Karin Aronsson – författare

Samtal fyller våra liv, från tv-sända nyhetsintervjuer till familjers förhandlingsarbete. För många yrkesgrupper, som läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, lärare och jurister, är samtalet det viktigaste verktyget.

Denna bok presenterar Goffman, samtalsanalys och andra teorier om samtal, tillämpade på olika arenor: från rättssalen, läkarmottagningen och klassrummet till samtal runt köksbordet.

Här diskuteras teori och empiri med bäring på styrning, motstånd och vardagslivets diplomati, från barnets första dialog till skolans kvartssamtal och föräldrars vårdnadstvister. Fokus är på diskursiva resurser och oskrivna regelverk, men också på hur det uppstår pauser, glipor och avbrott i samtal.

Mycket i boken handlar om samtal med barn och den är rik på samtalsexempel som kan diskuteras i undervisningssammanhang. Åtskilliga av dem kommer från samtal där något står på spel.

Om författarenKarin Aronsson forskar, utifrån observationer och inspelade data, kring samtalsmönster i olika institutionella sammanhang. Under tjugo år var hon verksam som professor vid tema Barn, Linköpings universitet. I dag verkar hon som professor emeritus vid institutionen för barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har en omfattande produktion i internationella tidskrifter och sitter i flera redaktionsråd.

Traditional work on child development is often based on notions of an individual and decontextualized child. This volume involves a contribution to the rethinking of development: it presents a number of situated studies where children’s perspectives are documented through their interaction with others in situated practices, in family life and school and across social contexts.

This volume offers a toolkit for analyzing children’s perspectives and participation over time. In prior work, the interview has often been seen as the cardinal method – or the only method – for studying children’s perspectives. This anthology includes vignettes and case studies, with descriptions of children’s actions in situated activity settings as well as illustrative transcripts from video-recorded social interaction. It opens up toward a broader view of ‘development’ in that it documents how children’s and youths’ perspectives and agency can be studied through their ways of interacting (or not interacting) in everyday life. One aspect of this is their verbal and nonverbal participation in family life and the social landscape of schools. Another feature is that it involves several chapters that problematize ‘impaired practices’ and dilemmas in the teaching of children with dysfunctions. The book as a whole is rich in empirical ethnographic examples that highlight life trajectories in and across social contexts.

Moreover, it features interview data and narratives that include children’s and youths’ own reflections on their lives and experiences of the social demands of family and school. This includes their own thoughts on being or becoming members of local communities.