Epidemiologi och medicinsk statistik

Detta är den tredje upplagan av Praktisk statistik för medicin och hälsa, som är en bok vars pedagogiska idé skiljer sig markant från liknande läroböcker. Här står de praktiska tillämpningarna i centrum: först presenteras exempel och praktiska frågeställningar och därefter introduceras de statistiska begrepp och metoder som behövs för att besvara frågorna.

Mycket stor vikt läggs vid hur man bör analysera, tolka och redovisa samt kommunicera undersökningsresultat.

Boken är lämplig som grundläggande lärobok i statistik för utbildningar på såväl grundnivå som avancerad nivå inom medicin, vård och folkhälsovetenskap. Den är också en utmärkt handbok för forskare och andra yrkesverksamma. Inga förkunskaper i ämnet krävs. För den som har läst statistik tidigare ger boken en värdefull introduktion till de tänkesätt och principer som är specifika när statistiska metoder tillämpas inom medicin och hälsa.

I denna nya upplaga behandlas bland annat dimensioneringsberäkningar, hantering av forskningsdata, regressionsanalyser och statistiska metoder för epidemiologiska undersökningar mer utförligt än tidigare. Varje kapitel avslutas med övningsuppgifter av varierande svårighetsgrad, totalt fler än 200 stycken. Knutet till bokens exempel och övningsuppgifter finns ett stort antal empiriska datamaterial och facit som kan laddas ner från liber.se.

Boken använder samma begrepp, grundstruktur och genomtänkta upplägg som Praktisk epidemiologi – för medicin, vård och folkhälsa. Dessa böcker kan därför med fördel användas parallellt.

Om författarenJonas Björk är professor i epidemiologi vid Lunds universitet. Han har mångårig erfarenhet av undervisning på grund- och forskarutbildningar vid medicinska fakulteten och arbetar aktivt på nationell nivå för att förbättra förutsättningarna för storskaliga befolkningsundersökningar som använder forskningsdata länkade med individuella registeruppgifter.

Praktisk epidemiologi för medicin, vård och folkhälsa ger dig nödvändiga redskap för att kunna läsa, förstå och kritiskt granska epidemiologiska forskningsresultat. Den är också skriven för dig som planerar att genomföra ett eget projekt eller bedriva epidemiologisk forskning.

Framställningen är problemorienterad: viktiga begrepp och grundläggande metoder introduceras i direkt anslutning till epidemiologiska frågeställningar. Formuleringen av forskningsfrågan, planeringen, det praktiska genomförandet och rapporteringen av en epidemiologisk undersökning ges stort utrymme. Särskild vikt läggs vid att beskriva de unika förutsättningar för befolkningsforskning som finns i Sverige och i övriga nordiska länder, samt att diskutera hur redan insamlade forskningsdata kan återanvändas för nya frågeställningar.

Boken innehåller 200 övningsuppgifter av varierande svårighetsgrad. Den är lämplig som lärobok på alla grundutbildningar inom medicin, omvårdnad och folkhälsa, men också utmärkt som handbok för forskare och andra yrkesverksamma. Den har samma grundstruktur och genomtänkta pedagogiska idé som statistikboken Praktisk statistik för medicin och hälsa, som rönt stor uppskattning hos många läsare. Dessa båda böcker kan därför med fördel användas parallellt.

Sagt om boken"Boken är välskriven på ett koncist och lättillgängligt sätt och med ett elegant pedagogiskt upplägg som gör den lätt att hitta runt i. Följaktligen ryms mycket på de 427 sidorna." Anders Ahlbom, senior professor, Karolinska institutet. Lakartidningen.se 20191125. Läs recensionen i sin helhet https://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/recensioner/2019/11/Fundamental-sakkunskap-om-sjukdom-och-konsekvens/

Om författarnaJonas Björk är professor i epidemiologi vid Lunds universitet, har mångårig erfarenhet av undervisning på grund- och forskarutbildningar vid medicinska fakulteten och är verksam inom nationella nätverk som syftar till att förbättra förutsättningarna för befolkningsforskning.

»[...] de passager i Holmbergs bok som rör det rent medicinska är de mest intressanta. Där briljerar författaren med sin ämnes­kunskap.« - Vincent Flink Amble-Naess, SvD Under några år lamslog coronapandemin en hel värld. Det hade funnits varningstecken, ändå var det uppenbart att ingen stod redo inför det som följde i smittans spår. Nu har många redan glömt hur det var när städerna stängde ner, och tar för givet att vi kommer stå bättre rustade nästa gång. Stämmer det verkligen? Pandemier har en uråldrig historia, och det enda som verkar säkert är att de ständigt hittar nya vägar. Inte minst när världen förändras i den takt den gör idag. Som barn i efterkrigstidens babyboom fick den blivande infektionsläkaren Martin Holmberg se det med egna ögon: hur staden Stockholm, och landet Sverige, och i förlängningen hela världen, byggdes ut i en hastighet utan motstycke. Världen drabbades under denna tid regelbundet av större och mindre pandemier. Numera ligger planetens gränser öppna, vägar och transportsystem byggs ut för att underlätta konsumtion och rörlighet, samtidigt som människorna trängs ihop på allt mindre ytor. Men det är inte bara vi som rör oss snabbare - mikroorganismerna följer oss överallt. Martin Holmberg har studerat smittor under hela sitt yrkesliv. Här gör han en historisk återblick på smittor i städernas spår samtidigt som han höjer ett varningens finger för kommande farsoter. Pandemiska landskap ställer frågan som inte längre kan ignoreras: hur ser vår pandemiska framtid ut i en värld av växande megastäder?

”Med så många smittade som nu finns i Sverige så kommer smittspridning att ske. Vårt samhälle är inte särskilt annorlunda än Italiens, eller för den delen Kinas, så varför skulle det inte spridas hos oss?”

Det är fredagen den 6 mars 2020. Insikten om att Covid-19 inte är en ordinär smitta börjar sprida sig, men Sverige är passivt och Anders Tegnells mejlbox fylls med frågor och råd. Där och då börjar konturerna skönjas på Sveriges sedermera omdiskuterade plan för att möta viruset.

I Johan Anderbergs berättelse följer vi spelet kring Sveriges strategi under ett år med Corona-pandemin; hur ordet flockimmunitet förvandlas från en obskyr fackterm till att bli ett av samtidens mest laddade ord, och hur Sverige hamnade i världens blickfång.

Medan hela världen gör sitt bästa för att lägga Covid-19-pandemin bakom sig börjar oron för framtiden torna upp sig. Är det möjligt att förhindra att en ny pandemi tar miljontals människoliv och ödelägger den globala ekonomin? Bill Gates tar stöd av världens främsta experter i att bekämpa dödliga sjukdomar och lägger fram en övertygande teori om vad vi kan lära av coronavirusets framfart och hur vi kan avvärja nästa katastrof.

Så förhindrar vi nästa pandemi är en uppmaning till handling från en av vår tids största tänkare och aktivister.

Pandemier är allvarliga hot mot mänskligheten. Men vad är pandemier egentligen? Hur hotar de oss och hur kan vi undvika en kommande katastrof?I Pandemi - Myterna, fakta, hoten (utgiven 2010) beskriver infektionsläkaren och forskaren Björn Olsen hur vi i dagens moderna samhälle på många sätt står sämre rustade än tidigare. I våra globala monsterstäder, där ett växande antal människor och tamdjur lever allt tätare inpå varandra, finns perfekta förutsättningar för nya pandemier. Samtidigt hotar den pandemiska antibiotikaresistensen den sjukvård vi i dag tar för given.Pandemier är globala hot som kräver världsomspännande åtgärder. De pandemiska katastroferna hänger ihop med klimatförändringarna och vårt globala samhälles brist på solidaritet samt ekologisk mångfald och hållbarhet.Björn Olsen (f. 1958) är forskare och överläkare som specialiserat sig på infektionsmedicin.

  Att vara svenska folkets berättare i den här krisen, det är vad jag vill vara. Det kanske är hybris, men om jag kan ta en roll så är det den.

Vad hände egentligen? Och fortsätter att hända? Vem har rätt och hur vet vi?  Från de första rapporterna om att ett nytt coronavirus börjat sprida sig i den kinesiska miljonstaden Wuhan, till mormors brev ett år senare om en tid då man inte kunnat ses.  

I ett dagboksliknande upplägg får vi följa forskaren och författaren Emma Frans tankar och analyser, om det ständigt förändrade forskningsläget och om hur det är att oväntat hamna i centrum för en allt hätskare debatt. Vi träffar på alla från upprörda forskare och coronapro ler till en kompis som på något sätt lyckats skaffa sig klamydia, trots förmaningarna om social distans.  

Alla tvättar händerna är en kombination av folkbildning, dokumentation och personlig berättelse en inifrånskildring av året då alla skyllde på varandra.  

Boken är både underhållande, allvarlig och lagom skvallrig och ger ett smått tragikomiskt perspektiv på hur svårt det är att förklara ett osäkert forskningsläge för allt mer upprörda människor, politiker och ledarskribenter som kräver starka och effektiva åtgärder mot någonting när ingen riktigt vet hur det ska bekämpas och vad som ens hjälper. Den visar också hur vetenskap fungerar utifrån exempel som vi alla upplevt och kunnat följa i realtid.  

Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska Institutet. Hon arbetar med vetenskapskommunikation och har fått såväl Stora journalistpriset som utmärkelsen Årets folkbildare.   Ur boken:  

Syftet med mina dagboksanteckningar var att få ordning på kaoset i mitt huvud, men jag insåg snart att min berättelse belyste problematiken med en kris som sker i dagens enorma informations öde. Händelserna illustrerar tydligt riskerna med larmrapporter, falska nyheter och uppskruvat debattklimat.   Om Emma Frans tidigare böcker: konkret och roligt AFTONBLADET

bör läsas av alla DALA-DEMOKRATEN

strålande, underhållande och tyvärr väldigt nödvändig EXPRESSEN

en imponerande kamp mot bluffvetenskap SYDSVENSKAN 

Smittsamma sjukdomar i form av epidemier eller rentav pandemier har varit mänsklighetens följeslagare från bibliska tider in i våra dagar. Infektionssjukdomar är också ett vardagligt problem för de allra flesta av oss.

Per-Erik Åbom beskriver både gångna och nutida farsoter ur såväl medicinsk som kulturhistorisk synvinkel.