Morfem – förlag

Texter har olika stil. En del känns strikta och formella, andra konstnärligt känslosamma och ytterligare andra hafsiga och ovårdade. Att känna stilen är lätt, men det är svårare att sätta fingret på hur den skapas. Det sker nämligen inte bara genom ordval, utan också genom meningsbyggnad och skiljetecken.

Den här boken handlar just om det senare: hur en skribent genom att variera sin syntax och interpunktion kan åstadkomma rätt läsupplevelse. Boken går igenom och förklarar stilistiskt viktiga fenomen, som asyndes, ofullständiga meningar, vänstertyngd, hypotax och kommatering. Men den förutsätter inga förkunskaper i grammatik, utan lär lugnt och vänligt ut alla de grunder och begrepp som behövs i analysen.

Med tydliga förklaringar och exempel från kända författare illustreras effekterna av vanliga stilgrepp. Ibland görs också små utflykter till stilistikens mest spännande utmarker, där man kan hitta såväl kanslirosetter som Carl Bildt-adverbial.

Detta är skribentens guide till syntaxen, och Ylva Byrman är din ciceron genom stilistiken och grammatiken.     

Ylva Byrman är lektor i svenska språket vid Göteborgs universitet och språkexpert i Sveriges radios Språket i P1. Hon har undervisat i skrivande och stilistik sedan 2007.

Ny upplaga av välkänd lärobok i fonetik

Alla som undervisar i svenska som andraspråk behöver kompetens i andraspråksinriktad fone­tik. Den här boken är skriven just för er.

Bosse Thorén har under många år arbetat med att göra uttalsundervisningen effektivare och mer lätt­illgänglig för både lärare och inlärare, genom att förenkla och prioritera inom svenskans uttalslära. 

Svensk fonetik och uttalsundervisning innehåller såväl teori som didaktiska tillämpningar. Till de flesta kapitel hör ett avsnitt där de aktuella uttals­dragen sätts in i ett and­ra­språksperspektiv, och många av exemplen finns som ljudfiler på morfem.se.

Förhoppningen är att boken ska ge metodisk och didaktisk vägledning och underlätta för lärare att planera uttalsundervisningen för olika åldersgrupper i sfi, svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. 

Bosse Thorén har lång erfarenhet av undervisning i sfi och svenska som andraspråk och fortbildning av lärare. Han är fil.dr i fonetik och har aktivt forskat inom svensk prosodi och dess koppling till begriplighet. Han är för närvarande knuten till Högskolan Dalarna.

Ställ den rätta frågan  

Hur formulerar du frågor som ger bra svar?

Hur får du folk att öppna sig?

Hur blir du en bättre lyssnare?

Hur kan du hantera bångstyriga intervjupersoner?  

I Intervjuteknik ger Björn Häger svar på dessa frågor - och många andra. Boken beskriver intervjun som arbetsmetod och vänder sig till såväl studenter som erfarna journalister. Den kan även läsas av andra som använder intervjun som redskap för att få fram information, eller bara vill veta mer om de villkor som styr människors samtal. Intervjuteknik kan även intressera alla som är nykna på vad som händer i de retoriska bataljer som utkämpas mellan journalister och makthavare.   

Boken går igenom grunderna för intervjuande, illustrerat med konkreta exempel. Många kända journalister delar med sig av erfarenheter och tips.   Denna tredje utgåva har genomgått en omfattande revidering och försetts med helt nya kapitel om intervjun som konstform och vetenskap, om podcastintervjuer och om att moderera debatter och panelsamtal.  

Björn Häger berättar också vad som är världens bästa fråga.

»Genom att ställa den rätta frågan kan journalister få reda på nästan vad de vill.«

John Sawatsky

Björn Häger är journalist med många års erfarenhet från bland annat TV4, Sveriges Radio, Aftonbladet och Hälsinge-Kuriren. Han har varit ordförande för Publicistklubben och Föreningen Grävande Journalister, undervisat i journalistik vid Stockholms universitet, JMK, och är en itigt anlitad föreläsare i intervjuteknik. Han är sedan hösten 2021 chefredaktör och utgivare på Avesta Tidning.

Björn Häger har skrivit era fackböcker och universitetsläromedel, till exempel Reporter. En grundbok i journalistik och den politiska biogran Uppdrag Bildt en svensk historia.   

Semantik är läran om betydelsen hos ord och andra språkliga uttryck. Men betydelsen är inte något som ligger orubbligt fast. Den bestäms ytterst av språkanvändarna, alltså den mening vi människor lägger in i orden och uttrycken och hur vi använder dem. Språkliga betydelser avspeglar människans kunskaper, olika uppfattningar, känslor och attityder till omvärlden och hur dessa förändras över tid.

Fokus i boken ligger på ordet ur ett flertal perspektiv: ord och betydelse, ordförrådet, ord och grammatik, att överföra ords betydelser, att leka med ord, ord och attityd, ord och nya betydelser.

Genom att studera orden och semantiken lär man sig också mer om människan.  

Sören Sjöström är fil.dr i allmän språkvetenskap och docent emeritus vid Göteborgs universitet. Han har tidi­gare givit ut Semantisk förändring hur ord får nya betydelser (2001) och Språkets struktur, betydelse och användning (2006).

Bildjournalistik liknar inte någon annan fotografisk genre.

Bildjournalister får sällan välja motiv, tidpunkt eller plats. Ofta är de hänvisade till det alldagliga: tjänstemän med vardagligt utseende och diskret klädsel, verksamma i genomsnittliga kontorsmiljöer. Fotografen hamnar där för att det är en bördig mark för textjournalistik. De träffar någon som har en berättelse, en åsikt, en erfarenhet eller en kunskap. Orden är det bärande innehållet, och de går inte alltid att visualisera i fotografisk bild.

Dessa omständigheter formar till stor del arbetets villkor långt från den bild av yrket som tävlingar som Årets Bild och World Press Photo ger.

En bildjournalists vardag går ut på att ständigt anpassa sig och gilla läget. Fotografen ska kunna tänka nytt på en sekund och se sig om efter nya möjligheter inom de snäva ramar som begränsar uppdraget: att göra något visuellt intressant av en verklighet som inte är det, ofta under tidspress och inte sällan med relativt motvilliga modeller.

Det är vad den här boken handlar om.

Göran Segeholm är fotograf, skribent, föreläsare och fotopedagog med över tjugofem års erfarenhet av att utbilda skribenter och fotografer i bildjournalistik, både praktiskt och teoretiskt. Göran undervisar vid Fotografiska i Stockholm, Högskolan i Jönköping och Fojo, som är en del av Linnéuniversitetet. Bildjournalistik är hans sjätte bok med fotografi som tema.

Utgiven i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Ny upplaga av Siv Strömquists hyllade handbok för alla som skriver

Utan skiljetecken, ingen text. Åtminstone inte någon särskilt läsvänlig text. Även mellanrummet är ett skiljetecken, och tillsammans med punkt, komma, frågetecken och alla de andra skilje- och skrivtecknen gör de texter överskådliga och begripliga. Men trots att det är självklart för varje skrivande människa att använda skiljetecken är det nog långt ifrån självklart hur tecknen ska användas. Det är många tecken att hålla reda på och regler och praxis har ändrats under årens lopp.

Vet du till exempel när man måste sätta ut kommatecken? Eller när det ska vara kolon och definitivt inte semikolon? Vet du om det ska vara mellanslag före procenttecken eller inte? Om det är någon skillnad på engelska och svenska citat­tecken? Eller om det finns skrivregler för emojis?

Det vet Siv Strömquist, och hon kan som få andra förklara så att det blir begripligt och tydligt. Det är därför Skiljeteckensboken blivit så uppskattad av sina läsare, och nu utkommer den i en tredje, utökad upplaga. Här finns regler och rekommendationer för närmare 90 skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp. Till extra stor nytta för alla villrådiga finns även en snabbguide som visar hur man ska välja skiljetecken när flera alternativ verkar möjliga, men kanske inte alltid är det.

Siv Strömquist bjuder dessutom på intressant läsning om skiljetecknens historia och tecknens arbete i skönlitteraturens tjänst. Visste du till exempel att några av våra främsta författare strösslar generöst med utropstecken i sina romaner? De kan sätta både två och tre i rad!

Vi nås av politiska budskap mest varje dag. Ofta gör vi det via sociala medier, där tempot är högt och inläggen korta. Lösryckta rubriker, yttranden och filmklipp delas och blir virala, men sammanhanget underförstås eller klipps bort. 

Möjligheten att underförstå saker är ett exempel på praktisk språklig ekonomi - vi slipper förklara allting, hela tiden. Den vi talar med förstår oftast vad vi menar ändå. Men underför­ståddheter kan även användas i helt andra syften. 

Den här boken handlar om vad språket gör i politiken: hur sakförhållanden, förutsättningar och värderingar kan förmed­las språkligt utan att hävdas öppet. Avsikten behöver inte vara att manipulera någon, men det kan ändå bli effekten för den som inte noterar det outsagda och underförstådda. Vår egen bekräftelsebias har också betydelse - när det underförstådda stämmer med våra övertygelser tar vi det ofta till oss utan att blinka. Kanske löper vi därför störst risk att bli manipulerade när vi lyssnar på dem vi stödjer politiskt eller brukar litar på. 

Boken vill rusta läsaren med en skärpt uppmärksamhet, begrepp och konkreta verktyg för att bena ut skillnaderna mellan vad som sägs i klartext och vad som underförstås.  Exemplen är tagna från hela den politiska skalan; även om politiker och partier underförstår olika saker så är strategi­erna desamma. 

Vi som möter politiska budskap behöver vässa vår politiska läsförståelse, vår politiska litteracitet. Och i alla samman­hang har vi nytta av ett större underförstånd.  

Anna W. Gustafsson är docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. I sin forskning har hon bland annat undersökt politiskt språkbruk, ordförståelse, samtal i olika sammanhang och användningen av metaforer. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i kurser i text- och diskursanalys.

Elva språkforskare har närstuderat romaner, noveller, sagor och lyrik och gjort systematiska iakttagelser av texterna för att beskriva t.ex. berättarstruktur och perspektiv med hjälp av en lingvistisk metod. Den stilistiska analysen gör att vi bättre kan förstå den litterära texten.

Texterna speglar aktuell forskning och kan användas inom högskoleundervisning. Antologin passar särskilt bra för svensklärarutbildningen, eftersom fokus ligger på både språk och litteratur.

"Det skönlitterära språket' fyller helt klart ett tomrum, då språkvetenskapliga verk om skönlitterära texter inte är något som bokmarknaden svämmas över av. Boken känns också fräsch och aktuell och dess styrka är just den språkvetenskapliga vinklingen och fokuseringen." Henric Ahlgren, BTJ

Det hör vanligen litteraturvetenskapen till att studera litterära texter, men när elva språkforskare här tar sig an skönlitteraturen görs det med besked. [...] Det är bitvis invecklat men också förvånansvärt underhållande vilket gör boken till perfekt läsning även för den språkälskande bokslukaren. Karin Skagerberg, Språktidningen

Olle Josephson diskuterar språksituationen i Sverige i dag och språkpolitikens och språkvårdens uppgifter. Han beskriver hur dagens svenska språksamhälle vuxit fram och ställer det i såväl historiskt som internationellt perspektiv.  

Språkpolitik kan handla om förhållandet mellan olika språk i samhället: något eller några ska vara landets huvudspråk, några ska användas som undervisningsspråk, i myndighetskontakter eller i medier. Språkpolitik handlar också om tillståndet för viktiga språk i riket, såsom tillgången till ordböcker, termdatabaser och översättningsprogram.  

Tre frågor återkommer genom hela boken: Hur ser ett demokratiskt språksamhälle ut? Kan språk och språkanvändning styras så att demokrati, rättvisa och jämlikhet gynnas? Vem ska i så fall styra och på vilket sätt?    

Bokens första upplaga utkom 2018. I andra upplagan har forskningsresultat, sakuppgifter och lägesbedömningar uppdaterats.

Olle Josephson är professor i nordiska språk. Han var chef för Svenska språknämnden och Språkrådet 2000 2008.

Om första upplagan:

"Så om man vill se svenska språkfrågor i ett helhetsperspektiv, och skaffa sig någorlunda välinformerad syn på dem vad är det då man bör känna till? Ja, faktiskt ungefär  det som Olle Josephson skriver om i Språkpolitik."   Håkan Jansson, Svenska Dagbladet

"Såväl den historiska översikten som de praktiska kapitlen ger en ovärderlig kunskap om svensk språkvård och boken rekommenderas varmt till alla kurser i språksociologi. Den borde också utgöra obligatorisk läsning för blivande lärare i svenska och svenska som andraspråk."   Catharina Nyström, Språk och stil

"Boken kännetecknas av ett flyt som lockar till vidare läsning, men även om den är lättillgängligt skriven är den absolut ingen lättviktare, utan står på stadig vetenskaplig grund, precis som populär­vetenskap ska göra."   Charlotta af Hällström-Reijonen, Språkbruk

"Mest av allt vänder sig Josephson till de praktiker som arbetar med språkpolitiska frågor. De förses med fakta och verktyg att tackla den grundläggande frågan om vad ett demokratiskt språksamhälle egentligen innebär."  Charlotta Seiler Brylla, Axess

"Sweden will not immediately come to mind as an example of a country engaged in language policy and planning (LPP). Olle Josephson s Språkpolitik demonstrates on the contrary that it offers an insightful case study, not least to its unique brand of LPP. While purportedly not primarily addressed at researchers, the book has two main features which will be of interest: its invaluable policymaker s perspective and its fruitful analysis of LPP matters from a lesser-known context."  Leigh Oakes, Sociolinguistica 2022 

I Göteborgslexikon är det knôkat med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som a-män, bamba, dänka, exter, käckt, la, läska, måckli, svale, talla, tetig, tyken, å hâna och änna.

Andra är inte kanske fullt så välkända, som bôdi, dôna, flane, gigga, hånka, joggens, môla, parra, rôta, tjingsa och tjottaheiti. En del är sällsynta numera, som apparell, gojla, kallevanser, klissa, kombarris, môla, môsad, snörflôsa, tjala och ånk.

Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger tissta för tisdag, jämte för bredvid och mårrfar för morfar. Och när sa du kom å knô senast?

Göteborgslexikon är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.

Lars-Gunnar Andersson är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel Göteborgsgrammatik från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.

Uppdrag textgranskning är en praktisk handbok för dig som arbetar med att förbättra andras texter – allt från att korrekturläsa till att göra större förändringar i språket och dispositionen.

Boken tar på ett systematiskt sätt upp vad du behöver ta ställning till, oavsett om du kommer in i en verksamhet som konsult eller om texten är en kollegas eller en students. I boken finns konkreta tips på hur du löser olika problem i texten och hur granskningsarbetet blir effektivt. Du får även råd om att sätta gränser, formulera argument och ge konstruktiv kritik. En bra textgranskning bygger nämligen på mer än språkkunskaper.

Författarna lyfter också frågor om själva uppdraget: Vem äger texten? Vem ska bli nöjd med resultatet av granskningen? Hur bra kan texten bli?

Bokens författare är examinerade språkkonsulter i svenska. Huvudförfattaren Sara Rösare arbetar inom både privat och offentlig sektor, med fokus på webbtexter och kundkommunikation. Hon håller även kurser och har flera års erfarenhet av att korrekturläsa på förlag. Medförfattaren Anki Mattson började som språkvårdare i början av 2000-talet. Hon arbetar i dag främst med juridiska texter, myndighetsrapporter och föreskrifter. Anki Mattson är en av författarna till Juristens skrivhandbok.

Varje dag läser vi texter som informerar, guidar och bekräftar oss i våra digitala användarupplevelser. Korta små texter som vi kanske inte ens lägger märke till, men som vi inte skulle klara oss utan. De kallas mikrotexter eller ux-texter (från user experience) och de hjälper oss att förstå hur vi ska agera och navigera för att hitta vad vi söker och göra det vi hade tänkt. Det kan till exempel röra sig om knapptexter, hjälptexter, sidtitlar, felmeddelanden, fältetiketter, bekräftelser, push-notiser och aviseringar. 

Det är ux-skribenten som ser till att alla dessa texter blir en hjälpsam hand som leder användarna i mål, genom att hitta orden och formuleringarna som förebygger fel och motgångar.

Den här handboken hjälper ux-skribenten i det arbetet. Här förenas teori och praktik och boken erbjuder såväl inspiration som konkreta råd om mikrotexter för olika komponenter och andra texttyper. En mängd illustrerande exempel och handfasta tips gör att boken passar lika bra för nybörjare som för vana skribenter, designer och utvecklare.  

Karin Guldbrand och Helena Englund Hjalmarsson är ux-skribenter och användbarhetsexperter med lång erfarenhet av att arbeta med pedagogiska texter för användarstöd och att skriva för webben.

99 snabba, enkla och inspirerande skrivtips

Har du svårt att komma igång med uppsatsen, inlämningsuppgiften eller rapporten? Känns det ovant och svårt att skriva vetenskapligt? Skurar du hellre badrummet och sorterar strumplådan än sätter dig vid datorn och börjar skriva?

Då är det här en bok för dig! Den innehåller 99 snabba, enkla och inspirerande skrivtips som även den tröttaste och mest frustrerade student kan ta till sig. 

Det är också en bok för den som inte har något emot  att skriva, men som gärna vill ha tips på vägen.

Boken passar både den som nyligen har börjat studera och den som har hunnit längre och ska skriva examensarbete.

Stina Niemi arbetar som översättare och kommunikationsexpert. Sofia Sevón är lärare i språk och kommunikation vid Aaltouniversitetet i Esbo, Finland. Tillsammans har de många års erfarenhet av att handleda och undervisa i både vetenskapligt skrivande och skrivande på arbetsplatser.

Vad krävs för att nå ut i media?

Den frågan ställer sig många politiker, företag och organisationer som vill nå ut med ett budskap, stärka sitt varumärke, sälja en produkt eller påverka opinionen.

Medierelationer är en handbok för pressekreterare, kommunikatörer, talespersoner, experter, vd:ar och alla andra som vill synas i media. Den är skriven av Håkan Lind och Cherine Khalil som under två decennier arbetat med medierelationer för partiledare, ministrar, politiska partier, organisationer, myndigheter och företag. Här delar de med sig av sina erfarenheter och ger råd, tips och exempel på hur man organiserar arbetet och skapar effektiva vardagsrutiner för att sälja in nyheter, skriva pressmeddelanden, förbereda intervjuer, ta fram talepunkter, arrangera presskonferenser, skriva debattartiklar, få spridning i sociala medier, hantera kriser, sätta mål för sitt mediegenomslag och mycket mer.

I boken finns också intervjuer som författarna gjort med andra erfarna pressekreterare samt journalister och chefer om vad de anser krävs för att man ska vara en bra pressekreterare.

Krösamos, klabbsaltare och feminina substantiv

Mysse och bysse, krösamos och klabbsaltare är småländska ord som de flesta känner igen. Men vad betyder vuplann, pixaburk, böstel, snickaren är placered eller träpäran är ong? Och hur låter småländska egentligen?

  Den här boken presenterar småländsk dialekt, och beskriver bredden i detta stora landskap, skillnader såväl som likheter. Ordboksdelen tar upp småländska ord och uttryck tillsammans med språk­exempel och förklaringar. Grammatikdelen beskriver och exemplifierar uttrycksmedel som man finner i småländska.

  Men är småländska en enda dialekt? Det låter ju så olika på olika ställen. Här använder författarna småländska som ett samlingsnamn. Att ange hur många dialektvarianterna är eller var man ska dra gränser är inte enkelt, för trots skillnaderna är likheterna stora. Utgångspunkten är en äldre småländska som talades då Småland och resten av Sverige huvudsakligen beboddes av bönder, men här finns också inslag av en mer samtida småländska, som man finner till exempel i litteratur och medier.

  Boken börjar med ett avsnitt om dialekter i allmänhet och Smålands i synnerhet, beskriver småländskt uttal och hur ord kan bildas och förändras. I bokens sista kapitel ställs frågan om småländskan lever. Svaret är ett entydigt ja. Många smålänningar firar, med stolthet och glimten i ögat, fössta tossdan i mass med massipantååta och hyllar hembygdens egen småländska.

  Kanske är det den mjuka, varma, melodiska prosodin som är den småländska dialektens hjärterytm. Man känner igen en smålänning när man hör en så man gör.

En handbok i undersökande journalistik

Många redaktioner vill ha mer grävande journalistik ändå är det så svårt att hitta tiden och komma igång. Kanske är inställningen: »Självklart ska vi gräva så fort någon kommer med en riktigt bra idé«. Men det är inte lösningen. Det behövs en praktisk plan.

Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan har i många år framgångsrikt jobbat med lokal grävande journalistik, enligt den modell som kallas grävnavet. Den skapades 2006 på Helsingborgs Dagblad och har blivit känd och använd i hela landet. Det väl beprövade arbetssättet fungerar både för stora gräv och för snabba nyhetsgranskningar. Journalistiken har fått stort genomslag och prisats flera gånger. Den har satt ljuset på dolda missförhållanden, lett till lagändringar och förändrat människors liv. 

Emma Johansson och Jessica Ziegerer berättar om sina egna och andra grävande journalisters erfarenheter från det arbetet. Gräv mer är en guide till hur man metodiskt bygger en hållbar grävstruktur, oavsett redaktionens storlek, och lyckas med ett grävprojekt utan att gå vilse på vägen. Här finns tips om vad såväl reportern som arbetsledaren bör tänka på, och lösningar på olika problem som kan uppstå.

Boken ges i ut i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

EMMA JOHANSSON har bred erfarenhet av undersökande journalistik, både som reporter och arbetsledare. Hon började i grävnavet på Helsingborgs Dagblad 2007, och blev senare dess redaktör. Efter sammanslagningen med Sydsvenskan ledde hon det utvidgade grävnavet. Hon har vunnit Guldspaden och nominerats ytterligare två gånger. Sedan 2021 är hon chef för Helsingborgs Dagblads redaktion i Landskrona.

JESSICA ZIEGERER är en prisbelönt grävande journalist som också har stor erfarenhet av att arbetsleda granskningar. Hon har vunnit Guldspaden och nominerats ytterligare fyra gånger, nominerats till Stora journalistpriset och tilldelats Wendelapriset. Sedan 2019 är hon redaktör för grävnavet på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan, där hon länge också varit reporter.

Skiljetecknen har stor betydelse för hur vi förstår och upplever den text vi läser. Dessa diskreta små krumelurer rymmer stor uttryckskraft. Ett utropstecken eller en rad punkter efter en replik kan väcka minnet av det talade språkets rytm, ljudstyrka eller satsmelodi. Med skiljetecknens hjälp kommer en romanfigur eller ett intervjuobjekt till liv och vi hör hennes röst inom oss när vi läser. Trots att vi bara med blicken betraktar tysta tecken på en boksida eller skärm bildar vi oss blixtsnabbt en uppfattning om hur det låter när personerna talar.

Alva Dahls bok berättar historien om skrift och skrivande, och genom att belysa den roll som skiljetecknen har i de texter av olika slag som omger oss varje dag blir den ett slags teoretisk handbok för alla som läser och skriver. Alva Dahl visar komplexiteten i det vi redan gör och vill uppmana oss att våga experimentera lite mer.

Valet av skiljetecken kan vara så mycket mer än att följa regler.

Alva Dahl är språkvetare och litterär översättare från engelska och norska. I sin avhandling I skriftens gränstrakter (2015) studerade hon interpunktionen i tre samtida svenska romaner.

Från stavningsreform till digitalsvenska

Det moderna samhället föddes när Sverige 1900 vaknade upp till ett nytt århundrade. Det blev också startskottet för en ny språkhistorisk epok: nusvenskan. Förändringar, nyheter och trender inom kultur, litteratur, politik, teknik, mat och mode har alla bidragit till att både forma våra liv och det svenska språket.

Ibland har själva språket varit motorn i samhällsutvecklingen, som i 1906 års stavningsreform, grammatikrevolutionen på 1940-talet när verbens pluralformer försvann, du-reformen 1967 som befriade talspråket från klasskillnader och kometkarriären för det könsneutrala pronomenet hen på 2010-talet. Språket och samhället går hand i hand.

Med orden som spegel skildrar Anders Svensson den moderna svenskans historia från 1900 till i dag.

Anders Svensson är journalist och språkvetare. Han är chefredaktör för Språktidningen samt språkkrönikör i Dagens Nyheter och Fokus.

"Anders Svensson leder oss med lätt hand och stor insikt genom svenskans viktigaste ord sedan 1900. En språkresa som via rumpnissar, hallåmän och motböcker formar sig till en lustfylld berättelse om ett land i ständig förändring."

Patrik Hadenius, språkvetare, förlagschef och grundare av Språktidningen

"Med bred kunskap och oväntade detaljer målar Anders Svensson inte bara upp det senaste seklets språkhistoriska stora och små händelser, utan också det samhälle som samspelat med språkets utveckling. Det är välskrivet, smart och roligt - ja, folkbildning när det är som bäst!"

Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet och språkkrönikör i Svenska Dagbladet

Fri, oberoende journalistik är en av grunderna i en demokrati. Och Sverige var först i världen med att lagstifta om tryckfrihet och yttrandefrihet redan år 1766.

Men då hade lagstiftaren knappast kunnat föreställa sig vår digitala, globala och mediala tid. I dag, när journalistiken publiceras i olika former och på olika plattformar, har det juridiska perspektivet blivit mer komplicerat. Yttranden behandlas olika beroende på om de gjorts i tryckt form eller på andra sätt.

Många hänvisar till yttrandefriheten som en form av vapensköld, oaktat vad som skrivs eller sägs. Men något sådant skydd finns inte. Rättigheten är inte absolut, och med rättighet följer ansvar. Kunskapen om lagarna och pressetiken är därför viktigare än någonsin och extra viktig i en bransch som utsätts för hårt tryck.  

Jeanette Gustafsdotter är vd på TU Medier i Sverige. Hon har en jur. kand. med specialisering på medie- och immaterialrätt från Uppsala universitet och en journalistexamen från JMK vid Mittuniversitetet i Sundsvall.  

Utgiven i samarbete med Medieinstitutet Fojo

En enda dikt i femtielva versmått. Varför?

Vad är vitsen med vers? Finns det någon poäng med poesi? Blir man lycklig av lyrik?

I alla tider och på alla platser har människor skapat vers. Vi har diktat för att berätta, minnas, förmedla känslor, roa, dansa, supa, hålla takten i arbetet ... Och valet av versmått har haft stor betydelse. Jamber och daktyler har inte staplats på måfå.

Men varför ska en modern människa skriva bunden vers? Ja, varför inte? De traditionella versmåtten känns kanske omoderna, men de står sig än. De har prövats ut under hundratals, till och med tusentals år, och grundelementen rytm och rim är garanterat tidlösa. Och numera kan man med hjälp av magnetröntgen visa att dikter, ja själva diktens form, påverkar våra hjärnors belöningscentra.

Lars Melin visar oss versmåttens oändliga möjligheter genom att stöpa om samma dikt i olika versformer. Han låter oss möta Sten Selanders välkända dikt "Spela kula" i en mängd varianter, i allt från haiku och hexameter till snapsvisa och sonett.

Läs och låt dig inspireras - det är dags att dikta!

Lars Melin är docent i svenska med lång erfarenhet av experimentell språkforskning. Han är dessutom populärvetenskaplig skribent och författare till en rad läroböcker och fackböcker om språk, till exempel Stil, Laddade ord och Corporate bullshit.

Varför säger göteborgaren änna, la, knô och brôte?

Svaren finns i grammatiken. De svenska grammatikböckerna brukar beskriva skriftspråket, och det ser likadant ut över hela landet. Men dialekterna lever framför allt som talspråk, och där finns det stor variation. En del säger såg honom, andra såg han och åter andra såg en. En del säger skolen och pennen, andra säger skolan och pennan. Verben har sina egna böjningsmönster: slita slet sletet; knyta knöt knötet.   

Till grammatiken räknas också uttalsmönstren. I göteborgskan kan kors och fort uttalas koss och fott. Fisk och lille blir fesk och lelle. Gata har ett å-aktigt a-ljud. Kungen kan bli köngen. Detta och mycket annat utreds av professor Lars-Gunnar Andersson, som går igenom ett stort antal språkliga drag som finns i göte­borgsdialekten men inte i standardsvenskan.

Göteborgskan är en central del av många göteborgares identitet. Den är dessutom en av landets mest välkända och älskade dialekter bland svenskar som inte själva talar den. Göteborgsgrammatik erbjuder alla som är intresserade av dialekter i allmänhet och göte­borgskan i synnerhet en djupgående, lärorik och underhållande läsning. Och dû, läser du denne här boken får du dessutom kunskaper i grammatik på köpet.  

Lars-Gunnar Andersson växte upp på Guldheden i Göteborg. Han är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.

Ny upplaga av Sveriges språkflora!  

Det talas många språk i Sverige i dag, men de flesta av oss vet nästan inget om merparten av dem. Kan man se skillnad på arabiska och persiska? Åt vilket håll skrivs somaliska? Var talar man (ny)arameiska? Talas samma teckenspråk överallt i världen?  

I boken presenteras fakta om cirka 50 av de språk som talas i Sverige, tillsammans med information om översättning, tolkning, flerspråkighet och språkpolitik. Det handlar förstås om invandringsspråken, men också om de främmande språk vi lär oss i skolan och om de nationella minoritetsspråken. Det finns många goda skäl att öka sina kunskaper om språken.  

Den första upplagan av denna bok utkom ut i september 2019 och blev väl mottagen - många översättare, SFI-lärare, språklärare och kommunikatörer vittnade om att en bok av det här slaget behövs.  

Den nya upplagan har bland annat utökats med fler språk och språkprover, aktuella siffror för antalet auktoriserade tolkar och översättare, en lista med autonymer, dvs. språkens namn på sitt eget språk, och ett register.

Det intensiva arbetet med att översätta information under coronapandemin har också givit många viktiga erfarenheter och lärdomar som beskrivs i ett nytt avsnitt om flerspråkig krisinformation.

När information på många olika språk ska skrivas, översättas, formges och nå ut till berörda grupper kan mycket gå fel. Men med den här bokens hjälp kan man undvika många fallgropar.  

Sagt om första upplagan:  

Jag har haft en otrolig nytta av Sveriges språkflora. Den har varit en ständig följeslagare under den här tiden.

Lena Sundström Mattsson, översättningskoordinator, Folkhälsomyndigheten  

För en språkintresserad är beskrivningarna mycket intressanta att läsa som sådana, men det unika är att de är så praktiska.

Bianca Holmberg, Språkbruk  

Den borde vara obligatorisk läsning för alla som arbetar inom det allmänna - både i kärnverksamheterna och i beslutsfattande positioner.

Charlotte Lundgren, språkforskare, Linköpings universitet  

En utmärkt handbok för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med människor med skiftande modersmål.

Lars-Gunnar Andersson, Bibliotekstjänst  

Sofia Malmgård är översättare och examinerad språkkonsult i svenska.

Morena Azbel Schmidt är översättare och fil.dr slaviska språk.

Lärarna underpresterar, seminarierummen tystnar, studenterna lär sig mindre  

Andelen engelskspråkig undervisning och kurslitteratur ökar hela tiden på svenska universitet och högskolor. Men det finns mycket lite stöd för att det skulle gynna kvaliteten på utbildningen. Däremot finns det gott om forskning som indikerar motsatsen.

Hur kan det komma sig att lärare på svenska universitet kan föreläsa gång på gång utan att det ens diskuteras om personens engelska är bra nog, om personen själv tycker att hen gör ett bra jobb och vad som eventuellt går förlorat? Vad tycker lärarna själva om att undervisa och forska på engelska? Den frågan har Ola Håkansson och Peter Svensson ställt till ett femtiotal universitetsanställda i Sverige. Den samlade slutsatsen: Arbetet blir nästan bra, sällan jättebra. Aldrig excellent.  

Håkansson och Svensson har gått igenom befintlig forskning om språkval på svenska universitet. Med utgångspunkt från vad forskningen säger, svaren från de tillfrågade universitetslärarna och sina egna erfarenheter av anglifieringen belyser de engelskans ökande inflytande ur olika perspektiv: studentens, lärarens, utbildningens och bildningens. Fram träder en bild av en både oönskad och ointellektuell utveckling. Och priset för denna utveckling är högt.  

I universitetsvärlden hålls reflektion, evidens och kritiskt tänkande högt. Men det saknas en seriös debatt om språkval. Det vill Ola Håkansson och Peter Svensson ändra på.

Ola Håkansson är sedan mer än 25 år förläggare för akademisk litteratur inom företagsekonomi och metodområdet.

Peter Svensson är forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har över 20 års erfarenhet av att undervisa på engelska och på svenska.

Hur kan vi veta något om det indoeuropeiska urspråket?

Ingen vet säkert var eller när det indoeuropeiska urspråket talades. Det finns inga skriftliga lämningar, och har troligen heller aldrig funnits några. Men vi vet att det har funnits ett urindoeuropeiskt språk och detta språk är till stora delar välkänt och kartlagt. Hur är det möjligt? 

Svaret är att urspråket lever kvar i sina ättlingar, till exempel de germanska, italiska, keltiska, baltoslaviska och indoiranska språkfamiljerna. Genom att studera likheterna mellan de indoeuropeiska dotterspråken kan man se hur ljuden går igen, och med hjälp av detta försöka gå bakåt och rekonstruera det historiska förstadiet. 

Ta ett ord som det svenska namn det uppvisar stora likheter med engelskans name, latinets nomen, grekiskans onoma och till och med naman som det hette på sanskrit. Alla dessa ord har en gemensam upprinnelse i urindoeuropeiskan där man kan anta att motsvarande ord var något i stil med nomen.

Olle Engstrand går igenom ljud och ord i de indoeuropeiska språken och visar både hur man kan rekonstruera ett gammalt, odokumenterat språk som urindoeuropeiskan genom att studera dotterspråken, och hur döttrarna har utvecklats ur moderspråket.

Olle Engstrand är professor i fonetik och författare till flera läromedel och populärvetenskapliga verk, till exempel Hur låter svenskan, ejengklien? och Kan du säga Schweiz? En bok om uttal på svenska och utländska.

Naturvetenskapernas ordförråd

Latinet behöll sin ställning som vetenskapernas språk långt in på 1700-talet. I många discipliner spelade det en viktig roll ännu i början på 1800-talet. Under dessa århundraden lades grunden för den terminologi och nomenklatur som vi använder oss av idag.

Latinet, berikat med lån från grekiskan, kom att leverera naturvetenskapernas ordförråd även efter det att nationalspråken efterträtt det gamla romarspråket. Det grekiska språkets roll är i sammanhanget värd särskild uppmärksamhet.  Alla vetenskaper har sin egen speciella materia att behandla, och deras historia har gestaltat sig på högst olika sätt. Den här boken vill ge en bild av hur terminologi och nomenklatur gradvis växte fram inom de olika disciplinerna, inom medicinen, biologin, kemin, geologin, astronomin och fysiken. Framställningen kommer därmed också att spegla det mänskliga vetandets historia.

HANS HELANDER är professor emeritus i latin vid Uppsala universitet. Han har i en rad verk belyst den svenska latinlitteraturen under 1600- och 1700-talen.