Prins Eugens Waldemarsudde – förlag

LENA CRONQVIST (f. 1938) är en av Sveriges mest uppmärksammade konstnärer i modern tid. I måleri, teckningar, skulpturer, textila verk och grafik har hon med återkommande motivkretsar fördjupat och undersökt både existentiella frågor och de skiftande materialens uttrycksmöjligheter. Lena Cronqvist framstår i det sammanhanget som en fulländad kolorist, en formsäker skulptör, en experimentell textilkonstnär och som en intressant tecknare och grafiker. Den här rikt illustrerade publikationen har tillkommit i anslutning till den omfattande retrospektiva utställning med verk av Lena Cronqvist från 1960-talets mitt till idag, som visas på Waldemarsudde våren och sommaren 2020. Artiklar om Cronqvists konst av NINA WEIBULL, KATARINA WADSTEIN MACLEOD och KARIN SIDEN, samt ett antal dikter av GÖRAN SONNEVI, presenteras i denna vackra bok invid ett urval av Lena Cronqvists uttrycksfulla verk.

På Waldemarsudde kom Prins Eugen att förena sina intressesfärer konst, konsthantverk och arkitektur i balans och harmoni med platsens fria natur. Den anlagda trädgården med väl utvald och odlad växtlighet lämnade medvetet och omsorgsfullt plats för det vilda. Med utgångspunkt i denna så viktiga identitet har Waldemarsudde valt att under våren och sommaren 2026 arrangera en kunskapsrik och omfattande tematisk utställning i hela Galleriet med fokus på det blommande i konst, design och botanik från 1500-talet fram till idag. Utställningen presenterar historisk och samtida konst sida vid sida och inleds med det blommande kopplat till Waldemarsudde och blomsterträdgården, då och nu. Andra teman i utställningen lyfter fram blommor som uttryck för liv och det livsbejakande men också för förgänglighet och död. I denna rikt illustrerade publikation beskrivs och analyseras utställningens olika teman av ett antal framstående experter inom konstvetenskap, botanikens historia, bokkonst, etnologi, trädgårdskonst och odling: professor Görel Cavalli-Björkman, intendent Jonas Engman från Nordiska museet, intendenterna Jan Norrman och intendent Anna Lantz från Hagströmerbiblioteket, samt universitetslektor Kenneth Nyberg vid Göteborgs universitet.

Denna bok utges i samband med den stora Richard Bergh-utställningen på Prins Eugens Waldemarsudde i april -02. Som radikal konstnär tillhörde Richard Bergh de Parisbaserade opponenterna som på 1880-talet förberedde revolten mot Konstakademien 1885. Det stora genombrottet kom i samband med Världsutställningen i Paris 1889. Porträttmåleriet löper som en röd tråd genom hela Richards Berghs produktion. Han förmår skildra vitt skilda personligheter med en alltid närvarande respekt för deras inre egenskaper. Hans Henrik Brummer är intendent på Prins Eugens Waldemarsudde och författare till ett stort antal konstböcker.

Ett betraktande av Björn Wessmans måleri kan liknas vid upplevelsen av klingande musik. För Björn Wessmans måleri är klangrikt, koloristiskt stämt och utfört med ett inkännande visuell intonation. Hans måleri från senare tid är ofta koloristiskt högt uppdrivet med vibrerande, intensiva färger som talar sitt alldeles eget språk. På 1980-talet var koloriten mer dämpad, men liksom idag förmedlad med exceptionell känsla för färgen som visuellt uttrycksmedel. Björn Wessman utgår i sitt egensinniga konstnärskap från upplevelse roch studier av naturen, men han stannar inte vid det. Starka visuella intryck, minnen och känslorinför naturen omskapas därefter till nya världar, till särpräglade färgriken. Ur Karin Sidéns förord.

Worpswede utanför Bremen blev på det sena 1800-talet hemvist för ett antal framstående tyska konstnärer och författare. I konstnärskolonin i Worpswede ingick viss tid den internationellt kända målaren Paula Modersohn-Becker, men också Otto Modersohn, Fritz Mackensen, Ottilie Reylaender, Fritz Overbeck, Hermine Overbeck-Rohte, Hans am Ende, Marie Bock, Heinrich Vogeler och poeten Rainer Maria Rilke. Den här publikationen har tillkommit i anslutning till Waldemarsuddes omfattande utställning om den fascinerande Worpswedekolonin, som visas hösten 2018. För första gången någonsin i Sverige presenteras i utställningen och i denna rikt illustrerade katalog det uttrycksfulla måleri i form av besjälade landskap, skildringar av den fattiga nordtyska bondebefolkningen, porträtt och suggestiva motiv från saga och myt som skapades i Worpswede. Tyska, franska och svenska experter belyser i vår bok ett flertal aspekter på Tysklands mest kända konstnärskoloni och på de intressanta konstnärer som vistades där omkring sekelskiftet 1900.

Lars Olof Loeld har som konstnär skapat sig en egen värld fri från konventioner, en värld fylld av poesi, ord, föremål och handlingar. I den världen får det oväntade, tystnaden, mellanrummen, det lekfulla och allvarliga tala sida vid sida. Loelds iscensatta bildvärld är en konstruktion fylld av eftertanke. Katalogen ledsagar utställningen på Prins Eugens Waldemarsudde under hösten - vintern 2014 - 2015.

Utställningen Från Mumin till Chop Chop är en lustfylld och färgstark hyllning till illustrationskonsten på barnbokens område med verk från 1940-talets mitt till idag. Utställningen vänder sig till besökare i alla åldrar och lyfter fram fyra av Nordens mest framstående och älskade barnboksillustratörer: Tove Jansson (1914–2001), Ilon Wikland (f. 1930), Pija Lindenbaum (f. 1955) och Linda Bondestam(f. 1977).Mumintrollet, Karlsson på taket, Gittan och roboten Chop Chop – dessa oförglömliga karaktärer har etsat sig fast i vårt kollektiva medvetande. Från Mumin till Chop Chop belyser den visuella berättarkonstens unika kraft, där bilderna inte bara kompletterar utan förstärker barnlitteraturens magi. Utställningen presenterar fyra konstnärer som tillhör fyra olika generationer. Presentationen innefattar över 300 verk i form av skisser, färdiga illustrationer samt tredimensionella objekt som tidiga Muminfigurer och skulpturer i papper. Här lyfts sambandet mellan bild och ord fram, och betraktarna bjuds in till att reflektera över frågor som: Hur skapas en karaktär, skildras en plats, händelser och stämningar i en bild? Vilken roll spelar färger, linjer och former i de utställda verken?I utställningen ges unika möjligheter att reflektera över konstnärliga processer och samband mellan bild och text, men också att studera hur känslor, stämningar och aktuella teman skildrats visuellt av Tove Jansson, Ilon Wikland, Pija Lindenbaum och Linda Bondestam. Rätten att få vara sig själv, lika värde och inkludering är angelägna teman som tas upp av utställningens samtliga konstnärer, men också ämnen som flykt, utanförskap och gemenskap samt identitetsfrågor och ny teknisk utveckling.I en av utställningssalarna finns ett interaktivt rum för kreativt skapande och högläsning som ger barn och vuxna möjlighet att skapa egna berättelser och illustrationer.Från Mumin till Chop Chop ingår i firandet av Mumin 80 år, vilket uppmärksammas stort i Sverige, Finland och internationellt.

Konstnären Max Book fick sitt definitiva genombrott i mitten av 1980-talet. Nu är han tillbaka i stort fomat i Stockholm. I denna rikt illustrerade bok, som tillkommit i samband med Waldemarsuddes stora utställning Mata Hare, medverkar konstnären själv men även författaren Douglas Feuk, filosofen Sven-Olov Wallenstein och forskaren Kristoffer Arvidsson med intresseväckande artiklar om Max Books uttrycksfulla och starkt egensinninga bildvärld.

Utställningen Hertervig – Hill. Dröm och verklighet är den första större presentationen av Lars Hertervigs konst i Sverige och den mest omfattande utställningen av hans verk utanför Norge. Presentationen omfattar omkring 150 verk (ca 75 av vardera konstnär) och syftar till att skapa en dialog mellan Lars Hertervigs och Carl Fredrik Hills konst samt att lyfta fram de unika och gemensamma aspekterna av deras konstnärliga verksamhet. Urvalet av verk omfattar stora delar av deras produktioner, med särskilt fokus på de mer visionära och andliga arbeten som tillkom under de sena faserna av deras liv. Dessa verk, som kan ses som en förlängning av senromantiken och symbolismen samt som föregångare till surrealismen, belyser både paralleller och skillnader mellan de två konstnärerna.Både Hertervig och Hill drabbades av psykisk sjukdom som påverkade deras möjligheter att delta i det officiella konstlivet, vilket gav dem en ovanlig konstnärlig frihet. De utvecklade båda sina säregna konstnärliga uttryck och följde egna intressen i val av motiv och tematik. Det är kanske också därför som Hertervigs och Hills konst alltid har varit av stort intresse för andra konstnärer, författare, dramatiker och musiker.Kuratorer för Hertervig – Hill. Dröm och verklighet, och redaktörer för utställningskatalogen, är Karin Sidén (museichef för Prins Eugens Waldemarsudde), Hanne Beate Ueland (avdelningsdirektör vid Stavanger Kunstmuseum) och Knut Ljøgodt (chef för Nordic Institute of Art).Utställningskatalogen är 350 sidor, rikt illustrerad, med artiklarna översatta till engelska längst bak.

Ernst Josephson (1851-1906) var under sin levnad en av Sveriges mest nyskapande konstnärer med en omfattande produktion av porträtt, historiska och mytologiska motiv samt genremåleri. I denna rikt illustrerade publikation presenteras Josephsons arbete med måleri och teckningskonst, men också med musik och diktning samt hur olika ämnesval och teman skildrades inom alla dessa tre konstarter under olika perioder av konstnärens liv. Här beskrivs också den inspiration som Ernst Josephson hämtade från en äldre måleritradition, samtida konst och esoteriska strömningar och hur hans sociala nätverk såg ut och manifesterades i håns porträttkonst. Sex framstående forskare bidrar i boken med nya och intresseväckande perspektiv på Josephsons rika och uttrycksfulla konstnärskap. Publikationen har tillkommit i samband med den omfattande utställningen Ernst Josephson. Konst, poesi och musik, som visas på Prins Eugens Waldemarsudde under hösten 2023 och vintern 2024.

Denna rikt illustrerade publikation ges ut i samband med Waldemarsuddes omfattande utställning Målaren som fotograf, som öppnar hösten 2018. För första gången i Sverige tematiseras i vår utställning, och i denna bok, fotografiets stora betydelse för svenskt måleri kring sekelskiftet 1900, samt för ett antal då verksamma konstnärer. De konstnärer som lyfts fram är prins Eugen, Anders Zorn, Wilhelmina Lagerholm, Wilhelm von Gegerfelt, Gottfrid Kallstenius, Severin Nilson, Emma Schenson, Carl Wilhelmson, Oscar Björck, Georg Pauli och August Strindberg. I ord och bild presenterar ett antal ledande experter flera intresseväckande aspekter på fotografi, och på fotograferandets roll i relation till måleri, i svenskt konstliv på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.

"Varje människa har sitt eget inre rum, sitt revir. Även tystnaden har sitt revir. Att behålla kontrollen över det högst personliga egna inre rummet kan vara en grundläggande förutsättning för skapande, och för kreativitet" Ur Några inledande ord om Nils Gunnar Zanders konstnärskap av Karin Sidén

Utkommer 2022-02-19 Nikolai Astrup (1880-1928) var en norsk modernist som är känd för sina färgstarka målningar och träsnitt, och som hämtade inspiration från det landskap han växt upp i. Astrup som fick sin konstnärliga utbildning i Kristiania (Oslo), i Tyskland och Paris vände sig senare emot vissa aspekter av utbildningen, vad gäller exempelvis färgteori samt det traditionella sättet att återge perspektiv. Han tog avstånd ifrån storstädernas kulturcentra och valde att bosätta sig i sina barndomstrakter i Vestlandet i västra Norge, där han producerade en imponerande mängd målningar och träsnitt. I denna publikation presenteras Astrups liv och verk för en svensk publik- i sitt hemland Norge är han sedan länge ett känt namn. Astrup placeras här in i ett sammanhang av norsk historia och konsthistoria från sent 1800- och tidigt 1900-tal. Boken utforskar också de nyskapande idéer om trädgårdsodling som Astrup tillämpade på sin egendom Sandalstrand (idag museet Astruptunet) för det dubbla syftet att föda sin stora familj och skapa motiv för sin konst. Bokens vackra illustrationer lyfter fram intensiteten i Astrups målarpalett, det innovativa i hans grafiska konst och den magiska realismen i hans landskap som genomsyras av folklore och tradition. Publikationen ges ut i samband med den första utställningen med Nikolai Astrups konst i Sverige på över sextio år. Utställningen visas även på Clark Art lnstitute i Massachusetts, USA och på KODE Kunstmuseer og komponisthjem i Bergen, Norge

Form och färg André Lhote och svensk kubism I denna praktfulla publikation möter vi ett rikt och omfattande persongalleri av svenska modernister men vi får också ta del av den franske målaren, teoretikern och läraren André Lhote (1885-1962) och hans tankar om konst och pedagogik. André Lhote hade ett stort inflytande på svenskt konstilv med nära 200 svenska elever under tiden ca 1910 - 1960. Bland dessa kan nämnas Prins Eugen, Georg Pauli, Tyra Lundgren, Maj Bring, Dick Beer, Philip von Schantz, Bengt Lindström och fotografen Christer Strömholm.

Få norska konstnärer är så folkkära i sitt hemland och så allsidiga som Christian Skredsvig (1854–1924). Skredsvig var inte bara en viktig Fleskum-målare med kända verk som Seljefløyten (1889) (Sälgflöjten) och Sankthansaften (1886) (Midsommarafton), han gjorde också succé i Paris med sina storslagna salongsmålningar som begeistrade kritikerna. Skredsvig var också en begåvad författare. "Det är poet du är!", skrev den kände författaren Knut Hamsun. Skredsvig målade sida vid sida med Edvard Munch på den franska Rivieran, men blev aldrig en utpräglad modernist som sin yngre vän. I den här boken undersöker norska och internationella experter Skredsvigs komplicerade förhållande till modernismens strömningar i text och bild. Här framhålls motsättningarna i ett välkänt nordiskt konstnärskap, och hur det moderna uppstår genom hårdköpta förhandlingar mellan nyskapande och tradition.

Sedan sin examen från Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1993 har Meta Isæus-Berlin (f. 1963) blivit en tongivande konstnär verksam inom måleri och installationskonst. I Isæus-Berlins verk blandas symbolik med det till synes realistiska. Med en mästerlig kontroll över konstformen installationskonst har hennes verk visats på en rad svenska och internationella konstarenor, bland annat på biennalerna i Istanbul och Venedig (1997) samt Melbourne (1999). Den tematiskt spännande utställningen Nattlogik på Prins Eugens Waldemarsudde omfattar installationer och målningar som för betraktaren mellan vakenhet och dröm, där de anslående verken är helt nyproducerade för utställningen. Nattlogik är en utställning om tid, om att se tillbaka och återberätta, likt ett liv i miniformat. Presentationen är uppdelad i tre olika delar, nattlogik, det platsspecifika verket Den Arkadiska Spegeln samt återberättandet, och är tänkt att ge en holistisk bild av livet som dessutom fylls ut av en drömsektion med verket Drömväggen. I Waldemarsuddes stora ateljé kommer installationsverket Den Arkadiska Spegeln att visas, där Isæus-Berlin söker gestalta den plats där frid och ro råder, en plats man bör förlägga inom sig för att kunna nå. Denna utställningskatalog innehåller en fördjupande text av konstnären själv samt idéhistoriska texter om drömmar och tillståndet mellan sömn och vakenhet. Katalogen är även rikt illustrerad med färgfotografier från utställningens installationer och målningar.

Denna vackra och rikt illustrerade publikation har tillkommit i samband med Karl Dunérs innovativa utställning Öar, som visas på Waldemarsudde mellan den 14 februari 2020 och 28 februari 2021. Karl Dunér (f. 1963), som är verksam både som bildkonstnär och regIssör, visar i utställningen en installation med nio mekaniska dockor, ett flertal skulpturala objekt, audiovisuella verk och film. I hans visuellt starka verk finns ofta intressanta referenser både till dramatik, teater och litteratur. I denna publikation lyfts Dunérs verk i utställningen fram, liksom konstnärskapet i stort, i ett antal kunskapsrika och reflekterande artiklar skrivna av författaren och dramaturgen Magnus Florin och av Meike Wagner, professor i teatervetenskap. Till artikelförfattarna hör även Karl Dunér och dockmakaren Tomas Lundquist samt museichef Karin Sidén. Av särskilt intresse är den nyskrivna novell av författaren Aris Fioretos som ingår i publikationen. Novellen O MI AMORE är dedicerad till Karl Dunér, den har inspirerats av ett verk i utställningen och publiceras här för första gången.

Innehåll MINNET AV ETT LANDSKAP 1.Arvprins 2.Familjeband 3.Bildningsgång 4.Husaren 5.Konst&Paragrafer 6.Ljuset från norr 7.Ögonblick av koncentration 8.Vid vattnet KRONOLOGI Kronologi KATALOG Oljemålningar,gouacher,teckningar Monumentala arbeten, skisser och kartonger Konsthantverk Övriga konstnärer FÖRTECKNINGAR Noter Utställningar, Arkiv, Bibliografi Index Fotografer, Förkortningar, Långivare

"Precis som det finns rokokostil och empirestil, så bör fru Krøyers stil få ett erkännande som ett uttryck för konstnärlig verksamhet." Så här beskrevs Marie Krøyers begåvning i en tidningsartikel 1899. Marie Krøyer var konstnär och arbetade kreativt hela sitt liv - med möda och besvär, med lätthet och glädje. Hon började med måleri och teckning, ett arbete som fick henne att tvivla på sig själv. Men när hon upptäckte inredningsdesignen fann hon sin plats som konstnär och kunde få utlopp för sin talang både i sitt eget och andras hem. I de sju texterna i denna bok undersöker författarna Marie Krøyers konstnärliga produktion, som spänner från måleri till möbelformgivning. Texterna undersöker hennes inspirationskällor och ideal om 'det sköna livet', samt det nätverk som gav henne möjlighet att utveckla och använda sin begåvning. Marie Krøyer porträtteras även som en konstnär som tolkade samtidens tendenser och tankar genom sitt eget nyskapande arbete. Boken är rikt illustrerad och innehåller både essäer och forskningsbaserade artiklar.

I augusti 2025 förflyttades den 600 ton tunga träbyggnaden Kiruna kyrka – ett historiskt ögonblick som följdes av människor från hela världen. Med i flytten följde prins Eugens altartavla, ett verk som är utgångspunkten i Matts Leiderstams fascinerande utställning som öppnar den 15 november på Prins Eugens Waldemarsudde. Konstnären Matts Leiderstam har i en serie målningar och en större installation fördjupat sig i prins Eugens altartavla, dess tillkomst och betydelse. Utställningen, som först visades på Kin museum för samtidskonst i Kiruna, presenteras nu i prins Eugens ateljé. Matts Leiderstam, som är verksam som konstnär och forskare, har länge arbetat med landskapsmåleriets historia, betraktarens blick och konsthistoriska strukturer. I sitt nya verk undersöker han inte bara altartavlans tillkomst, motiv och symbolik utan också ljusets förändringar: hur solljuset rört sig över altartavlan i kyrkans tidigare placering – och hur den nya orienteringen i stadslandskapet påverkar målningens uttryck idag.

Kleopatra blir Ariadne - identitet och förvandling är en rik konst- och idéhistorisk skildring. Läsaren får följa med på en lika innehållsdiger som stimulerande resa genom den västerländska kulturen under åtskilliga sekler. I fokus står en av konsthistoriens stora ikoner: Ariadne. Denna antika marmorskulptur ingår i Vatikanens respektingivande samling alltsedan 1500-talets början. En Ariadne som rofyllt sovande vilar på den steniga marken. I hundratals år trodde man dock att Ariadne föreställde Kleopatra, den döende egyptiska drottningen. »Den laddning som ligger förborgad i Ariadnegestalten är fördenskull inte mindre verkningsfull,« framhåller Hans Henrik Brummer och fortsätter: »Två identiteter, två världar av konfrontationer och förvandlingar. Men de båda benämningarna, den ena felaktig och den andra korrekt, har likväl något gemensamt. Båda utgår från föreställningar kring en kvinnas nederlag och övergivenhet. Och båda har genererat en rikedom av parafraser och metamorfoser inom konsten och litteraturen. Det är berättelsen om omtolkningarna och användindningen av den vatikanska skulpturen som utgör temat...« Framställningen handlar också om Ariadnegestalten i den moderna konsten, inte minst hos Giorgio Chirico. Boken »landar« i en betydande svensk konstnär idag - Ulrik Samuelson. Kleopatra blir Ariadne är generöst och vackert illustrerad i färg och svartvitt.

Rigmor Grönjord (f 1938), textilkonstnär och målare, återkommer i sitt konstnärskap till vissa formelement som genom förskjutningar och variationer skapar olika innebörder och uttryck- Hennes bildvävar upplevs därmed aldrig som repetititva utan som konstnärliga teman med variationer där formerna och fägerna getts ett starkt bärande egenvärde. Publikationen har tillkommit i samband med utställningen Rigmor Grönjord. Vävda bilder som visas på Prins Eugens Waldemarsudde 22 mars - 14 september 2014.

Under det senaste året har Prins Eugens Waldemarsudde haft glädjen att samarbeta med Kungl. Konsthögskolan i ett projekt som nu utmynnat i en utställning och i denna publikation. Titeln på utställningen syftar på de val nio studenter från Konsthögskolan gjort ur Waldemarsuddes samlingar, ett urval favoriter som gett upphov till nya verk som i utställningen presenteras i dialog med museets målningar, teckningar och skulpturer. Som bakgrund och kontext till projektet, tecknas i publikationen en kort karakteristik över Waldemarsudde och dess samlingar.

Den konst som brukar kallas salongsmåleri tillkom under det sena 1800-talet och utmärks av tekniskt briljanta, berättande och historiskt tillbakablickande verk med motiv hämtade från klassisk mytologi, historia, Bibeln, litteratur och dramatik. Denna på sin tid så uppskattade bildvärld, med svenska företrädare som bland andra Julius Kronberg, Hugo Birger och Jenny Nyström, kom av de tidiga modernisterna att betraktas som hopplöst traditionell och smaklös kitsch. På grund av detta föll salongsmåleriet under tid i glömska och negligerades helt av konsthistoriker och de större konstinstitutionerna. Först i vår tid, i efterdyningarna av postmodernismens tankevärld, framstår det eklektiska salongsmåleriet återigen som högaktuellt, såväl inom samtidskonst, populärkultur som i forskningssammanhang.

Joan Mirós personliga bildspråk, fritt från estetiska konventioner och fyllt av visuell poesi, är ämnet för denna rikt illustrerade publikation. I bokens artiklar beskriver ett antal spanska och svenska experter hur Miró inspirerades av vardagliga objekt i sitt skapande av skulptur, måleri, teckningskonst och textila verk, men också hur konstnärens starka sociala engagemang uttrycks i hans affischkonst. Publikationen ges ut i samband med Prins Eugens Waldemarsuddes omfattande utställning Joan Miró. Vardagslivets poesi, som arrangeras våren 2017 i samarbete med Fundació Miró i Barcelona och Kristianstads konsthall.