Lina Wolff – författare

TILLDELAD AUGUSTPRISET 2025 – ÅRETS SVENSKA SKÖNLITTERÄRA BOK

"Liken vi begravde" är berättelsen om systrarna Jolly och Peggy, som växer upp som fosterbarn i en by i mörkaste Skåne. Det är en plats som tar fram det bästa och sämsta inom människan, fylld av legender och sanningar, lika levande som olycksalig. Peggy drömmer sig snart bort, till böckerna och lärdomen i Lund, medan det faller på Jollys lott att förstå och förklara uppväxtens alla kontraster: författarinnan som går igen, våldet som tycks växa ur marken och fosterfamiljens roll i det lilla samhället. För att inte tala om de otaliga morden och den skam som är behäftad med att växa upp på en fördömd plats. Resultatet är en hårresande roman om mod och hopp, om det närapå obesudlade ljus som kan växa ut ur mörkret.

Lina Wolff debuterade 2009 med novellsamlingen Många människor dör som du. Hon slog igenom 2016 med romanen De polyglotta älskarna, som belönades med Svenska Dagbladets litteraturpris och Augustpriset. Lina Wolff är också verksam som översättare.

"En roman att hänföras, förbluffas och skrämmas av." SvD

"Den är kort och gott fantastisk" UNT

"…en episodisk, dråpligt irrande kriminalhistoria med spår av såväl Roberto Bolaños '2666' som Kerstin Ekmans 'Grand final i skojarbranschen' [---] Själv gläder jag mig särskilt åt hur Wolff lyckas skapa sådan rörelse i prosan. Den går så snabbt, så lätt! Hur gör hon?" DN

"med ”Liken vi begravde” har Lina Wolff återigen skrivit en övertygande roman." GP

”Liken vi begravde” är […] riktig litteratur. Det vill säga en text där läsaren får genomleva förbjudna tankar, där genuint moraliska frågor får förbli levande. Den är mörk som svartsoppa och idyllisk. Vacker och perverterad. Mest imponerande av allt är att ”Liken vi begravde” till sist också måste läsas som en lovsång till Hörby." Sydsvenskan

TILLDELAD AUGUSTPRISET 2025 – ÅRETS SVENSKA SKÖNLITTERÄRA BOK

"Liken vi begravde" är berättelsen om systrarna Jolly och Peggy, som växer upp som fosterbarn i en by i mörkaste Skåne. Det är en plats som tar fram det bästa och sämsta inom människan, fylld av legender och sanningar, lika levande som olycksalig. Peggy drömmer sig snart bort, till böckerna och lärdomen i Lund, medan det faller på Jollys lott att förstå och förklara uppväxtens alla kontraster: författarinnan som går igen, våldet som tycks växa ur marken och fosterfamiljens roll i det lilla samhället. För att inte tala om de otaliga morden och den skam som är behäftad med att växa upp på en fördömd plats. Resultatet är en hårresande roman om mod och hopp, om det närapå obesudlade ljus som kan växa ut ur mörkret.

Lina Wolff debuterade 2009 med novellsamlingen Många människor dör som du. Hon slog igenom 2016 med romanen De polyglotta älskarna, som belönades med Svenska Dagbladets litteraturpris och Augustpriset. Lina Wolff är också verksam som översättare.

"En roman att hänföras, förbluffas och skrämmas av." SvD

"Den är kort och gott fantastisk" UNT

"…en episodisk, dråpligt irrande kriminalhistoria med spår av såväl Roberto Bolaños '2666' som Kerstin Ekmans 'Grand final i skojarbranschen' [---] Själv gläder jag mig särskilt åt hur Wolff lyckas skapa sådan rörelse i prosan. Den går så snabbt, så lätt! Hur gör hon?" DN

"med ”Liken vi begravde” har Lina Wolff återigen skrivit en övertygande roman." GP

”Liken vi begravde” är […] riktig litteratur. Det vill säga en text där läsaren får genomleva förbjudna tankar, där genuint moraliska frågor får förbli levande. Den är mörk som svartsoppa och idyllisk. Vacker och perverterad. Mest imponerande av allt är att ”Liken vi begravde” till sist också måste läsas som en lovsång till Hörby." Sydsvenskan

Många människor dör som du (2009) är en tonsäker och hårt skruvad debut. Scenen är ofta Spanien, ibland södra Sverige. Här är något skevt i verkligheten; det handlar om gränser som flyter, om sexualitet och rollspel. Berättelserna är rapporter inifrån olika existenser som alla är sysselsatta med sökandet efter livsluft i det trånga utrymme som tillvaron skapat åt dem. Det kan vara en bedragen hemmafru som anlitar en detektiv, en arbetslös kock som börjar spionera på sin granne, en universitetslärare som längtar efter den förälskelse som han hoppas ska återge honom livsgnistan eller några unga tjejer som tar hjälp av en spåkvinna för att ta reda på vad som väntar dem i framtiden. Lina Wolffs berättelser präglas av en precis avvägning i språk och rytm, svart humor, och oroväckande psykologi.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Max Lamas drömmer om en älskarinna som talar alla hans språk. Sökandet tar honom från Stockholm till Italien, där han lär känna en markisinna som står på ruinens brant. Ellinor kommer från en by i Skåne. En dag sätter hon in en kontaktannons: Jag är trettiosex år gammal och söker en öm, men inte alltför öm, man. Och Lucrezia bevittnar hur hennes mormor går under i sitt avfolkade palats.I denna vindlande romanväv står mannens blick på kvinnan i centrum – men också förförelsen och förödmjukelsen, älskarnas hjärtskärande tillstånd, och drömmen om förståelse.

En svensk skribent åker till Madrid för att få inspiration till sitt nästa projekt. I en bar träffar hon en man som tror sig vara förföljd av skaparna till en ljusskygg nätshow som han medverkat i. Han ber henne gömma honom, och i gengäld berättar han sin historia. Det blir upptakten till ett möte mellan skribenten och den diaboliska mirakelgöraren Lucia – ett möte som till slut tvingar skribenten att fatta ett ödesdigert beslut kring sin egen inre essens.

"Köttets tid" är en roman om människans behov av andlighet – dock med fötterna långt nere i en ytterst oandlig verklighets gyttja. Det är också en undersökning av köttet, kött i olika stadier, skepnader och konstellationer.

Nominerad till Sveriges Radios romanpris 2020.

Nominerad till Augustpriset för Årets Skönlitterära Bok 2022

”Vid vilken tidpunkt spårar allt ur? Några veckor senare ska hon försöka kartlägga händelseförloppet, försöka förstå i vilket ögonblick kompassen förlorar norrläget.”

En kvinna anländer till Florens där allt tycks henne främmande och överväldigande. Tegeltaken, kyrktornen, alla älskande par. Mannen hon har träffat. Hon tänker att hon själv kommer från en mycket karg trakt, har mycket att lära, och att han kan vara den som tinar den bottenfrusna jorden inom henne.

Det här är berättelsen om de två, om deras kroppar och sinnen. Om hennes grepp om honom, och hans allt hårdare grepp om henne. Djävulsgreppet.

”… så snillrik, så rolig, så oförutsägbar. Så tät och atmosfärisk …”

Rebecka Kärde, Dagens Nyheter

”… årets kanske bästa svenska roman.”

Mikaela Blomqvist, Göteborgs-Posten

”Rakt igenom är det gastkramande läsning och gestaltningen balanserar mästerligt mellan litterärt hisnande och saklig rapport.”

Barbro Westling, Aftonbladet

– Jag uppmanar dig att vandra i fyrtio nätter. Fyrtio promenader, fyrtio nätter av ofiltrerat inre gods, fyrtio drömmar. Vissa promenader kommer att vara omvälvande, andra kommer du knappt att märka. Vissa promenader kommer att gnissla och klämma i bröstet på dig, andra kommer bara att orsaka ett litet skratt eller ett subtilt obehag. Ty så måste både skrivandet och drömmandet vara.

– Vad? sa jag.

– Ett bejakande av det omvälvande, det skorrande och det fullkomligt banala.

I fyrtio korta prosatexter skildrar Lina Wolff skapandets frånsida, det omedvetna nattliv som ligger bakom all konst. Texterna i ”Promenader i natten” är drömska och dråpliga, ironiska och surrealistiska, men framför allt ger de oss unik insyn i den kreativa smältdegel som formar det vi kallar litteratur.

– Jag uppmanar dig att vandra i fyrtio nätter. Fyrtio promenader, fyrtio nätter av ofiltrerat inre gods, fyrtio drömmar. Vissa promenader kommer att vara omvälvande, andra kommer du knappt att märka. Vissa promenader kommer att gnissla och klämma i bröstet på dig, andra kommer bara att orsaka ett litet skratt eller ett subtilt obehag. Ty så måste både skrivandet och drömmandet vara.

– Vad? sa jag.

– Ett bejakande av det omvälvande, det skorrande och det fullkomligt banala.

I fyrtio korta prosatexter skildrar Lina Wolff skapandets frånsida, det omedvetna nattliv som ligger bakom all konst. Texterna i ”Promenader i natten” är drömska och dråpliga, ironiska och surrealistiska, men framför allt ger de oss unik insyn i den kreativa smältdegel som formar det vi kallar litteratur.

Nominerad till Augustpriset för Årets Skönlitterära Bok 2022

”Vid vilken tidpunkt spårar allt ur? Några veckor senare ska hon försöka kartlägga händelseförloppet, försöka förstå i vilket ögonblick kompassen förlorar norrläget.”

En kvinna anländer till Florens där allt tycks henne främmande och överväldigande. Tegeltaken, kyrktornen, alla älskande par. Mannen hon har träffat. Hon tänker att hon själv kommer från en mycket karg trakt, har mycket att lära, och att han kan vara den som tinar den bottenfrusna jorden inom henne.

Det här är berättelsen om de två, om deras kroppar och sinnen. Om hennes grepp om honom, och hans allt hårdare grepp om henne. Djävulsgreppet.

”… så snillrik, så rolig, så oförutsägbar. Så tät och atmosfärisk …”

Rebecka Kärde, Dagens Nyheter

”… årets kanske bästa svenska roman.”

Mikaela Blomqvist, Göteborgs-Posten

”Rakt igenom är det gastkramande läsning och gestaltningen balanserar mästerligt mellan litterärt hisnande och saklig rapport.”

Barbro Westling, Aftonbladet