Dibb förlag – förlag

Linköping – staden på slätten, brukar det heta. Det tidiga Linköping kom att uppföras som en central plats i en rik jordbruksbygd mellan ett krön på en rullstensås och området ned mot Stångån. Under lång tid är detta den geografiska begränsningen för den växande staden. I Lars Danielssons bok får vi följa Linköpings expansion från en liten agrar stad till ett modernt samhälle. Handel, hantverk och administration, såväl kyrklig som värdslig, präglade staden under lång tid. Stadens torg, särskilt Stora torget, blev viktiga mötesplatser för såväl boende som inresande. Den kyrkliga makten med den mäktiga domkyrkan kom att koncentreras till de mer höglänta delarna. Vid Stora torget bosatte sig från 1600-talet välsituerade personer. Fattigare människor fanns mer i stadens periferi. I staden växte efterhand fram ett varierat näringsliv av småföretagare och under 1800talet ökade befolkningen genom inflyttning. Kraft ägnades nu åt att förbättra stadsmiljöerna samtidigt som det skapades särskilda rekreationsområden. Vi får följa Linköpings fortsatta expansion och modernisering fram till det sena 1950talet då trafikfrågorna kom att spela stor roll för stadsutvecklingen.

Deltog ryska krigsfångar i byggandet av Göta kanal? Blev kanalen omodern när järnvägen kom? Hur uppkom uttrycket ”skilsmässodiket”? I Lyckans smala hav möter läsaren många människor vars liv på olika sätt präglats av Göta kanal; Margta Görsdotter, dalkullan som blev kanalarbetare, och sagoberättaren H C Andersen som reste på Göta kanal och skrev ner allt han såg. I modern tid träder andra människor fram; Tage Danielsson som 1975 skrev visan som gett boken dess namn och dagens fritidsbåtsskeppare som håller kanalen levande. Johan Sievers är journalist och slussvärd på Göta kanal. Med hjälp av reseskildringar, tidningstexter, visor och historisk forskning berättar han om Göta kanals 200-åriga historia, från nationellt prestigeprojekt till en välanvänd transportled och slutligen ett stort turistmål.

Den här boken berättar inte om bryggteknik eller analyserar olika ölsorter. Den handlar om tiden när svenskarna lärde sig att dricka öl och fortfarande hade en enkel syn på detta. Nu är det mer än 60 år sedan mellanölet lanserades med buller och bång. Men det blev bara en parentes. Endast under tolv år kunde svenskarna köpa mellanöl i vanliga livsmedelsaffärer. Mellanölet var en del av tidsandan i en omvälvande tid. Konjunkturerna var goda, ungdomsgenerationen var stor och många olika friheter stod på programmet. Att köpa en kasse öl blev ett sätt att manifestera frihet och att förhålla sig till Svensson som rusade på i ekorrhjulet. År 1977 var det roliga slut – mellanölet fick klä skott för många av tidens problem. Beslutsfattarna var i stort eniga om ölets negativa effekter och att dessa mest drabbade de unga. Ölets snöpliga slut blev början på en rad restriktioner.

”Fint och schangtilt” består av femton fristående kapitel som tillsammans med ett stort antal bilder skapar en bok. Här möts både stort och smått, liksom gammalt och nytt, i en berättelse om Linköping — den ganska idylliska småstaden som efterhand blivit större och som på äldre dagar blivit en liten storstad. [br][/br] Sedan 2005 har bokens författare Gunnar Elfström medverkat som medarbetare i Corren med många hundra uppskattade lokalhistoriska artiklar. Det är en del av dessa som slagits samman till ett antal teman och som berättar om Linköping i det förgångna. Vi möter intressanta personer, envisa entreprenörer, politiker, engagerade välgörare och vanligt folk. [br][/br] GUNNAR ELFSTRÖM är hedersdoktor vid Linköpings universitet. Han började sin karriär i Linköping som museiman på Östergötlands museum, blev sedan chef i Gamla Linköping under 26 år och avslutade yrkeskarriären som stadsantikvarie fram till pensionen år 2014. Under åren har det blivit många böcker och artiklar i olika sammanhang. Mest uppmärksamhet har nog bokserien om Linköping från 1950 till 2000 fått. Gunnar har ansvarat för böckerna om Linköping under 1950-, 1960- och 1970-talen.

Allt började i en hyrd och anspråkslös lägenhet i centrala Linköping i början av 1960-talet. Där startade Sten-Åke Lindholm en postorderverksamhet under namnet ”Handelsbolaget BIL-TEMA”. Affärsidén gick ut på att sälja biltillbehör och reservdelar utan fördyrande mellanled. Genom att sänka priserna kom Biltema att punktera den auktoriserade bildelsbranschens gamla monopol och därigenom bidra till den svenska bilboomen som följde. Redan från starten fanns hinder och utmaningar. Vissa tidningar vägrade ta in företagets annonser, det uppstod varumärkestvister med tillverkare och leveransstrider med grossister och generalagenter. Och med de låga priserna följde en kritik mot produkternas kvalitet. Men inget hinder visade sig för stort. Det här är berättelsen om Biltemas uppstartstid i Linköping och de avgörande stegen på vägen mot att bli motoristens bästa vän och en miljardkoncern. Det är en fascinerande historia om motgångar och medgångar. En framgångssaga som växt genom kriserna.

"Judarnas inflytande på alla områden hotar att föröda vår kultur och odling och förkväva den nordiska rasens idealitet. Känslan för fosterlandet, moral och religion söker judendomen utplåna." Orden kommer från en Linköpingsnazist på1930-talet, men tongångarna är skrämmande lika de i dagens polariserade samhälle där de etablerade partierna beskylls för att ha splittrat Sverige med en alltför generös invandringspolitik. Bländad av brunt handlar om de nazistiska rörelsernas utveckling och mottagande i Linköping under perioden 1933-1945. Hur utbredd var nazismen? Vilken roll hade institutioner som skolan, kyrkan och media? Johan Perwe har kartlagt ideologiskt övertygade nazister, pronazistiska sympatisörer och Tysklandsvänner i Linköping. Vissa var kappvändare som efter kriget gick under jorden, anpassade sig och dolde sitt förflutna. Andra släppte aldrig sin övertygelse. Men det fanns också de som gjorde motstånd, som stod upp för solidaritet och medmänsklighet. Den här historien handlar också om dem. "En stor eloge förtjänar Johan Perwes omistliga arbete med att synliggöra vårt arv och göra oss medvetna om att 'fake news' och 'alternativa fakta' fortlevt i till synes städade sammanhang. Värdet av journalistisk integritet är något att hålla i minnet i dessa tider när medmänskligheten och demokratin står inför nya svåra prövningar. Dessutom är 'Bländad av brunt' en riktigt, riktigt bra och angelägen bok." / Erik Jersenius, Corren

I stort sett all historieskrivning skildrar 1800 års riksdag i Norrköping, och den samtidigt genomförda kröningen av Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden, som misslyckade och närmast löjeväckande tillställningar: Den tre månader långa riksdagen präglades av kungens politiska oförmåga och sociala inkompetens. Och den kostsamma kröningen utvecklades till ett skrattretande spektakel där precis allt gick fel. Denna beskrivning har traderats av historiker ända sedan 1800-talets första hälft. Men hur sann är den? Under tre vårmånader år 1800 utgjorde Norrköping rikets centrum, och i staden upplevdes denna tid som en enda lång fest. I samtida källor framkommer tydligt att den vedertagna bilden av kungens misslyckanden i Norrköping är en konstruktion. Måhända ett försök att rättfärdiga avsättandet av Gustav IV Adolf från den svenska tronen, vilket skedde 1809? Det är, som bekant, vinnaren som skriver historien. Peter Carelli (f. 1960) är medeltidsarkeolog och docent i historisk arkeologi med medeltiden som specialisering. Han har även fördjupat sig i staden Norrköpings historia och utgav 2017 monografin En synnerligen vacker och blomstrande stad: Historisk-arkeologiska perspektiv på Norrköpings äldre historia (ca 1000–1800).

Bilden av Linköpings stifts långa, innehållsrika och spännande historia målas i denna introduktion, presenterad i två separata volymer, med relativt breda penseldrag. Den visar på internationella utvecklingslinjer, som påtagligt påverkade händelseutvecklingen i den medeltida svenska kyrkoprovinsen och därmed också i Linköpings stift. Efter stor turbulens och reformationens inbrott under 1500-talet, över enhetssamhällets tid och in i modern historia, är utvecklingen inom stiftet intimt förknippad med utvecklingen på den nationella scenen, såväl inom den politiska, sociala, ekonomiska som kyrkliga sfären. För att en rimlig bild av stiftets historia ska kunna framträda, presenteras därför även en mer eller mindre omfattande nationell kontext. De breda dragen tecknas samtidigt som mer precisa lokala skeenden får utrymme. Det kan gälla utvecklingen i en bygd eller händelser i en församling. Det kan också gälla personer som haft en avgörande betydelse på lokal- eller stiftsnivån, eller detaljer som belyser en viss tid eller en viss händelse, alltså konkreta realiseringar av övergripande utvecklingstendenser och beslut. De båda volymerna, rikt försedda med noter, är en uppföljning av författarens tidigare publicerade volymer om Linköpings stiftfts historia. Det sammantagna personregistret omfattar omkring 1 300 namn. Kjell O. Lejon är professor em. i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet. Han har föreläst i tolv länder och vid sidan om en lång rad artiklar även publicerat ett 30-tal böcker.

Bilden av Linköpings stifts långa, innehållsrika och spännande historia målas i denna introduktion, presenterad i två separata volymer, med relativt breda penseldrag. Den visar på internationella utvecklingslinjer, som påtagligt påverkade händelseutvecklingen i den medeltida svenska kyrkoprovinsen och därmed också i Linköpings stift. Efter stor turbulens och reformationens inbrott under 1500-talet, över enhetssamhällets tid och in i modern historia, är utvecklingen inom stiftet intimt förknippad med utvecklingen på den nationella scenen, såväl inom den politiska, sociala, ekonomiska som kyrkliga sfären. För att en rimlig bild av stiftets historia ska kunna framträda, presenteras därför även en mer eller mindre omfattande nationell kontext. De breda dragen tecknas samtidigt som mer precisa lokala skeenden får utrymme. Det kan gälla utvecklingen i en bygd eller händelser i en församling. Det kan också gälla personer som haft en avgörande betydelse på lokal- eller stiftsnivån, eller detaljer som belyser en viss tid eller en viss händelse, alltså konkreta realiseringar av övergripande utvecklingstendenser och beslut. De båda volymerna, rikt försedda med noter, är en uppföljning av författarens tidigare publicerade volymer om Linköpings stifts historia. Det sammantagna personregistret omfattar omkring 1 300 namn. Kjell O. Lejon är professor em. i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet. Han har föreläst i tolv länder och vid sidan om en lång rad artiklar även publicerat ett 30-tal böcker.

Syrener och snöbär pekar ut gamla torpställen även om dessa är borta sedan länge. Vid ödetorp och gamla grunder blommar akleja, brandlilja, stormhatt och lupin, och i snåren, vid till synes helt övergivna platser, dyker det upp påskliljor, snödroppar och vårtörel. Växter som överlevt i ett halvsekel utan särskild vård. I denna andra och utökade upplaga berättar Inga Wallenquist personligt och engagerande om några av de vanligaste torpväxterna och deras kulturhistoria. Hon skriver om deras ursprung, när de odlades i Sverige och hur de användes förr. Hon har jämfört växtinventeringar från flera olika län. Blommorna i stugrabatten hos de forna torparna är både lättodlade och tåliga. Växter som under lång tid anpassat sig till växtplatsens klimat, jordmån och miljö. De är därför väl värda att odla även vid våra dagars torp och sommarstugor. Ett 40-tal växter beskrivs med anvisningar om odling och förökning, alla presenterade med bild, ofta i vackra gamla torpmiljöer. "Våra älskade torpväxter är en trevlig bok som jag rekommenderar varmt och det var ett nöje att läsa en svensk trädgårdsbok där författaren är väl påläst och kan sitt ämne." Johan Pettersson i TA/Trädgårdsamatören Nr 1:2008

Se på vår fina stad, jag blir inte glad, den verkar död. Så inleds Linköpingsbandet IQ 55:s debutsingel Livet är en bluff. Före 1977 var Linköpings musikliv präktigt, torftigt och anpassat för en medelålders publik. Allt det förändrades med punken. Ett gäng tonåringar blåste liv i vad som kom att bli en av Sveriges mest vitala punkscener. Beväpnade med högljudda instrument, arga texter och en do it yourself-mentalitet startades punkband i en rasande fart. Men den kreativa explosionen hade bara börjat. Publiken strömmade till punkkonserter på fritidsgårdar, det startades skivbolag och släpptes skivor. Det gavs ut fanzines och gjordes punkaffischer. Det här är boken om punkrörelsen 1977-1986. Den innehåller intervjuer med de viktigaste banden och texter om bland annat rockföreningen Rock d'Amour, replokalshuset Skylten och skivbolagen. Självklart är boken full av punkigt bildmaterial samt innehåller en avdelning vikt åt de karaktäristiska affischerna. Författare till boken är: Patrik "Packe" Sjösten - startade band som 13-åring och blev senare sångare och gitarrist i Raped Teenagers. Peter Kagerland - medlem i flera av de tidiga punkbanden, gjorde fanzinet Tristess samt var aktiv i Rock d'Amour. Har tidigare skrivit böckerna Ny våg och Punklyrik. Coste Eriksson - sångare i Lowriders som här bidrar med kåserier om sitt händelserika punkliv. Correns kulturchef Erik Jersenius: "Just därför är 'Livet är en bluff' så viktig, en lekfull encyklopedi och läcker coffetablebok i ordets bästa bemärkelse. Rent estetiskt påminner boken förstås om fanzinen, lik ett enda stort punkigt kollage."

Dödspilotens son är boken om Karl-Erik "Karle" Thellman, propellersnickare på Malmen i femtio år. Det är boken om flygets barndom och livet i både det civila och det militära Malmen i början av det förra seklet. Från första parkett kunde Karle följa flygets framväxt, den tekniska utvecklingen, piloternas mödor, hjältedåd och alltför många dödskrascher. Länge anade han att det var något fel i hans liv; han kände sig utanför, kärlekslös och undanskuffad. Flygarna blev hans vänner när andra svek, flygplanen blev hans stora kärlek och han utvecklade en märklig egenhet som kunde rädda liv. Den här boken skildrar en dramatisk och spännande tid i utkanten av Linköping. Den innehåller flera märkliga levnadsöden och tragedier. Karle förde noggranna anteckningar över sitt liv, om människorna och flygplanen. Han publicerade också en del av sina minnen och åtskilliga initierade flygartiklar i bland annat Östgöta Correspondenten. Detta material och mer personliga dokument och berättelser har legat till grund för den här boken. Karle var morbror till bokens författare. Åke Stolt är journalist och författare. Dödspilotens son är hans tionde bok. Han har bland annat skrivit två uppmärksammade verk om de olympiska spelen, Ingen lek utan eld och Ringar av is. Han har som den förste sportjournalisten i landet tilldelats Stora Journalistpriset, bevakat femton olympiska spel, åtta fotbolls-VM, tio friidrotts-VM och skrivit uppåt åtta tusen krönikor från stora delar av världen. Under drygt tjugo år arbetade han på Östgöta Correspondenten i Linköping och var under nästan lika lång tid sportchef och krönikör på Sydsvenska Dagbladet. Åke Stolt har gjort egna radio- och TV-program (bland annat Sommar i P1) och ofta anlitats som debattör i radio och TV.

I början av 2000-talet växte Göta kanal fram som ett av Sveriges största besöksmål. Men hos Göta kanalbolag fanns en växande oro för kanalens skick. Decennier av bristande underhåll hade utvecklats till en säkerhetsrisk. En rapport 2014 visade på två alternativ: Antingen en totalrenovering av kanalen – eller att stänga den för gott. Det blev startskottet för ”Göta kanal 2.0”, ett renoveringsprojekt som omfattade 87 km grävd kanal, 58 slussar och 4 km kajer. Många av åtgärderna hade aldrig gjorts förut och man fick pröva sig fram med en blandning av gamla metoder och ny teknik. Kanalens ursprungliga skick skulle behållas samtidigt som man tog hänsyn till moderna krav på hållbarhet, besökarnas säkerhet och beredskap för framtida klimatförändringar. Göta kanal 2.0 har kostat närmare en miljard kronor och är den största renoveringen i kanalens 200-åriga historia. Journalisten Johan Sievers och fotografen Göran Billeson har följt arbetet vilket skildras i den här boken.

"De usla pengarna, att det alltid ska vara så ondt om dem när de äro så viktiga och nödvändiga!" Så skrev Märta Rudbeck i ett brev till vännen Gerda Fougstedt år 1915. Emma Toll, Tyra Kleen och Märta Rudbeck valde konstnärslivet trots avsaknaden av ekonomisk trygghet, trots att patriarkala strukturer direkt eller indirekt begränsade dem, trots att det innebar ett liv utan egen familj. De vigde sina liv åt konsten och kampen för bättre förutsättningar för kvinnliga konstnärer. De utbildade sig, de deltog i kulturlivet på kontinenten och de vitaliserade den svenska konstscenen. Emma Toll, Tyra Kleen och Märta Rudbeck var rebeller - och mademoiseller. Det här är en historia om några av kvinnorna som gick i bräschen.

Fokus i min berättelse från det politiska fältet ligger på den sociala kompetensen, den ofta osynliga men helt avgörande grunden för ledarskap. Politik kan lätt reduceras till ideologiska skiljelinjer och sakfrågor, men bakom varje beslut, debatt och maktspel står människor av kött och blod. De bär sin personlighet, sina erfarenheter, styrkor och svagheter med sig. Det handlar också om förtroendevaldas relationer, makt och lite om vad som sker bakom kulisserna. Allt utifrån mina 55 års erfarenhet av politiskt arbete. Per-Olof Thulin (f. 1947) har under sina tjänsteår arbetat i ledande ställning med frågor som rör organisation, utbildning, kampanjer, arrangemang och politiskt programarbete. Han har själv haft olika politiska uppdrag i kommun och landsting och då främst inom den sociala sektorn. Efter många års erfarenhet av mentorskap och personligt engagemang har han utvecklat en expertis inom ledarskap med social kompetens.

Curt Lindhè och hans liv med fiskarna är en förtjänstfull biografi som fyller ett tomrum i den svenska sportfiskehistorien, där Lindhè under många år var en förgrundsgestalt både genom sina böcker och sitt engagemang i det organiserade sportfisket. Författaren Björn Borg har följt i Curt Lindhès spår från barnaåren och framåt och kastar nytt ljus över den mångsidige Lindhès gärning och karriär. Lindhès inflytande över det breda sportfiskets utveckling och popularisering i Sverige tiden efter det andra världskrigets slut ska inte förringas, vilket blir tydligt i denna biografi. /Benny Lindgren (tidigare mångårig redaktör för tidningen Svenskt Fiske och författare till Sportfiskarna och livet under ytan, en bok om det organiserade sportfiskets framväxt och utveckling i Sverige.)

Linköpingsfotografen Göran Billeson har länge talat om att göra en bok med bilder från Linköping som speglar stadens utveckling. Linköping är en av de svenska städer som vuxit mest sedan andra världskriget. Det är ett känt pedagogiskt grepp att visa på förändring genom att jämföra äldre bilder med nytagna. På så vis blir det förgångna en tydlig relief till nuet och tvärtom. Här har Göran Billeson visat sin skicklighet genom att finna samma motiv i dagens Linköping som också äldre tiders Linköpingsfotografer gestaltat före honom. Det rika bildmaterialet gör nästan boken till en fotografisk stadsvandring i tid och rum. Gunnar Elfström, Linköpingskännare och nestor på området, har kunnigt skrivit de flesta bildtexterna. Hans Nilsson, historiker med lokalhistoria som specialitet, har kompletterat och samordnat. Resultatet är ett nytt stycke Linköpingshistoria som du nu håller i din hand.

Länge fanns bara knapphändiga uppgifter om Henrik Åberg (1841–1922), Linköpingspojken som blev Argentinas nationalarkitekt. Vem var han egentligen? Journalisten Johan Sievers har gått i hans fotspår och funnit en mångbegåvad man med ett fascinerande livsöde. Berättelsen om hans liv handlar inte bara om storslagna renässansbyggnader, konstnärsdrömmar och entreprenörskap, den är även en del av svensk emigrationshistoria. Henrik Åberg var bara 15 år gammal när han lämnade barndomsstaden Linköping och gav sig ut i världen som jungman på skeppet Prins Carl. Efter studier på Konstakademien i Stockholm emigrerade Åberg till Buenos Aires, där han tog sig namnet Enrique Aberg och blev landets förste och ende nationalarkitekt. I slutet av sitt liv bodde han i San Remo där han ägnade sig åt en annan passion – måleri. Henrik Åberg återvände aldrig till Linköping men han glömde inte sin uppväxtstad. Vid sin död 1922 testamenterade han en stor summa pengar till byggandet av det som idag är Östergötlands museum.

Pär Thorell (1923-1969) var en mycket begåvad konstnär som bodde i Linköping, Stockholm och Nordingrå. Hans dagar slutade tragiskt då han blev offer för en eldsvåda i sin bostad i Nordingrå. Hans liv kan sägas leva upp till konstnärsmyten om ett olyckligt geni, som skapade och drack om vartannat. I sina bästa stunder tillhörde han de främsta oljemålarna i landet, och var också en skicklig etsare. ”’Ge tusan i att kalla mig mästare’ är en läckert bildsatt introduktion till och fördjupad förståelse av en sann östgötsk mästare.” /Erik Jersenius, Corren ”Boken är rikt illustrerad med väl återgivna målningar och teckningar som visar att Thorell var en skicklig konstnär med stor bredd i sitt uttryck. En trevlig och lättillgänglig bok för den med intresse för Pär Thorell eller Linköpings konsthistoria.” /Henrik Halvarson, BTJ

Barnen i skogen handlar om Noras svärmor Sonja som till följd av demenssjukdom går tillbaka i barndom. När hon börjar tala om syskon som ingen tidigare har hört talas om tror Nora inledningsvis att det är figurer sprungna ur Sonjas förvirrade tillstånd, men har ändå en känsla av att det är något som inte stämmer. Det är inledningen på en rad efterforskningar där Nora bland annat tar hjälp av Frida. Precis som Camilla Smedbergs debutroman Huset vid Kyrkgränd utspelar sig Barnen i skogen i Åtvidaberg. Historien rör sig i två parallella spår, ett i historisk tid och ett i nutid.

Frida har aldrig tidigare satt sin fot i Åtvidaberg, knappt ens hört talas om den lilla östgötska orten. Men när hennes sambo får kontrakt med det lokala fotbollslaget ÅFF bär flyttlasset till Åtvidaberg och det gamla hus Frida bara sett på bild. Granne med huset bor en äldre dam som omgärdas av rykten och väcker Fridas nyfikenhet. När Frida sedan hittar en gammal fingerborg i trädgården sugs hon in i ett mysterium från det förflutna som leder henne rakt in i en tragedi – i hennes eget hus. Jakten på svar tar Frida närmare Åtvidaberg, dess invånare och inte minst hennes mystiska granne och huset vid Kyrkgränd. Huset vid Kyrkgränd är en spännande relationsroman med inslag av feelgood. Den består av två parallella handlingar, en i nutid och en i dåtid, som skickligt vävs ihop och skapar ett effektfullt slut. ”Jag kunde inte sluta läsa! Spännande historia och de båda handlingarna i nutid och dåtid vävs ihop bra. Jag gillade verkligen miljöbeskrivningarna och fick en bra känsla för huvudkaraktärerna. Den här boken var svår att släppa!” /Lollos bokhörna

Linköping var länge en liten stad präglad av såväl handel och hantverk som världslig och andlig administration. I mitten av 1800-talet inleddes stadens industrialisering, men det gick sakta till en början. Den tidiga industrin var spridd inom ett antal områden: Trä, livsmedel, textil och metall. I begynnelsen var vattenkraften den viktigaste energikällan och de tidigaste industrierna samlades i anslutning till vattenfallen i Stångån. När elen slog igenom som kraftkälla innebar detta ett språng framåt. Många små företag hade präglat tiden fram till etableringen av det första storföretaget ASJ 1907. Efter hand kom metallindustrin att dominera och Linköping blev en industristad av mer klassiskt snitt. Den här boken beskriver den tidiga industrialiseringen och dess entreprenörer innan Linköping blev en egentlig industristad.

1960-talet var i mångt och mycket en tid präglad av utveckling och optimism för Linköping. Invånarantalet ökade med nära 25 procent, stadens yta tredubblades, vidare lades grunden för såväl universitet som universitetssjukhus. 1960-talet beskrivs i boken också som "Rivningarnas decennium". Tack vare fler än 300 fotografier från Östgöten och Östgöta Correspondenten är den här boken ett tvärsnitt av ett händelserikt decennium, där stora händelser och viktiga beslut delar plats med allt det som formade det vardagliga livet för alla Linköpingsbor: stadsliv, byggnationer, trafiksituationen, butiker och affärsliv, arbetsliv, politik, sjukvård och skola, flyg och militär, kultur, idrott och nöjesliv. Etnologen Gunnar Elfström fortsätter att dokumentera och levandegöra Linköpings historia. I den här boken berättar Gunnar utifrån för decenniet representativa fotografier om det som präglade vår stad under ett omvälvande årtionde fyllt av framtidstro. Gunnar Elfström var 1982-2008 chef för Friluftsmuseet Gamla Linköping och från 2008 till sin pensionering stadsantikvarie i Linköping. Gunnar har publicerat ett flertal böcker och har på DIBB förlag tidigare medverkat till utgivningen av filmerna "1940-talets Linköping - en resa i tid och stadsrum", "Linköping 1940-1975 - på spaning efter den stad som flytt" samt "60 år på 60 minuter - händelser i Linköping".

I början av 1970-talet tornade mörka moln upp sig över Linköping. Arbetsmarknadskrisen drabbade staden hårt, inte minst genom nedläggning av klassiska företag som Wahlbecks, ASJ, Ullastrumpan och Centralbryggeriet. Men vinden vände och framtidstron kom åter, inte minst tack vare utlokaliseringen av flera statliga verk till staden. Den för Linköping viktigaste händelsen under 1970-talet var att högskolan 1975 blev universitet. Att storkommunen skapades 1971 var naturligtvis också av stor betydelse. Det byggdes och satsades i Linköping, vilket inte minst framgår av att handeln genomgick en betydande förändring under 1970-talet. I början av årtiondet färdigställdes tre stora köpcentrum: Skäggetorp, Ryd och Ekholmen. Dessutom inleddes etableringen av externhandeln på Tornby. I boken skildras dessa stora händelser, men även Linköpingsbornas vardagsliv och nöjen. 1970-talet var bland annat discotekens och pizzornas årtionde, och idrottslivet upplevde sina glansdagar med framgångar inom fotboll, handboll och cykling. Med blicken på 1970-talets Linköping är en i raden av böcker om Linköpings historia som etnologen Gunnar Elfström publicerat. Tillsammans med böckerna om Linköping på 1950- och 1960-talen ges i denna bok en bild av den imponerande utveckling som Linköping genomgick under decennierna efter andra världskriget. Gunnar Elfström, hedersdoktor vid Linköpings universitet, var chef för Gamla Linköping åren 1982–2008 och därefter stadsantikvarie fram till pensioneringen 2014. Med början hösten 2005 har han publicerat över 650 lokalhistoriska artiklar i Östgöta Correspondenten.

Linköping år 1921 befann sig – liksom Europa i stort – i ekonomisk kris. I Linköping brottades man med sanitära olägenheter, trångboddhet, strejker och bråk men klev samtidigt in i en spirande modernism med kvinnlig rösträtt och starten på en ekonomisk tillväxtperiod. I Linköping 1921 – händelser och sociala förhållanden i en svensk stad målar Michael Cocozza upp en mångfacetterad bild av Linköping och Sverige under åren efter första världskriget. Politiska, ekonomiska och sociala förhållanden skildras ur ett mikroperspektiv men sätts samtidigt in i ett större sammanhang och knyter an till utvecklingen i riket. Med nedslag i politiska beslut, brottsmål, schismer och personliga öden som berör visar boken rent konkret vad som hände i Linköping 1921 men förklarar också varför. I en avslutande jämförelse mellan Linköping 1921 och Linköping 2021 framgår det att det mesta blivit bättre – men att något kanske också gått förlorat.

Hedvig har ärvt sin farmors gamla hus på Alpvägen i Åtvidaberg. En farmor hon aldrig har träffat. Eller? När Hedvig beger sig upp på vinden för att leta efter en gammal teservis hittar hon kartonger med farmoderns gamla saker. Ett ateljéfoto väcker hennes nyfikenhet. Vilka är personerna på fotot, och varför är det så välbekant? Ju mer Hedvig får reda på om fotot och de mystiska personerna desto fler frågor – och minnesbilder – väcks. Minnesbilder som ställer allt hon tidigare trott var sant på ända. Hemligheter på vinden är en berättelse som väver samman dåtidens Åtvidaberg, dess invånare och skeenden med nutidens. Här möter vi dolda familjehemligheter och tragiska människoöden, men också personer som vågar följa sina innersta drömmar och skapa det liv de vill leva. “Hemligheter på vinden är, precis som Camilla Smedbergs två tidigare böcker, en varm relationsroman med stråk av svärta och befolkad av intresseväckande karaktärer. Jag är dessutom svag för det berättartekniska grepp hon använder, med ett nutida och ett historiskt perspektiv som knyts samman av hemligheter som kommer i dagen.” — Susanne Abel/Boksann Camilla Smedberg är utbildad i historia vid Linköpings universitet. Parallellt med sin tjänst som eventkoordinator vid LiU är hon verksam som frilansande skribent och podcastproducent. År 2021 romandebuterade hon med Huset vid Kyrkgränd. År 2023 kom den fristående uppföljaren Barnen i skogen. Hemligheter på vinden är hennes tredje roman.

Boken Linköpings Hockey Club – och den förändrade självbilden lyfter fram historien bakom Linköpings HC, en historia som börjar långt innan den 4 augusti 1976, dagen då föreningen bildades. Det var klubbar som IK Terra, BK Robbi och BK Kenty som la grunden för ishockeyn i Linköping och när LHC bildades övertog man Kentys spelartrupp, utrustning, plats i seriesystemet — och skulder. LHC brottades med svåra ekonomiska problem ända fram till 1991 då man gjorde ackord och sedermera tvångsnedflyttades till division II. Från och med säsongen 1991/92 har Linköpings HC gjort en fantastisk idrottsresa som tagit klubben hela vägen upp till Elitserien och SM-final. Nu är LHC en av de största klubbarna i Sverige och engagerar tusentals personer på olika sätt. Den här boken är ett försök att skildra HELA klubben: allt från ungdomsspelare och deras föräldrar till materialförvaltare, samordnare för publikvärdar och givetvis stjärnorna i a-laget. Följ med på en nostalgisk resa från ishockeyns bakgård till Sverigetoppen och lär känna personerna som gjort resan möjlig!

Den här boken handlar om 17 kulturutövare, om vad som driver dem, deras utmaningar och hur deras kreativitet formats. I centrum står just det där som våra huvudpersoner brinner för - att genom sitt utövande skapa möten med andra medskapare.

I Annika Elmqvists nya bok, ”Säg det med bilder” får hennes bilder tala för sig själva, utan kommentarer, från då till nu. Det samhällstillvända blandas med det drömska, med teckningar och målningar som visar en annan sida av livet. Några teman går igen, alltid aktuella: Krig - fred - världen - kvinnors villkor - arbetsliv - miljö – klimat. Det är ett långt tecknarliv hon öser ur, från starten med ”Historieboken” 1970. Detta för sin tid ikoniska verk skrevs och ritades som ett examensarbete på Konstfackskolan av Annika Elmqvist, Gittan Jönsson, AnnMari Langemar och Pål Rydberg och blev en radikal klassiker med sitt sätt att berätta i bilder och tecknade serier om hur Afrika blev fattigt och Europa blev rikt i kolonialismens epok. Den var nyskapande både bildmässigt och med sitt direkta tilltal och kom att inspirera många av senare tiders serieskapare – bland dem Liv Strömqvist och seriekollektivet Dotterbolaget, som också har givit ut ett särtryck ur Historieboken. Barnboken ”Sprätten på toaletten” gavs ut av Rabén & Sjögren och Verdandi i samarbete och var ett pionjärverk i miljöfrågan. Den lilla boken roade barnen med sin bajshumor och skrämde de vuxna med sina visioner av miljöförstöringen som vid utgivningstillfället 1970 ännu var något av en ickefråga. I hennes nya bok finns en del av en uppdaterad uppföljare, ”Sprätten på toaletten går för långt”, som kom 2005. Syn- och kännbart överallt i ”Säg det med bilder” är hur Elmqvists bildskapande genom livet har skett hand i hand med hennes starka engagemang i samhällsproblemen och försöken att lösa dem: i det internationella solidaritetsarbetet, i facket, i klimatrörelsen. För detta har hon fått ta emot utmärkelser både av den polska demokratirörelsen Solidaritet 2005 och Världsnaturfonden WWF, 2014.