetenskaplig grund där både nyare och äldre forskning åberopas.

Här presenteras tidigare okänt och/eller föga uppmärksammat stoff som ger ett nytt perspektiv på dagens ständigt debatterade frågor om rasism och om migration. Det är en föga smickrande bild av svensk historia som blottläggs. Precis som de stora koloniala makterna, var Sverige med och byggde sitt välstånd på handel med människor.

Det viktiga budskapet förmedlas på ett sätt som står i kontrast mot de mörka historierna som här förs fram. Språket flyter lätt och läsaren engageras i alla drabbade människors öden. Här finns spänning, sorg och fasa som väcker medlidande.

Maria Ripenberg är journalist och filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet. 

Den vita barnkammarboken är en skattkista fylld med visor, ramsor, dikter, peksidor och små berättelser för de allra minsta! Upptäck gamla och nya favoriter från några av våra mest älskade svenska författare och illustratörer. Följ med när Julia går och lägger sig, stifta bekantskap med den envisa Sickan eller titta och peka, brumma och tuta bland Jan Lööfs fordon och farkoster. Här finns något för alla.

Barnkammarböckerna är fyllda av kära favoriter hos både barn och vuxna. Läggdags, mysstund, sjunga tillsammans, läsa högt. Det finns en Barnkammarbok för varje smak och tillfälle, perfekta presenter till dop och födelsedagar.

“Det känns som om varje ord Martin Gelin har skrivit om USA har lett fram till denna engagerade uppgörelse med den amerikanska rasismens historia och konsekvenser. Folkbildning för vår tid.”Hynek Pallas, Expressen.

"Det här är årets bok."Journalisten

"Det är kunskapsrikt, det är viktigt, det är skakande läsning"Aftonbladet

"Magnetisk skildring av rasismen i USA --- svensk facklitteratur har fått en klassiker"Göran Greider, DN

Redan under inbördeskriget förstod president Abraham Lincoln att USA måste tämja rasismen, eller gå under som nation. 160 år senare är hans farhågor på väg att besannas.När Kapitolium i Washington i januari 2021 stormades av tusentals republikaner, nationalister och högerextremister var det en attack på själva idén om USA som mångfaldens demokrati. Det är nu lättare att föreställa sig slutet på USA än att föreställa sig slutet på nationalismen, skriver Martin Gelin i Den vita stormen.

Han har ägnat två decennier åt att resa i USA och prata med amerikaner om hur rasismen präglar landets politik. I boken färdas vi från Thomas Jeffersons slavgods Monticello till dagens massfängelser i Arizona, möter amerikanska högerextremister på pilgrimsfärd i Budapest och besöker Kalifornien där det gryr en ny vision om ett annat, mer tolerant USA.Det är en berättelse om vad som händer när ett samhälle inte vågar ta itu med sin rasistiska historia."--- en färgstark och mycket beläst översikt över rasismenshistoria i det amerikanska samhället."BTJ

”Dimmornas gränd” är en plats som inte många känner till. Här bor kompisarna Dante och Paloma. I dag träffar de den hemlighetsfulla katten Kosmos. Han lockar med dem till en gammal övergiven teater. Inne i den stora teatersalongen hänger en väldig ljuskrona. Plötsligt börjar den att röra sig och Dante och Paloma dras med i en virvel uppåt. Snabbare och snabbare snurrar de. Vad händer? När allt blir stilla igen är hela teatern som ny! En balettdansös dansar in på scenen. Hon har en vit fjäder i håret. Det verkar som om de har kommit till en annan tid! Men varför? Och vad vill Kosmos att de ska göra här?

”Den vita fjädern” är den första fristående boken i Katarina Genars serie ”Dimmornas gränd”, om kompisarna Dante och Paloma som kan färdas i tiden. Det är lättlästa, spännande kapitelböcker om tidsresor och magiska ting. Stämningsfullt, naivistiskt och suggestivt illustrerat i underbara färger av Signe Gabriel.

KATARINA GENAR har förmågan att skriva kort och lättläst med ett rakt och klart språk, samtidigt som hennes berättelser ofta är gåtfulla och spännande. Hon har trollbundit läsare både med sina fristående mellanåldersböcker och sin lättlästa serie om "Mystiska skolan".

SIGNE GABRIEL är en dansk illustratör. Hon är utbildad i visuell kommunikation vid Malmö Universitet och i semiotik vid Aarhus Universitet. Hon har tidigare gjort illustrationer till bland annat appar, utbildningsmaterial och barnböcker.

Myras lillebror Kotte är spårlöst försvunnen. När Myra sitter och spejar efter honom i toppen av ett träd kan hon inte sluta tänka på farmor, som också försvann utan något spår. Gåtfulla farmor som med flöjten och musiken öppnade upp världen med sina toner.

Saknaden efter sin lillebror och farmor blir till slut för stark och Myra känner att hon måste göra något. Hon ska ställa allt till rätta. För är det någon som kan hitta Kotte och lösa mysteriet bakom farmors försvinnande så är det hon.

Men först måste hon gå längre än någon annan i byn har gjort förut, in i skogen och ut på ett äventyr fullt av överraskande möten och mystiska ledtrådar.

Den vita hinden är en berättelse för 3-6 år om modet att lita på sin egen övertygelse och upptäcka nya sidor av sig själv. Det är också en berättelse om saknad där den populära Maria Trolle med hjälp av sitt unika och vackra bildspråk visar att slutet av en historia kan innebära början på ett nytt äventyr.

ÅRHUNDRADETS BROTT - snart som serie med Leonardo DiCaprio och Martin Scorsese

1893 öppnade en spektakulär världsutställning i Chicago. Statyer och konstverk hade fraktats från jordens alla hörn och världens första pariserhjul tronade över konstgjorda sjöar och arkitektoniska underverk i bländande vitt. Tanken var att rädda stadens usla rykte men bara några kvarter utanför utställningsområdet hade mannen som skulle bli känd som USA:s förste seriemördare byggt ett hotell med lönnrum och kremeringsugnar.   

DJÄVULEN I DEN VITA STADEN är detaljerad och uppslukande true crime - om tillblivelsen av en lika häpnadsväckande som otursförföljd världsutställning, och jakten på en skoningslös bedragare och mördare. Hur H. H. Holmes lyckades tortera, mörda och dölja sina offer är trots alla bevis lika obegripligt som fascinerande.  

Erik Larsons flerfaldigt belönade faktaklassiker har sålt över 5 miljoner exemplar och fått mer än 100 000 femstjärniga läsarbetyg.  

Larson balanserar skickligt de makabra detaljerna med världsutställningens katastrofala konsekvenser. USA Today

"Ytterst givande läsning. En briljant bok." Boston Globe

"Larson skriver historia på ett så underhållande sätt att det blir lika dramatiskt som en roman." New York Times

"En fantastisk historia: kunnig, underhållande och skarpsinnigt berättad." New York Daily News

Vårt intresse för spioner, både verkliga och fiktiva, verkar outtömligt. Men var och när började spioneriets historia och hur har spionagearbetet och hantverket utvecklats genom århundradena?

Spioner i historien är en samling porträtt av några av de mest berömda spionerna, men innehåller även några mindre kända och mer överraskande namn: Rahab, den kananeiska kvinnan i Bibeln som hjälper israeliterna före deras anfall mot Jeriko; Thomas Phelippes, en skicklig kryptoanalytiker och hanterare av hemliga agenter under den elisabetanska tiden och Noël Coward, den berömde dramatikern och sångaren som använde sitt kändisskap för att påverka den amerikanska allmänheten och den politiska opinionen för att hjälpa Storbritannien under andra världskriget.

I den här volymen undersöker historiker, forskare och författare underrättelseverksamhet och spionage genom historien från den antika världen till det kalla kriget och vidare till Putins, Trumps och Xi Jinpings tidsålder. Boken finns även i engelsk utgåva.

“Det känns som om varje ord Martin Gelin har skrivit om USA har lett fram till denna engagerade uppgörelse med den amerikanska rasismens historia och konsekvenser. Folkbildning för vår tid.”Hynek Pallas, Expressen.

"Det här är årets bok."Journalisten

"Det är kunskapsrikt, det är viktigt, det är skakande läsning"Aftonbladet

"Magnetisk skildring av rasismen i USA --- svensk facklitteratur har fått en klassiker"Göran Greider, DN

Redan under inbördeskriget förstod president Abraham Lincoln att USA måste tämja rasismen, eller gå under som nation. 160 år senare är hans farhågor på väg att besannas.När Kapitolium i Washington i januari 2021 stormades av tusentals republikaner, nationalister och högerextremister var det en attack på själva idén om USA som mångfaldens demokrati. Det är nu lättare att föreställa sig slutet på USA än att föreställa sig slutet på nationalismen, skriver Martin Gelin i Den vita stormen.

Han har ägnat två decennier åt att resa i USA och prata med amerikaner om hur rasismen präglar landets politik. I boken färdas vi från Thomas Jeffersons slavgods Monticello till dagens massfängelser i Arizona, möter amerikanska högerextremister på pilgrimsfärd i Budapest och besöker Kalifornien där det gryr en ny vision om ett annat, mer tolerant USA.Det är en berättelse om vad som händer när ett samhälle inte vågar ta itu med sin rasistiska historia."--- en färgstark och mycket beläst översikt över rasismenshistoria i det amerikanska samhället."BTJ

Under andra världskrigets sista veckor fick Svenska Röda korset och dess chef Folke Bernadotte i uppdrag att rädda norska och danska fångar ur Hitlertysklands koncentrationsläger. Med 36 vitmålade sjuktransportbussar i täten begav sig räddningsexpeditionen söderut, för att i början av maj 1945 återvända med mer än 15 000 utmärglade fångar. De vita bussarna blev en historisk insats som räddade många människoliv.

Daniel Rydén skildrar den dramatiska historien om hur idén till aktionen föddes och hur en grupp eldsjälar lyckades övertyga de ockuperade nordiska regeringarna om det viktiga i att ingripa innan det var för sent. Författaren berättar om busschaufförernas dristiga bedrifter i det krigshärjade Tyskland men också om hur de tvingades blunda för lidandet – något som debatteras än idag.

År 1914 smyger en pojke ombord på ett skepp i Buenos Aires hamn. Sven är föräldralös och vill ta sig till släktingar i Sverige, men skeppet han gömmer sig på seglar åt ett helt annat håll. Mot Antarktis. För på skeppet finns en expedition som ska korsa Sydpolen med hundspann. Det blir allt kallare och en dag fryser hela havet. Skeppet är fast. Fast i en oändlig is  som kommer att kräva liv.

Den vita döden är en historisk roman, som bygger på Ernest Shackletons legendariska expedition till Antarktis då skeppet Endurance frös fast. Besättningen tog sig mot alla odds över drivis och stormande hav till en avlägsen valfångststation. Hela resan tog nästan två år. I Mia Öströms version är det genom Svens ögon och känslor vi får följa med på detta vackra, oerhört dramatiska och iskalla äventyr.

Lovette Jallow förklarar, fördjupar och konkretiserar begrepp som vit feminism, colourism och white saviorism, samtidigt som hon på ett inspirerande sätt berättar om sitt liv med autism. I Främling i vita rum bjuder Lovette Jallow in läsaren till en lektion i strukturell rasism, men också en personlig berättelse om människan bakom aktivisten.

Du får följa med Lovette från uppväxten i Gambia med starka kvinnor som förebilder till kulturkrocken i mötet med Sverige. Du får konkreta tips på hur du kan hantera situationer när någon agerar rasistiskt och lära dig stå upp mot rasism, sexism och orättvisor. Samtidigt är boken en brännande skildring av hur en människa kan slås ned gång på gång och ändå lyckas resa sig igen och igen.

Främling i vita rum är en bok om att våga stå upp för det du tror på, hur mycket du än riskerar att förlora.

Felix Kersten är mest känd som Himmlers livläkare under perioden 1939 till 1945. Samtidigt är han en person som det råder olika åsikter om.

Hans son Arno har publicerat en bok som bygger på Felix Kerstens dagböcker. Men vem var Felix Kersten egentligen? Vilken är sanningen bakom hans egna utsagor?

Med denna bok presenterar forskaren Carina Åström sanningen om Felix Kersten. Hon har grävt djupt i riksarkivet samt i Felix Kerstens dagböcker. För första gången har en utomstående forskare kunnat ta del av helheten i Kerstens dagböcker. Fram tonar en sanning som inte är behaglig för alla inblandade, men Åström väjer inte för det obekväma – vilket är en av bokens många starka sidor.

Nyligen sändes TV-dokumentären om de s.k. ”Warszawasvenskarna” som räddades mycket tack vare Felix Kersten. Han spelade också en viktig roll i De Vita bussarna och i SS-ledaren Himmlers hemliga förhandlingar med judiska ledare. I den här boken presenteras givetvis allt detta, men med många hittills okända fakta.

Den här boken är ett måste för alla som är intresserade av andra världskriget och – inte minst – Sverige under andra världskriget.

Historikern Miriam ­Geb­hardts Vita ­rosen är en inträngande skildring av den mest kända ­tyska motståndsgruppen under andra världskriget.

München den 18 feb­ruari 1943. Mitt under brinnande krig. De två syskonen Hans och Sophie Scholl tar sig in i Ludwig-Maximilian-universitetets huvudbyggnad för att sprida antinazistiska flygblad. På sin brådstörtade väg ut råkar de, av misstag eller övermod, stöta till en bunt med 80 100 flygblad som de placerat på balustraderna högst upp. Flygbladen singlar ner i den stora ljusgården rakt i vaktmästarens synfält

Kort därefter grips syskonen av Gestapo. Fyra ­dagar senare avrättas de. Samma öde drabbar även deras vän- ner i den hemliga motståndsgruppen. Vita rosen ­krossas brutalt, men dess namn överlever och har blivit till en tidlös symbol för motstånd mot förtryck.

Hur blev till synes normala tyskar massmördare? Det är en fråga som sysselsatt många forskare.

Hur blev till synes normala tyskar antinazistiska motstånds­kämpar? Det är den fråga som står i centrum i Vita rosen.

Genom en omsorgsfull och unik kartläggning av de ­cen­trala medlemmarnas fa­milje­­bakgrund, uppväxt, utbildning, erfarenheter av naziregimen och kriget, ­per­son­liga karak­tärsdrag, estetiska intressen och politiska medvetenhet för­­söker författaren finna motståndets minsta gemen­­samma nämnare.

OM FÖRFATTAREN

Miriam Gebhardt, född 1962 och bosatt i Ebenhausen utanför München, är journalist, författare samt icke-ordinarie professor i historia vid universitetet i Konstanz. Hon har skrivit bl.a. för Süddeut­sche Zeitung, Die Zeit och olika kvinnotidskrifter. I sina böcker har hon behandlat ämnen som den tyska kvinnorörelsen och barnuppfostran under 1900-talet. Förra året utgav Karneval När soldaterna kom Våldtäkterna mot tyska kvinnor vid andra världskrigets slut.

UR BOKEN

Socialpsykologer, våldsforskare och historiker har länge bedrivit forskning om förövarnas och medlöparnas psykologi och funderat över vad efterkommande generationer har att lära av dessa människors liv.

Men vad vet vi om de andra? Om de människor som förblev immu­na mot indoktrineringen, som vägrade lyda och som kämpade mot orätten? När det handlar om motståndets psykologi finns inte mycket till forskning. Försök som Milgram- och Stanfordexperimenten, där man testade människors beredskap till blind lydnad, ja även till våldsutövning mot oskyldiga, är allmänt kända och åberopas ofta. De ger en nedslående bild av mänskligt uppträdande i lydnadssituationer. Men däremot har forskningen inte intresserat sig nämnvärt för det fåtal personer som under dessa experiment inte tryckte på knappen, de som frågade efter meningen med försöket eller genast reste sig upp och gick därifrån.

De flesta böcker om Vita rosen härrör från amatörhistoriker, kvinnliga journalister eller lärare. De har visserligen gett oss en massa lärorik och åskådlig information om Vita rosen-aktivisterna. Men någon verklig analys av motståndets personliga förutsättningar har varken medierna eller den vetenskapliga forskningen hittills bestått oss med.

Under 1870 80-talen avslöjades att minderåriga engelska flickor såldes till belgiska bordeller och att det förekom ett utpräglat sexuellt våld mot barn i London. Det fick till följd att en nationell förening bildades, dels för att bevaka att lagarna mot sexuellt utnyttjande av barn efterlevdes och dels för att bekämpa handeln med kvinnor och barn det som då allmänt kallades "vita slavhandeln". 1899 hade föreningen vuxit till att omfatta alla Europas länder. När föreningens första kongress hölls samma år var det i syfte att få Europas regenter att gemensamt bekämpa sexhandeln.

100 år senare under 1980-talet blev frågan om handel med kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande åter aktuell. Men nu blev den kallad "trafficking" och framställdes som ett "modernt" fenomen. Kunskapen om vad som hänt under de hundra åren däremellan har försvunnit i glömska.

I Kampen mot "vita slavhandeln" berättar historikern Hjördis Levin om arbetet mot handeln med kvinnor och barn i ett historiskt perspektiv på dagens trafficking. Hon för oss genom kvinnorörelsens och vaksamhetsföreningens kamp, hur sexhandeln togs upp av Nationernas Förbund 1920, och hur FN hanterat den i konventioner genom hundra år fram till idag i en tankeväckande, användbar och heltäckande exposé.

Hjördis Levin har i sin kvinnohistoriska forskning främst ägnat sig åt den svenska sexualmoralens och sexualpolitikens historia, men även forskat och skrivit om Fogelstadgruppen och eldsjälen Elisabeth Tamm.

Ämnet adoption är aktuellt och har debatterats flitigt sedan 2018 när SVT rapporterade misstankar om stulna barn från Chile som adopterats till Sverige. Just nu pågår en utredning om adoptionsverksamheten i Sverige från 1960-talet och fram till idag. Detta är frågor som engagerat mig i hela mitt liv och som är del av mig och min historia.

Som adopterad från Indien kom jag till Sverige som ettåring. I den här boken gräver jag i den historia som är min och belyser samhällets normer och sätt att se på adoption, rasism och utanförskap.

Mitt sökande efter ursprung förde mig gång på gång till Indien. Under resorna lärde jag känna människor på djupet och fick en inblick i en kultur och ett sätt att hantera situationer som jag inte fått med mig under min uppväxt.

Med denna bok vill jag främst uppmana till eftertanke och reflektion. Men jag har också en önskan att stärka andra adopterade som kan känna igen sig, få stöd och känna samhörighet. Bokens centrala frågor är existentiella – de handlar i grunden om rätten till sitt ursprung och rätten till ett barn. 

Mary Rhedin är socionom och mamma till två pojkar. 1973 adopterades hon som ettåring från Indien och är uppvuxen i en svensk familj.