Johan Sundeen – författare

Biblioteksgeografin är ett översiktsverk som på ett kartläggande vis introducerar de vanligaste bibliotekstyperna i Sverige samt sätter in dem i relevanta begreppsliga, juridiska och historiska sammanhang. I antologin presenteras och analyseras ett stort antal bibliotekskategorier såsom folk-, national-, skol-, företags- och sjukhusbibliotek.Boken visar på bredden och komplexiteten som ryms inom det samlade biblioteksväsendet och på den mångfald av perspektiv som kännetecknar forskningen inom fältet. Författarnas skiftande bakgrund och kompetenser skapar en ändamålsenlig blandning av teoretiska och praktiska infallsvinklar på biblioteksverksamheten, med ingångar av såväl humanvetenskapligt som samhällsveten­skapligt slag.Biblioteksgeografin vänder sig i första hand till studenter på grund­­­­l­äggande och avancerad nivå i biblioteks- och informationsvetenskap samt till företrädare för bibliotekarieprofessionen.

I en tid då megatrender som klimatförändringar, pandemier, flyktingströmmar och demografiska förändringar visar på världens sårbarhet finns det anledning att fundera över hur det vi kallar välfärd varit, är och kommer att bli.I den här boken sätter vi spaning på styrning, organisering och ledarskapande inom välfärden och hur det tar sig uttryck i olika verksamhetsområden och sammanhang. Det övergripande syftet är att genom ett antal spaningar på aktuella företeelser och observationer med fokus på hur olika välfärdsverksamheter styrs, organiseras och leds presentera reflektioner om framtidens utmaningar och möjliga lösningar. Analyser och reflektioner görs utifrån olika vetenskapliga perspektiv och med teman för en hållbar framtid.Boken vänder sig till dig som ställer dig undrande över vart välfärden är på väg. Författarna har i första hand haft personer som använder sig av olika välfärdstjänster, professionella som arbetar i välfärden, politiker med intresse av välfärden samt studenter som har en framtid inom välfärden i åtanke. Framtidens välfärd – hållbar styrning, organisering och ledning öppnar för en diskussion om att framtidens välfärd även berör andra grupper.

Efter två förödande världskrig på 1900-talet kom världen att få genomlida en motsättningarnas utdragna förlängning i form av vad vi benämner kalla kriget. Rötterna till det finns i de politiska spänningar som uppstod när det kommunistiska bolsjevikpartiet tog makten i Ryssland. Efter andra världskriget blev motsättningen mellan öst och väst påtaglig, ohjälpligt bitter och total. I en värld präglad av den svåra motsättningen hade stater och kyrkor att forma en självförståelse och träffa sina val. Innan murarna föll är ett bidrag till förståelsen av denna konfliktfyllda tid. Olika forskare kartlägger kyrkornas internationella arbete och bidrar med insiktsfull orientering om Svenska kyrkans internationella relationer. Andra forskare redogör för hur Svenska kyrkan i Sverige påverkades av och reagerade på kalla krigets olika förhållanden. Här visas också på den debatt som kyrkliga ställningstaganden gav upphov till. Författarna till Innan murarna föll har haft en klar ambition att med sina olika bidrag medverka till en bättre förståelse av den tid som vi benämner kalla kriget.

Svenska kyrkans dåtid, nutid och framtid innehåller historiska perspektiv, samtidsanalys och framtidsspaningar. Här kommer ett brett spektrum av röster till tals som repliker i ett levande samtal. Artiklarna hölls ursprungligen som föredrag på Laurentiistiftelsen i Lund. Boken vill bidra till en fördjupad diskussion om Svenska kyrkans särart och läge och till en ny hängivenhet för hennes förnyelse.

Detta är en jubileumsbok med anledning av att Skara stift år 2014 firar 1000 år. Den utges i Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie, och vill spegla stiftets rika andliga historia och tradition. Medveetet speglar innehållet i artiklarna sådant som sällskapet inte tidigare behandlat i sin utgivning. Vi får läsa om utgrävningsresultaten från Varnhem som visar på en tidig kristen närvaro, hur Skara stift var på 1000-talet och lära känna den tidens biskopar. Vi möter Ingegerd, Olof Skötkonungs dotter, som blev Rysslands första helgon. Jungfru Maria och hennes ställning i Skara stift belyses liksom kvinnor i skara stift under 1000 år. Boken berättar även om hur pilgrimsvandringar på medeltiden gick till. Andra artiklar behandlar mer närliggande händelser i tiden: strukturfrågor, delningen av Skara stift, missionen liksom Birger Forell som var krigsfångarnas vän. Bokens innehåll täcker i princip stiftets 1000 år, en historia som började med ett religionsskifte. Mycket tyder på att vi idag, tusen år senare, också befinner oss i en brytningstid. Jubileumsboken berör därför slutligen frågan om religionens och kyrkans ställning och utmaningar på 2000-talet.

Johan Sundeen zeichnet ein Portrait von Birger Forell, indem er dessen dramatische und von Arbeit für die Mitmenschen – nahezu unmenschlich anstrengende – Lebensleistung darstellt. Sundeen folgt Forells Spuren von dessen Studienjahren 1919–1920, über die dunklen Jahre in Deutschlands Hauptstadt 1929–1942 und der Arbeit mit deutschen Kriegsgefangenen 1944–1948 zum Nachkriegseinsatz im Gripenberg-Komitee und im Komitee für christliche Nachkriegshilfe. Das große Finale dieses Buches ist Forells Arbeit mit der Gründung und dem Aufbau der Flüchtlingsstadt Espelkamp. Einer von Birger Forells Freunden, der Lektor für Schwedisch, Wilhelm Scharp, schrieb bei Forells Tod 1958: „Wenige Schweden haben einen größeren Einsatz geleistet, um Europa wieder zu einem Heim für Menschen zu machen.” Das Buch – Ein Leben für das Land des Masselendes – enthält ein Vorwort von Per Thöresson, Schwedens Botschafter in Deutschland. Dr. Johan Sundeen ist Dozent für Ideen- und Wissenschaftsgeschichte. Er arbeitet als Forscher und Universitätslehrer an der Hochschule in Borås. Johan Sundeen hat zuvor vier historischer Monographien auf Schwedisch veröffentlicht.

När vänstern tog makten över kyrkan Med jämna mellanrum bryter debatter ut om politiseringen av Svenska kyrkan. Inte sällan är temat att andlighet och teologi har ställts i skuggan av ett samhällsengagemang i linje med den profana vänsterns agenda. Trots detta och trots att en rad kyrkliga makthavare, med KG Hammar i spetsen, har berättat om hur hela deras gärning och tro har präglats av 68-rörelsen, har forskningen inte visat något nämnvärt intresse för frågan om sextio- och sjuttiotalsradikalismens påverkan på svensk kristenhet. I den på ett omfattande källmaterial baserade studien 68-Kyrkan: Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965 1989 visar Johan Sundeen att arvet efter 1968 varaktigt har präglat nätverk av inflytelserika opinionsbildare inom Svenska kyrkan och ett antal andra trossamfund. Under det s.k. röda decenniet gjorde en krets av teologer gällande att kristendom och marxism ska ses som andliga kusiner. Från predikstolar och lärosalar förkunnades att Jesus var socialist, och att kristendomen är en inomvärldslig proteströrelse. I den stora kampen om världen stod Gud och befrielserörelser i Afrika, Asien och Latinamerika på den goda sidan, Västerlandet, den borgerliga demokratin, marknadsekonomin och en passiviserande andlighet på den onda. Johan Sundeen dokumenterar utförligt den kristna vänsterns sympatier för Maos Kina, Castros Kuba, Ortegas Nicaragua samt Honeckers DDR. Regimer med svåra människorättsbrott sitt samvete och med förföljelse av kristna på sitt program, men vars marxist-leninistiska samhällssystem sades vara delar av Guds plan för en värld präglad av godhet, jämlikhet och rättvisa. Boken är oumbärlig läsning för var och en som vill förstå ett lika viktigt som förbisett element i den svenska kristenhetens moderna historia. OM FÖRFATTAREN Johan Sundeen är idé- och lärdomshistoriker och verksam som universitetslektor vid Bibliotekshögskolan i Borås. Han har tidigare publicerat bland annat Andelivets agitator: J.A. Eklund, kristendomen och kulturen samt Reflektioner från Periferin: Böcker, bildning och idédebatt. Johan Sundeen är bosatt med sin familj i Brämhult och är praktiserande katolik.

Förvaltarskap i stället för koncentration till nuet. Samarbete på likvärdiga villkor i stället för krav på snabba förändringar. Respekt för människors hemkänsla, inte förakt gentemot landsbygden. Respekt för människors vilja att själva ta ansvar för miljö och natur. Det är några av de perspektiv denna antologi med sex unga debattörer ger, bortom dimensionen statsstyrning gentemot marknad, men lika mycket utöver konfliktlinjen populism mot expertvälde. De sex bidragen av Christoffer Anger-Håål, Tony Gunnarsson, Emma Jaenson, Edel Irén Segersam, Pontus Westerholm och Daniel Åkerman inleds med en essä av docent Johan Sundeen och avslutas med en efterskrift av fil dr Stig-Björn Ljunggren.