idrottsforum.org – förlag

Tonårstjejer syns och diskuteras alltmer i media och i forskning, men idrottande tonårstjejer har ofta negligerats. I denna bok står dessa tjejers egna berättelser – om sig själva och varandra – i centrum. Under drygt ett halvår följde Julia Rönnbäck en grupp baskettjejer mellan 15 och 18 år på styrketräningar, basketträningar och matcher, och vid förflyttningar däremellan. Med en feministisk utgångpunkt analyserar hon hur tjejerna – som befinner sig i mellanrummet mellan barndom och vuxenhet – skapar och förhandlar genus och femininitet.Varför talar baskettjejer ofta om kropp, och vad menar de när de använder ordet ”biff”? Varför viker de upp shortsen innan matcher ska spelas, och vad gör de mer i omklädningsrummet? Varför ska inte benen vara korsade på bänken i anslutning till match, och vad händer om de korsas?Det är väl typiskt tjejer – om basket, kropp och femininitet riktar blicken mot dessa frågor. Bland baskettjejer och i studien är kroppen central, kropparna knuffar på såväl andra baskettjejkroppar som innebörder av femininitet inom idrott. För tjejerna och i studien är också de idrottsliga rummen viktiga; deras förhandlingar av genus sker i och mellan idrottens rum och i rum utanför idrotten, på sätt som glider in i och ömsesidigt påverkar varandra.English abstract:The aim of this dissertation is to analyse how a group of female basketball players – aged 15 to 18 and located in one of Sweden’s largest cities – construct and negotiate gender and femininity through bodily and verbal practices. The study is grounded in poststructuralist theories – primarily using the theoretical work of the philosophers Judith Butler and Michel Foucault. The methods used are qualitative: participant observations, interviews and written dialogues via Facebook. The writing method used is ethnographic fiction.The first part of the analysis shows how the female basketball players frequently talk about appearance and also how they repeatedly talk about the fleshier matters of the body – such as muscles and fat. These recurrent verbal practices are parts of the processes through which the girls construct gender and femininity, and a way of exercising relational power. The girls themselves explain their frequent talk about body and appearance as something “typical” for girls and thus they use a discourse that circles them (as young women) in order to make themselves understandable.The second part of the analysis depicts how the female basketball players – in the locker room – before every game construct similar and socially recognizable female bodies. These recurrent bodily practices are further parts of the processes through which the girls construct gender and femininity. Additionally, in the second part, the analysis show how the female basketball players – through verbal and bodily practices – transform gender and convert femininity within sport and also how they, in game situations, embody two different discourses: “Girl Power” and “the insecure (sporting) girl” that encompass young (sporting) women.One conclusion in the thesis is that discourses that surround young (sporting) females appear to be central in their creation of gender identity. Furthermore, the (sporting) girls are active participants in the ongoing debate regarding what (sporting) girls are, can be and should be.JULIA RÖNNBÄCK (f. 1983) är verksam som idrottsforskare vid Malmö högskola.

i denna antologi diskuteras idrott som ett föränderligt samhällsfenomen i gränslandet mellan kultur och natur. Artikelförfattarna företräder ett brett fält av forskningstraditioner: etnologi, kulturgeografi, pedagogik, historia, sociologi och idrottsvetenskap.I enlighet med ett kulturstudieperspektiv ställs meningsfyllda praktiker av vardaglig och spektakulär art i fokus. Boken är den första i sitt slag på svensk mark och bidragen förenas genom fokus på fysisk kultur inriktad på fostran, gemenskap och konkurrens.De elva artiklarna omspänner ämnesmässigt allt från parkour urban rörelsekultur utan tävlingsinslag till datorspelstävlingar vars tävlingsformer liknar idrottens. Här diskuteras idrotts­hybrider inom turism- och kulturindustrin så som nöjesparker och lekland, och friluftslivets sportifiering som ett uttryck för samtida äventyrlig entreprenörskultur.I ett kapitel behandlas idrottsjournalistik som producent av normer kring kön och etnicitet, i ett annat idrottens roll för uppfattningar om kroppslig normalitet och funktionshinder. Åter andra bidrag belyser badandets kulturhistoria och simhallens etnografi, eller närmar sig idrotten som en arena för kroppsligt lärande en tyst kunskap i samspel med skate­boardbrädan ­eller med högteknologiska fotbollsskor och sportkläder.Redakörer för Kulturstudier, kropp och idrott är Helena Tolvhed, historiker och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, och David Cardell, kultur- och samhällsvetare och doktorand vid Linköpings universitet.

Tre Kronor har kallats Sveriges mest folkkära landslag. Under ett antal år framstod det svenska herrlandslaget i ishockey rent av som landets största publikmagnet över huvud taget. Under VM på hemmaplan 1970 sågs Sveriges matcher av över två tredjedelar av landets vuxna befolkning, med en topp på hela 82 procent vid Tre Kronors dust mot Sovjet i turneringens finalomgång. Sverige stannade, medan ishockeysporten seglade i medvind!På senare tid har ishockeysporten i stort kommit i gungning. Svarta rubriker rörande alltifrån svidande nederlag och urvattnade VM-turneringar till landslagsmän inblandade i sex- och fylleskandaler har följts av diskussioner om Tre Kronors devalvering. Ändå finns det mycket som tyder på att ishockeyn idag står starkare än på länge, ja kanske någonsin. Vad beror detta väldiga is­hockeyintresse på? Hur har det skapats?I Folkhemmet på is söker idrottshistorikern Tobias Stark förklara ishockeyns framskjutna nationella ställning i Sverige. I hans unika studie skildras hur ishockeyn inom loppet av ett drygt halvsekel förvandlades från en oansenlig nordamerikansk importvara till en av landets mest omhuldade idrottsgrenar med ett landslag som lockade till närmast mangrann nationell samling.Folkhemmet på is är skriven av Tobias Stark, historiker och idrottsvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö. Boken är hans doktorsavhandling.

Skolans ämne idrott och hälsa är i fokus i denna avhandling. Ämnet har kritiserats för att vara prestations- och tävlingsinriktat och att undervisningsinnehållet delvis liknar formaliserade idrotter utanför skolan. I en pedagogisk intervention deltog fyra lärare i ämnet idrott och hälsa samt 68 högstadieelever på en skola. Ett sammanhållet danstema med utgångspunkt i Rudolf Labans rörelseramverk skapades för att uppmärksamma rörelseupplevelser och estetiska uttryck. Torun Mattsson använder multipla metoder i form av videoobservationer av undervisningen, intervjuer med lärarna och elevers narrativ i loggböcker för att belysa frågeställningarna från olika håll. Med utgångspunkt i pragmatismen analyserar hon lärares och elevers meningsskapande processer, samt belyser och diskuterar förändringar och utveckling i lärares undervisning och elevers lärprocesser. Vad sker i idrottslärares undervisning, och vilka erfarenheter gör de när expressiva dansuppdrag iscensätts i ämnet idrott och hälsa? Vad upplever elever, och hur beskriver de det som sker i undervisningen?Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa riktar blicken mot dessa frågor. I boken diskuteras undervisningens utformning och innehåll samt beaktandet av estetiska lärprocesser i en kroppslig praktik. Vidare diskuterar Torun Mattsson elever som aktörer, samt risk och vanor som förändringspotential i undervisning.Torun Mattsson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap på Malmö högskola. Hennes huvudsakliga verksamhetsområden rör didaktiska frågeställningar kopplat till skolämnet idrott och hälsa. Hon undervisar bland annat i dans för studenter på lärarutbildningen. Detta är Torun Mattssons doktorsavhandling.

Kutte Jönsson, som disputerade i praktisk filosofi 2004 vid Lunds universitet med avhandlingen Det förbjudna mödraskapet: En moralfilosofisk undersökning av surrogatmödraskap (Bokbox Förlag), har de senaste åren varit verksam som lärare och forskare i genus- och idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Hans nya bok, som också är en av tre från bokförlaget idrottsforum.org under oktober 2007, har Kutte Jönsson arbetat fram under sin tid som lärare i idrottsfilosofi vid Enheten Idottsvetenskap, Malmö högskola. Boken, Idrottsfilosofiska introduktioner, har undertiteln Nio kapitel om idrott och sport, moral och etik, kultur och kritik, kön och genus, politik och ideologi, kropp och teknologi, och här antyds bredden i Jönssons idrottsfilosofiska ansats. Är idrott moraliskt försvarbart? Kan idrotten vara rättvis och jämlik? Kan den vara jämställd? Är idrott och sport nyttigt för samhället? Utgör kommersialisering och professionalisering hot mot idrottens värden? Och utgör dopning och genetisk teknologi hot mot idrottens natur? I boken introduceras och problematiseras dessa och andra frågor genom ett raster av filosofisk argumentation. Bokens allmänna utgångspunkt är att idrott inte bara är politik och kultur. Idrott är även filosofi. Boken innehåller en kartläggning av det idrottsfilosofiska fältet, och introducerar vissa av de mest centrala idrottsfilosofiska och idrottsetiska problemen i vår tid. Framställningen genomsyras av genusperspektivet, då Jönsson menar att kön och genus är kopplat till centrala idrottsfilosofiska problem. Den grundläggande hållningen är dessutom idrottskritisk, i bemärkelsen att många av de argument som presenteras i boken är argument riktade mot den officiella idrottsmoralen. Kutte Jönsson har med sin första idrottsfilosofiska bok lyckats producera en veritabel sidvändare. Hans språk är lättflytande, hans stil är resonerande, hans filosofi är försiktigt undersökande och lätt provokativ, och tillsammans borgar det för en lärorik och underhållande läsning, för såväl studenter av idrottsfilosofi som för en idrottsintresserad allmänhet.

Jyri Backman är jur kand och idrottslärare, och undervisar sedan flera år i idrottsjuridik på sport management-programmet på Enheten Idrottsvetenskap, Malmö högskola. Han har tidigare publicerat Idrottsjuridisk rättsfallssamling med kommentarer och lästips, och därtill ett antal idrottsjuridiska artiklar. Tanken på att skriva en lärobok i idrottsjuridik har växt fram under lång tid i djup frustration över avsaknaden av riktade läromedel i det här området. Boken bygger på en bred kunskapsbas som täcker in merparten av den juridik som är relevant ur ett idrottsperspektiv. Traditionellt är idrotten en fritidsverksamhet som bygger på ideellt engagemang. Idrottens autonomi bygger på de demokratiska värderingar som styr vårt samhälle och förväntas utövas och organiseras utifrån denna värdegrund. I takt med idrottens kommersialisering har förutsättningarna förändrats, vilket leder till att samhällets regler och normer får en allt viktigare funktion. Elitidrotten blir i allt högre grad styrd av det juridiska regelverket. Här kan vi tala om idrottsjuridik som en egen disciplin. Idrotten, vår största folkrörelse, utövas till största delen som motions-, barn- och ungdomsidrott. I dessa idrottsliga sammanhang är inte idrottsjuridik avgörande på något sätt; men juridikens betydelse bör inte underskattas när det handlar om den professionella idrotten. Idrottsjuridik - en introduktion leder läsaren genom vissa utvalda rättsområden inom idrottsjuridikens värld och är tänkt att fungera som ett undervisningsunderlag för utbildningar som hanterar idrottens organisering och reglering, för föreningsaktiva, och för alla andra intresserade. Jyri Backmans bok fyller en djupt känd lakun inom svensk idrottsjuridik, och från flera idrottsutbildningar i landet har intresse uttryckts för att använda boken som kurslitteratur.

Träning är en stor och viktig samhällsföreteelse som engagerar hundra­tusentals människor varje dag. Det är om träning denna bok handlar, närmare bestämt om löpträningens historia i Sverige 1880–1995. Vilka olika träningsmetoder har tillämpats? Vilka har varit de stora tränarna i svensk friidrott och hur har de påverkat träningen? Detta är några av de frågor som besvaras. Dessutom redogörs för några svenska löparstjärnors träningsmetoder.Boken berör även den starka utbildningstradition som funnits i fri­idrotten. Tränaren Gösse Holmér introducerade ett vetenskapligt förhållningssätt i svensk friidrott och detta synsätt har fortfarande en stark ställning. Kring 1950 började dessutom den fysiologiska forskningen på Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, sedermera Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), att intressera sig för främst löpträning utifrån arbetsfysiologiska frågeställningar. Mot det vetenskapliga paradigmet har ett mer erfarenhetsbaserat förhållningssätt också existerat, men hållits tillbaka framför allt under 1980– och 1990–talen, trots uteblivna framgångar på löparbanorna. Boken avslutas med att förklara varför storstjärnorna Gunder Hägg och Dan Waern blev så framgångsrika och varför svensk lång- och medeldistansträning befinner sig i en djup kris sedan decennier, trots stora satsningar.LEIF YTTERGREN (född 1956) är docent och lektor i idrottshistoria vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

De skandinaviska länderna är lika i en rad hänseenden, exempelvis samhällsstruktur, lagstiftning och kultur. Också när det gäller fotboll finns stora likheter – Danmark, Norge och Sverige introducerades ungefär samtidigt under 1970- och 80-talen till den engelska fotbollen och dess supporterkultur i de i TV varje vecka återkommande Sportslørdag, Tippekampen, respektive Tipsextra. Senare, på 1990-talet, kunde skandinaviska fotbollsintresserade bekanta sig med den italienska ligafotbollens visuella fankultur. Förhållanden och företeelser inom europeisk fotbollskultur gjorde starkt intryck på den skandinaviska publiken. Detta till trots har utvecklingen av supporterkultur och fotbollsrelaterade oroligheter utvecklats asymmetriskt. I Fotboll och huliganism i Skandinavien presenteras ett antal inspel från olika utgångspunkter till debatten om huliganism i de skandinaviska länderna. Fotbollens supporterkulturer och oroligheter i anslutning eller med anknytning till fotboll är ett växande forskningsområde. I denna antologin samlas kompetenser av skilda slag i syfte att nå en bättre förståelse för fenomenet.Antologin är redigerad av JONAS HAVELUND, LISE JOERN och KRISTIAN RASMUSSEN vid forskningsenheten Sport og Kropskultur, Institut for Idræt vid Aarhus Universitet i Danmark.

Jonny Hjelm analyserar den beteendevetenskapliga idrottsforskningen i Sverige åren 1970-2010 och hur man behandlat ”tävlingsidrotten”, företrädesvis vid studier av barn- och ungdoms­idrott. Författaren menar att svenska idrottsforskare inte bara analyserat idrotten utan också påverkat dess utformning. Med utgångspunkt i Pierre Bourdieus fältbegrepp hävdar Hjelm att den moderna idrotten inte enbart är ett konsumtionsfält – ett område där människor utför idrottsliga aktiviteter med olika status – utan också ett produktionsfält där olika aktörer i konkurrens med varandra producerar och erbjuder de senaste sportutrustningarna, arenaupplevelserna etc., men också tillhandahåller – även här i konkurrens – tolkningar av hur idrott bör förstås. Idrottsorganisationer och deras representanter liksom sportjournalister är i detta sammanhang nyckel­kategorier, liksom idrottsvetenskapliga experter; dessa har också, för att använda ett Bourdieubegrepp, ”smak för idrott”. Författaren undersöker idrottsforskarnas kritik av tävlings­idrottens ”logiker” och brist på lekfullhet utifrån en närläsning av en rad idrottsvetenskapliga avhandlingar. Han identifierar meningsbärande begrepp och hur de kan länkas till övergripande värdesystem. Typiskt för den diskursiva förståelsen är dess oreflekterade, självklara drag – ”man” vet vad det handlar om, begrepp och tesdrivande resonemang är bekanta och behöver inte förklaras eller motiveras.Om svenska idrottsforskare kritiskt granskat tävlingsidrotten så granskas här kritiskt idrottsforskarnas texter och uttolkningar av den moderna idrotten. JONNY HJELM är professor i historia vid Umeå universitet. Han har av Svenska idrottshistoriska föreningen utsetts till 2015 års pristagare. Priset delas ut till ”välförtjänta personer som gjort stora insatser som kulturminnesvårdare inom idrottsområdet och/eller som idrottshistoriska forskare”.

Hur påverkas vi när vi går in i en byggnad för att utöva idrott eller anna form av fysisk aktivitet? Är idrottsrummet en medspelare, eller upplevs det som en motståndare? Bakom dessa ytligt sett enkla frågor finns en komplex problemställning som kräver kunskap om både arkitektur och psykologi. I sin bok belyser Roessler arkitektur och idrottsbyggnader utifrån ett psykologiskt perspektiv. Faktorer som ljus, färger, ljud, värme, ventilation och inredning stimulerar våra sinnen och har stor betydelse för hur vi mår och hur vi presterar. Men de individuella skillnaderna är stora, och psykologiska insikter kan inte alltid appliceras på idrottens rum och platser. Även om man vet att människan mår väl av dagsljus kan det vara besvärande när man spelar badminton eller volleyboll i en hall med mycket naturligt ljus. Det gäller att hitta eller skapa balans mellan behov och funktionella krav. Behov handlar inte enbart om det funktionella eller om välbefinnande. Vi behöver också känna trygghet, klarhet, identitet och avskildhet i de idrottsbyggnader där vi tillbringar så mycket tid. Environmental Psychology and the Sporting Space ger inga färdiga lösningar, men sammanfattar vad psykologin lär oss om arkitekturens betydelse för människans upplevelser, reaktioner och interaktion. Derutöver får läsaren ett bra arbetsredskap i form av en checklista med de punkter som måste beaktas när målet är att skapa idrottsarkitektur som främjar alla sinnesupplevelser. Boken är illustrerad i fyrfärg genomgående. Kirsten Kaya Roessler disputerade 1996 på anhandlingen Gestalttherapie und Geschichte. Brüche in der deutschen Erzähltradition (Egelsbach: Hänsel-Hohenhausen), och har därutöver en imponerande publikationslista med böcker och artiklar inom psykologiämnet, och på senare tid med en markant inriktning på idrottspsykologi, till exempel Sport und Schmerz: Ein sportpsychologischer Ansatz zur Schmerzforschung (Immenhausen: Prolog Verlag 2004) och antologin New Approaches to Sport and Exercise Psychology (med Reinhardt Stelter; Oxford: Meyer & Meyer, 2004). 2003 publicerade hon Arkitekturpsykologi idrætsrum som med- eller modspiller, som nu utkommer i engelsk översättning på idrottsforum.orgs förlag, Environmental Psychology and the Sporting Space. Kirsten Kaya Roessler är verksam som lektor vid Institut for Idræt og Biomekanik, Syddansk Universitet i Odense.

Gröna gräsmattor, vackra hattar, kostymer och champagneglas är vanliga bilder när galoppsporten skildras i filmens värld. De välklädda damerna och herrarna håller sällan i stirriga hästar. Inte heller mockar de. Samtidigt är hästarnas skötsel nödvändig om tävlingen ska bli av, och några måste göra jobbet. I Arbete på stallbacken presenteras galoppsportens nittonhundratalshistoria. Arbetet på stallbacken är i fokus utifrån genus- och generationsperspektiv. Hur ser arbetet ut? Vem kvinnor och män, vuxna och barn arbetar med vad? Vad i arbetets villkor och organisering är konstant och vad är föränderligt? Hästsport har hittills, trots det stora intresset för sporten i dagens Sverige, uppmärksammats i mycket liten utsträckning av historisk och idrottshistorisk forskning. Därför är Susanna Hedenborgs nya bok, som vänder sig till såväl studerande på högskola och universitet som en historieintresserad allmänhet och den hästintresserade i synnerhet, ett välkommet bidrag till hästsportens och speciellt galoppsportens historia. Det här är en bok om arbetet på stallbacken ur ett historiskt perspektiv. En del har förändrats inom hästsporten under de senaste femtio åren. Inte minst har kvinnor kommit att få en allt större roll. Trots att boken handlar mycket om förr i tiden tror jag att dagens hästskötare, arbetsryttare, lärlingar, jockeyer och tränare kommer att känna igen sig. Själva arbetet runt hästen är ganska oförändrat och, precis som för femtio år sedan, började många av dem som håller på med hästar idag redan som barn i stallet. I boken har jag valt att berätta mer om det vardagliga lunket på stallbacken än om de fantastiska ögonblicken på tävlingsbanan. Inte för att dessa ögonblick är oviktiga om man vill berätta galoppsportens historia, utan för att jag har varit mer intresserad av att förstå varför människor har valt och väljer att arbeta med och runt hästen i alla väder, varje dag året runt. (Ur författarens förord)

Jyri Backman är jur kand och idrottslärare, och undervisar sedan flera år i idrottsjuridik på sport management-programmet på Enheten Idrottsvetenskap, Malmö högskola. Han har tidigare publicerat Idrottsjuridisk rättsfallssamling med kommentarer och lästips (Lund: KFS 2006), Idrottsjuridik en introdyktion (idrottsforum.org 2007) och därtill ett antal idrottsjuridiska artiklar. Tanken på att skriva en lärobok om idrottens skatteregler har växt fram under lång tid i djup frustration över avsaknaden av riktade läromedel i det här området. Boken bygger på en bred kunskapsbas som täcker in merparten av det regelverk som är relevant ur ett idrottsperspektiv. Idrottens professionalisering och kommersialisering har inneburit att samhällets regler och normer fått en allt större betydelse för idrottsrörelsens organisationer. Inte minst har idrottsföreningars ekonomiska förehavanden blivit mer komplexa, och därmed har behovet av kunskaper om skatterätten och närliggande områden blivit påtagligt.Ambitionen med denna bok har varit att skapa ett pedagogiskt undervisningsunderlag för utbildningar som omfattar idrottens affärer, skatter och deklarationer. Boken fungerar dessutom som handbok för alla de som arbetar med idrottsrelaterade skattefrågor, för föreningsaktiva och alla andra intresserade.Idrottens skatteregler en introduktion ger läsaren en överskådlig introduktion och vägledning till idrottens skatteregler, och utgör ett viktigt komplement till författarens tidigare utgivna Idrottsjuridik en introduktion.

Idrott tillmäts allt större betydelse för hälsa och integration, för tillväxt och city-marketing. Idrott har i ökad utsträckning använts för att vitalisera och marknadsföra större europeiska städer, till exempel Manchester, Sheffield och Rotterdam, men även svenska städer som Malmö och Landskrona. Framgångsrika idrottslag, välbesökta evenemang och högklassiga arenor har blivit allt viktigare, både i ett regionalt och i ett internationellt perspektiv.Idrott och city-marketing tar sin utgångspunkt i idrottens marknadsförings potential och behovet att profilera städer som turistmål. Modern marknadsföring fokuserar städer som evenemangscentra, och idrotten har på senare tid utvecklats till evenemang med betydande publik dragningskraft som dessutom skapar viktiga sekundära tillväxteffekter.Bidragen i denna bok visar emellertid att verklighetens komplexitet i form av invånare av skiftande slag, olika och ibland motstridiga intressenter, lokala särdrag, väderförhållanden, säkerhetsföreskrifter, medvetet och omedvetet utestängande av personer, grupper och aktiviteter, svårbedömda kalkyler, media och, inte minst, den mördande konkurrensen nu även mellan städer gör att idrottsrelaterade satsningar inte nödvändigtvis är en spikrak väg mot guld och gröna skogar.Bokens texter har i huvudsak en regional utgångspunkt, med flera lokala exempel, men de övergripande resonemangen och analyserna äger en allmängiltighet som överskrider såväl regionala som nationella gränser. Idrott och city-marketing har en naturlig plats på landets sport management-utbildningar. Boken torde därtill vara nyttig läsning för verksamma inom idrotts-, fritids- och turismsektorn på kommunal och regional nivå i hela landet.Karin Book är universitetslektor i fritidsvetenskap, och Bo Carlsson är professor i idrottsvetenskap. Båda är verksamma vid Enheten Idrottsvetenskap, Malmö högskola.

Idrotten har av tradition varit självreglerad och dessutom relativt konfliktfri, men i takt med en tilltagande kommersialisering och professionalisering ökar allvaret i leken, och därmed behovet av reglerad konflikthantering. Idrottens rättskulturer sätter fokus på juridikens ökade betydelse inom idrotten. Vad händer med idrotten, för det första, när dess verksamhet omfattar allt fler juridiska områden? Vad innebär förrättsligandet av idrotten? Kan rättssystemet fungera som en hävstång för idrottens utveckling och dess relation till samhällets utveckling? Eller försvårar den juridiska logiken idrottens utveckling och dess traditionella värden? Men sammankopplingen mellan rättssystemet och idrotten är inte enbart problematisk för idrotten. Rättssystemet får ta hand om allt fler, kan tyckas, juridiskt triviala idrottsärenden. Här kan vi tala om rättens kamelifiering, varvid rätten riskerar att bli (en) tungt lastad (kamel). behandlar därmed en rad dilemman och frågeställningar både för idrotten och för rättssystemet. Det handlar om idrottsrelaterat våld, disciplinnämnder, barns rättigheter, fotbollens elitlicens, provokationer, diskriminering, och författaren diskuterar hur hanteringen av dessa frågor får betydelse för idrottens norm(re)produktion. Frågan är vad dessa moraliska diskurser har för påverkan på samhällets normativa strukturer i allmänhet. Boken behandlar även betydelsen av normativa bilder av idrottskulturen, genom att belysa moral och etik i serietidningar och i digital sport.Bo Carlsson är docent i rättssociologi och professor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola.

Hvordan kan kroppens lyst, kraft, nærvær, sanselighed, sårbarhed og glæde beskrives? Hvordan kan man forske i idrættens løssluppenhed, identitetskriser, sejre og nederlag – i den bevægelsesmæssige poesi, der opstår i det mellemkropslige? Denne antologi foregår i naturen, i luften, på isen, i skolegården, på fodboldbanen og i bevægelsesrummet. Den giver bud på, hvordan forskningen kan komme tæt på kroppen. Antologien fokuserer på en hidtil underbelyst tilgang til forskning inden for krops- og bevægelseskulturer.Idrætsforskningen kan tilnærme sig emnet ”idræt og mennesket” på mange forskellige måder, og hver af disse har udviklet sit eget særlige faglige rum og sit eget sprog. Vi kan forenklet set tale om tre hovedstrømninger, den sociologisk-strukturelle og den historistiske strømning, begge med en stærk tradition i nordisk idrætsforskning. Dog har dansk humanistisk idrætsforskning i de sidste tre eller fire årtier forsøgt at opbløde denne polarisering. Samarbejdet mellem historikere og sociologer, antropologer, pædagoger, psykologer og praktikerforskere, har ført til udviklingen af en tredje tilgang, studier i krops- og bevægelseskulturer. Denne tredje tilgang omfatter en række kvalitative tilgange bl.a. også den fænomenologiske tilgang.Nærværende antologi præsenterer denne tilgang i sin mangfoldighed. Den vil synliggøre et udviklingsfelt til inspiration for aktuel og fremtidig idrætsforskning i Norden. Artiklerne viser forskellige muligheder indenfor studiet af krops- og bevægelseskulturer.

Cykelsporten har haft en guldålder även i Sverige, och den kan återuppstå – men då krävs ett nytt spektakulärt etapplopp, som Sexdagars eller PostGirot Open. Förutsättningar finns. I denna bok görs inträngande analyser såväl av Sexdagarsloppets ”firmakrig” mellan Nymans och Monark som av cykelförbundets problem med att hantera amatörregeln och dopingfrågan. Dagens Nyheters roll som arrangör av Sexdagars granskas. Cykelfabrikanternas affärsmässiga relationer till sina amatörcyklister uppmärksammas speciellt. Därefter studeras den pragmatiskt smarta, statliga sponsorlösningen PostGirot Open, som var ett tappert försök med ett proffslopp som var öppet även för amatörer.Analyserna av svensk tävlingscykling genomförs mot bakgrund av å ena sidan den internationella cykelindustrins drivande tekniska utveckling, med alla dess entreprenörer, och å andra sidan i förhållande till giganterna Tour de France och Giro d’Italia, där cykelsportens normer för arrangörer, cyklister och publik grundlagts efter omkring 100 år.Bill Sund är professor vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och har tidigare publicerat artiklar och essäer om fransk och italiensk cykelsport.

I denna avhandling analyseras medieberättelserna om fem av Sveriges största och mest hyllade sportstjärnor genom tiderna: Harry Persson, Ingemar Johansson, Björn Borg, Ingemar Stenmark och Carolina Klüft. De var stjärnor i olika sportgrenar i olika tidsepoker. Gemensamt för dem är att de beskrevs som mer än sportstjärnor i medierna. De var nationella hjältar som förkroppsligade svenska ideal och värderingar. När de nådde sina största triumfer uppfattades deras segrar inte som personliga utan som kollektiva segrar i medierna. Den ära och prestige som följde med deras VM-triumfer, OS-guld och Wimbledonsegrar tillföll hela nationen. Hjältar framställs ofta som representanter för universella och tidlösa ideal och värderingar. I praktiken visar forskning att hjältar är kulturella produkter som avspeglar de ideal och värderingar som dominerar för stunden, och att medierna spelar en central roll i skapandet av nationella sporthjältar. Det är medierna som förmedlar nyheter om sport och det är medierna som skapar de berättelser som beskriver vissa sportstjärnor som hjältar.Med berättelsen som analysverktyg analyserar John Hellström mediekonstruktionen av fem svenska sportstjärnor som alla fått status som nationella hjältar i Sverige. Genom att analysera sporthjältar verksamma under olika tidsepoker visar han inte bara hur mediekonstruktionen av svenska sporthjältar förändrats över tid, vi får också nya insikter om sportens betydelse för skapandet av nationell identitet i Sverige i ett historiskt perspektiv.

Den ledande tanken bakom Bill Sunds nya bok Fotbollens strateger är att sätta in den svenska utvecklingen och diskussionen om spelsystem och ledarskap i ett brett internationellt, föränderligt perspektiv från 1920-talet till vår tid. Viktiga frågor under forskningsprocessen har varit: Vilka personer var drivande bakom de nya spelsystemen? När ägde skiftena rum och kan man peka ut särskilda matcher? Vad kännetecknade de överskridande, nya spelsystemen som exempelvis Rinus Michels revolutionerande totalfotboll? Handlade det om paradigmskiften? Hur förändrades relationen mellan offensiv och defensiv fotboll under årens lopp? Hur såg sambandet ut mellan strategernas typ av ledarskap och implementerat spelsystem? Fanns det kopplingar mellan samhällssystem och spelsystem? Vilken social bakgrund och utbildning hade strategerna?Bokprojektet har genomförts på sedvanligt historievetenskapligt vis med systematiska källstudier som baserats i samhällsvetenskapliga teorier om makt, normer, organisationer och ledarskap.BILL SUND är professor emeritus vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Han har tidigare publicerat Backe upp och backe ner: Svensk cykelsport och cykelhistoria i ett internationellt perspektiv, samt artiklar och essäer om fransk och italiensk cykelsport.

Bertil G:son Uggla (1890–1945) var under flera decennier en av Sveriges mest kända personer. Från hösten 1929 fram till den dag han avled i september månad 1945 ledde Uggla morgongymnastiken i Sveriges enda radiokanal. Han tog medalj vid tre olympiska spel 1912–1924, vann en mängd svenska mästerskap i olika idrotter och innehade många ställningar inom den svenska idrottsrörelsens högsta ledning. Bertil Uggla, som tillhörde den svenska adelns medlemsrikaste släkt, var också hög officer, adjutant hos kronprinsen och chef för Krigsskolan på Karlberg i Stockholm under krigsåren 1940—1944. Uggla publicerade också böcker om idrott och gymnastik, och var en flitig författare av artiklar där han debatterade både kroppskultur och försvarsfrågor. Här liksom i allt annat var patriotismen ett bärande motiv. Under hela hans levnad fanns ett konfliktförhållande mellan tävlingsidrotten och den tävlingsfientliga linggymnastiken, och en stor del av Bertil Ugglas gärning som idrottsideolog, ledare och skribent bestod i att försöka sammanföra de båda lägren. För sina framgångar på detta område utnämndes han till chef för Gymnastiska Centralinstitutet från 1 november 1945, en tjänst han inte hann tillträda innan sitt frånfälle. PETER DAHLÉN är professor vid Institutt for informasjons- og medievitenskap, Universitetet i Bergen.