Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten.   

Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld.   

Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.    

Mängder av människor lyssnar på musik varje dag, en förkrossande majoritet varje vecka, och en ansenlig minoritet hanterar själva ett instrument om de inte sjunger. Musiken tar alltså stor plats i våra liv. Bröllop, dop och begravningar inramas av musik. Musik kan göra det lättare att träna, roligare att städa, och för en del behövs musik för koncentrationens skull. Musik förlöser sorg, men det är också musik som får arméer att gå i takt; den förstärker såväl positiva som negativa känslor. Redan det lilla spädbarnet gungar spontant till organiserat rytmiska ljud - så vad är musik för något och varför har den sådan makt över oss människor? I RJ:s årsbok 2018 bidrar forskare med bakgrund inom allt från neurovetenskap, socialantropologi och musikvetenskap till ekonomisk historiamed texter om körsång, rave och liturgi, om samhällets musikalisering och musikens roll för både hälsan och det sociala, liksom svaret på varför det svänger.  

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2018 finns även i utgåvan 9789170612558. Denna utgåva av årsboken utgör också stiftelsens vänbok till avgående vd Göran Blomqvist.

Innehåll

Jan Fagius: Musik - ett evolutionens barn?

Töres Theorell & Fredrik Ullén: Om känslor och musik. Studier på tvillingar

Ulrik Volgsten: Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt

Peter Bryngelsson: Musikens dödliga egenskaper

Guy Madison: I musiken sådan ljuv besatthet bor. Om rytm, sväng, attraktion och musikens ursprung

Palle Dahlstedt: Begränsningarnas musik. Frihet och kontroll i kreativa processer

Gunilla Iversen: Maktens musik och musikens makt under Karl den skalliges tid

Karin Strinnholm Lagergren: O Birgitta, du som talat med all vishet. Musikens makt i den heliga Birgittas klosterorden

Maria Schildt & Lars Berglund: Hur franskt blev svenskt. Om användning av prologer vid svenska hovet 1680-1718

Mats Greiff: Skiffle - hemmagjord musik med kraft att förändra världen 

Alf Arvidsson: Mellan urkraft och modernitet. Afroamerikanska musiktraditioner i Sverige

Rasmus Fleischer: Vad betyder det att musik är live?

Jonas Otterbeck: Den nya islamiska popmusiken och Maher Zain

Anna Gavanas: Klubbkulturers värde i den politiska ekonomin. Disco och rave i Stockholms dansmusikhistoria 

Gunnel Fagius: Kör i rörelse. Ett historiskt perspektiv på det svenska körundret

Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten.   

Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld.   

Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.