Samhällsmedicin och preventiv medicin

En banbrytande bok om hur samhället gör dig sjuk -- och hur du kan bli frisk igen

Trots alla framsteg inom medicin och sjukvård ökar kroniska sjukdomar lavinartat i västvärlden, och allt fler unga lider av mental ohälsa. Hur går det ihop? I denna revolutionerande bok undersöker den kanadensiska läkaren Gabor Maté vad som egentligen är »normalt« när det kommer till hälsa.

Efter över fyra decenniers klinisk erfarenhet drar Maté slutsatsen att den västerländska medicinen har försummat den roll som trauma, stress och det moderna livets påfrestningar har på våra kroppar och sinnen. Därför misslyckas man ofta med att läka hela människan, trots all kunskap och teknik. I Myten om det normala förklarar Gabor Maté hur individens och samhällets mående är tätt sammankopplat, och visar vägen till läkning.

*

Gabor Maté är en kanadensisk läkare och författare. Han har skrivit flera bästsäljande böcker, som översatts till över 30 språk och hyllats världen över.Daniel Maté är kompositör och medförfattare till Myten om det normala.

Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd beskriver ett samhälleligt perspektiv på hälsa, sjukdom och livslängd med utgångspunkt från hälsans sociala bestämningsfaktorer, det vill säga under vilka villkor människor föds, växer upp, lever, arbetar och åldras. Sådana bestämningsfaktorer kan var för sig och tillsammans påverka människors hälsa och livslängd.

Boken beskriver hur ojämlik hälsa uppstår, hur den kan mätas och förklaras, hur den varierar över livscykeln och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den. Denna tredje upplaga har uppdaterats med nya forskningsrön, statistik och referenser. Den har också fått ett helt nytt kapitel om sexuell läggning och könsidentitet i förhållande till ojämlikhet i hälsa.

Boken vänder sig till studenter inom områdena folkhälsa, samhällsvetenskapliga ämnen, vård och medicin. Den lämpar sig även väl för beslutsfattare och andra som är verksamma inom folkhälsoområdet.

Om författarnaMikael Rostila är professor i folkhälsovetenskap och docent i sociologi vid Stockholms universitet. Han forskar om hur migration, ojämlikhet och anhörigförlust påverkar hälsa och sjukdom.

Susanna Toivanen är professor i sociologi vid Mälardalens universitet där hon forskar om hälsa och ojämlikhet i den arbetande befolkningen utifrån ett genusperspektiv.

Bokens övriga författare är alla forskare och experter inom området.

Näringslära för högskolan har i sjunde upplagan uppdaterats med ny evidensbaserad kunskap och kompletterats med flera nyskrivna delar. De sju avsnitten återspeglar ämnesområdets tvärvetenskapliga natur.

Kostrelaterade sjukdomar beskriver vanliga sjukdomars samband med kost och hur de kan förebyggas. Från mat till metabolism skildrar hur våra kostvanor formas och vad som händer med mat och näring i kroppen. Rekommendationer och regler sammanfattar regler kring livsmedel och evidensbaserad information om kost och näring från myndigheter. Energi och näringsämnen handlar om energigivande ämnen, vitaminer och mineraler. Övriga bioaktiva ämnen, livsmedel och kostmönster förklarar hur andra aspekter i kosten än näringsämnen inverkar på hälsan. Nutrition under livscykeln tar upp specifika behov och råd under livets olika skeden. Metodik inom kost och nutrition beskriver metoder inom nutritionsområdet.

Boken vänder sig till studenter och yrkesverksamma inom hälsoområdet. Den används som lärobok vid olika universitets- och högskoleutbildningar och är ett stöd för exempelvis dietister, nutritionister, kostvetare, tandläkare, sjuksköterskor och läkare. Det är en omfattande fakta- och uppslagsbok skriven av experter på olika områden inom den mångfasetterade disciplinen nutrition. De många författarna är erfarna inom såväl forskning som verksamhet vid universitet, högskolor, hälso- och sjukvård och myndigheter.

Sagt om boken"Mycket innehållsrik, lätt att hitta i och leder vidare till fördjupningar. Som verksam inom nutritionsområdet tycker jag att boksläppet av en ny utgåva av Näringslära för högskolan är en stor händelse. Även denna gång får jag möjlighet att ta del av ett gediget innehåll, skrivet av författare med stor kunskap och erfarenhet inom området." Cecilia Nälsén, Örebro universitet, chefredaktör nutritionsfakta.se.

Om författarnaRedaktörer Christina Berg, leg. dietist och verksam som professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Lars Ellegård, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Christel Larsson, nutritionist och folkhälsovetare, professor i kostvetenskap, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.

När världen stängdes ner under pandemin stod Sverige ensamt kvar och valde en annan väg. Det var Vi mot världen.

Som generaldirektör styrde Johan Carlson Folkhälsomyndigheten under covidkrisen. Den svenska modellen byggde på många års reformarbete, stärkt smittskydds-beredskap och självständiga myndigheter, allt avgörande  för hur Sverige hanterade de tuffa beslut som togs.

Nu avslöjar Johan Carlson för första gången vad som pågick bakom kulisserna under pandemin, både på hemmaplan och internationellt. Vi mot världen är en självbiografi om misslyckanden, framgångar och lärdomar från den största samhällskrisen i modern tid. Men också en varning inför framtiden.

Är vi tillräckligt rustade när nästa pandemi kommer?  

Johan Carlson är läkare och docent i infektionsepidemiologi, samt tidigare generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten och Smittskyddsinstitutet. Han har mångårig erfarenhet av smittskydd, folkhälsa och myndighetsledning. Vi mot världen är hans första bok samt hans biografi.

En bladvändare om någonting så oglamoröst som svenskt myndighetsarbete [] den mest insiktsfulla boken jag har läst om coronapandemin. SvD  

Perspektivet är onekligen intressant och medför många internationella utblickar och jämförelser. Betyg: 4/5 BTJ

Detta är den tredje upplagan av Praktisk statistik för medicin och hälsa, som är en bok vars pedagogiska idé skiljer sig markant från liknande läroböcker. Här står de praktiska tillämpningarna i centrum: först presenteras exempel och praktiska frågeställningar och därefter introduceras de statistiska begrepp och metoder som behövs för att besvara frågorna.

Mycket stor vikt läggs vid hur man bör analysera, tolka och redovisa samt kommunicera undersökningsresultat.

Boken är lämplig som grundläggande lärobok i statistik för utbildningar på såväl grundnivå som avancerad nivå inom medicin, vård och folkhälsovetenskap. Den är också en utmärkt handbok för forskare och andra yrkesverksamma. Inga förkunskaper i ämnet krävs. För den som har läst statistik tidigare ger boken en värdefull introduktion till de tänkesätt och principer som är specifika när statistiska metoder tillämpas inom medicin och hälsa.

I denna nya upplaga behandlas bland annat dimensioneringsberäkningar, hantering av forskningsdata, regressionsanalyser och statistiska metoder för epidemiologiska undersökningar mer utförligt än tidigare. Varje kapitel avslutas med övningsuppgifter av varierande svårighetsgrad, totalt fler än 200 stycken. Knutet till bokens exempel och övningsuppgifter finns ett stort antal empiriska datamaterial och facit som kan laddas ner från liber.se.

Boken använder samma begrepp, grundstruktur och genomtänkta upplägg som Praktisk epidemiologi – för medicin, vård och folkhälsa. Dessa böcker kan därför med fördel användas parallellt.

Om författarenJonas Björk är professor i epidemiologi vid Lunds universitet. Han har mångårig erfarenhet av undervisning på grund- och forskarutbildningar vid medicinska fakulteten och arbetar aktivt på nationell nivå för att förbättra förutsättningarna för storskaliga befolkningsundersökningar som använder forskningsdata länkade med individuella registeruppgifter.

När vi människor får frågor om globala trender svarar vi nästan alltid fel. Studenter, Nobelpristagare och ledande politiker - alla blir besegrade i ­omvärldskunskap av aporna på zoo. Hur kan det komma sig?

I Factfulness visar Hans Rosling, Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund varför vi ständigt missförstår världens utveckling, och vad vi kan göra för att rätta till våra missuppfattningar. Med utgångspunkt i tio misstag vår hjärna gör visar de hur vi kan bryta med våra tankefel och förstå världen bättre.

Med samma passion och folkbildningsiver som gjort Hans Rosling berömd visar han hur vi alla kan slippa stressas av en föråldrad bild av världen. Bara genom att ha en världsbild grundad på fakta kan medborgare, politiker och företagsledare fatta rätt beslut i en globaliserad samtid.

Boken är skriven av Hans Rosling tillsammans med Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling.

Hans Rosling (1948-2017) var professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Han var även medgrundare av stiftelsen Gapminder, och en enormt uppskattad föreläsare och folkbildare.

Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund är stiftelsen Gapminders andra två medgrundare. De arbetade tillsammans med Hans Rosling under 18 år. I dag föreläser de över hela världen och deras arbete med att tillgängliggöra forskning är flerfaldigt prisbelönt.

Hans Rosling berättar historien om 'den mänskliga utvecklingens tysta mirakel' som bara han kan. Men Factfulness gör mycket mer än så. Boken förklarar också varför framsteg ofta sker så hemligt och tyst, och lär läsarna hur man kan se dem tydligt.

Melinda Gates

Närmare ett testamente i bokform kommer man inte. En gedigen och underhållande självhjälpsbok för världen ... De behärskar till fulländning den svåra konsten att få fakta att dansa. Det är spänstigt, personligt och hela tiden angeläget. Trion serverar nämligen oceaner av genomanalyserad kunskap i kondenserat godisformat, på en nivå som man emellanåt frestas tro att även en amerikansk president borde kunna ta till sig. Överblicken blir nästan svindlande ibland.

Dagens Nyheter

En av de viktigaste böcker jag någonsin läst - en oumbärlig guide till hur man lär sig att se klart på världen.

Bill Gates

Vaccinernas historia är en populärvetenskap­lig redo­­gö­relse för vacciner som folkhälso­åtgärd, från den första ympningskampanjen mot smittkoppor för 300 år sedan till dagens mRNA-vacciner.

Bokens författare, John ­Leake och Peter ­McCullough, är varken principiella ­anhängare till vacciner eller ­prin­ci­piella motståndare till dem, så kallade antivaxxare. ­Deras syfte är att utifrån aktuell ­forskning klargöra vad som är fakta och vad som är myter om ­vacciner.

De fastslår att hälsofördelarna med vissa vacciner för vissa människor kan sägas uppväga riskerna, men att det i andra fall kan vara tvärtom.

De kommer fram till att många av de föreställningar om ­­vac­­­ci­ner som tas för givna inte håller streck.

Vacciner lyfts ofta fram som en central orsak till att barna­dödligheten minskade och folk­hälsan ­förbättrades på 1900-talet, fastän detta snarare var en ­effekt av fak­torer som kost, ­sani­tet och boende­standard.

Vacciner lyfts ofta fram som generellt säkra ­me­di­­cinska interventioner, fastän de typer av studier som skulle kunna bevisa det nästan aldrig genomförs.

Samtidigt leder den dokumentation som finns om vaccin­relaterade skador sällan till åtgärder. Trots att det idag finns tusentals fackgranskade ­studier om skador efter covid-19-vaccinerna, och trots att dessa vacciner bara i USA är associe­rade med över en halv miljon dödsfall, fortsätter de att distribueras.

John Leake är författare inriktad på doku­men­tära kriminalhistorier. Peter McCullough är internläkare, kar­dio­­log och epidemiolog. Han har publicerat över 1000 veten­­skapliga artiklar och ­inom hjärt-njur-­medicin är han den mest publice­rade forskaren i historien. Han har varit huvudredaktör för Springers ­lärobok ­Textbook of Cardiorenal Medicine och chefredaktör för American Journal of ­Cardiology. Som expertvittne har han framträtt i den ame­rikanska senaten i Washington D.C. och i Europaparlamentet. John Leake och Peter Mc­Cullough utgav 2022 boken Modet att behandla covid-19: Historien om läkarna som lärde sig att bota covid-19 och deras kamp mot det medicin­industriella komplexet (Karneval).

»Sedan den allra första vaccinationskampan­jen i Boston 1721 har massvaccineringar inte följt någon rigorös vetenskaplig metod. I stället har de mest byggt på gissningar, vågspel och vilt experimenterande. Många av de ivrigaste förespråkarna har drivits av religiös glöd, önsketänkande, ideologi och ett begär efter yrkesmässig och social ­prestige och pengar.

En central fråga när man tar ställning till om det finns skäl att använda ett vaccin är om nyttan är större än riskerna. De ­verkliga riskerna och nyttan kan bara fastställas ­ge­nom opartiska undersökningar, full transparens och fri debatt. Granskningsförbud har aldrig lett till större kunskap.

Den omfattande censuren för att mot­verka vaccinskepsis under covid-19-pandemin slog tillbaka genom att väcka misstro mot vaccinförespråkarna och misstänksamhet gällande deras motiv. Vacciner kan inte bli säkrare och mer effektiva om de inte får ifrågasättas och utvärderas kritiskt.

Det går inte heller att göra en fullständig genomlysning av orsakerna till autism och andra kroniska sjukdomar om det är förbjudet att undersöka möjligheten att alla de sprutor som barn ges inom ramen för vaccinationsprogrammet kan spela roll.

Vi hoppas att den här boken ska bidra till en mindre dogmatisk och mer nyanserad diskussion om riskerna och nyttan med vaccinering.«

John Leake 

Peter McCullough

Människors möte med mat och måltider syftar till att ge en ökad förståelse för samhällsrelevant kostvetenskaplig kunskap. Bland annat belyser boken matvanor ur ett hållbarhetsperspektiv, matlandskap och matkultur i ständig förändring, möten med främmande smaker, selektivt ätande, kunskap i handling samt vikten av reflektion i lärande och måltidsskapande. Läsaren får även inblick i betydelsen av politiska styrsystem och kulturell kompetens i arbetet med mat och måltider.

Främst vänder sig boken till studenter och yrkesverksamma med intresse för mat och måltider, exempelvis kostvetare, dietister, måltidskreatörer, gastronomer och lärare i hem- och konsumentkunskap. Boken fokuserar på dem som dessa personer har för avsikt att undervisa, ge råd till, informera, ta beslut för eller laga mat till.

Sagt om boken"Det breda perspektivet och de många infallsvinklarna öppnar [...] för att läsare av boken bör kunna hittas inom flera olika kunskaps- och branschområden. Allt som har med mat att göra, kulturellt, politiskt, globalt och hållbart beskrivs i 14 kapitel med så vitt skilda rubriker som Möten med nya smaker – om sensoriska perspektiv och preferensbildning och Politiska styrsystem bakom den offentliga måltiden. Boken är mycket pedagogiskt upplagd med en översiktlig beskrivning av varje kapitels innehåll, och kapitlen har även avslutande sammanfattande reflektioner och referenser. Människors möte med mat och måltider är ett intressant och angeläget bidrag både som kurslitteratur och lättillgänglig facklitteratur." Charlotte Berglund, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2024. Helhetsbetyg: 5.

Om författarnaRedaktörer för boken är Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.Päivi Palojoki, affilierad professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet samt professor i pedagogik i huslig ekonomi vid Pedagogiska fakulteten, Helsingfors universitet.

Medförfattare: Carina Abrahamson, Lena Gripeteg, Louise Hård, Jenny Lind, Christina Lundberg, Cecilia Magnusson Sporre, Sara McGarvie, Isabelle Mulkerrins, Hillevi Prell, Mia Prim, Jenny Rendahl, Malin Rödin, Louise Skoog, Frode Slinde.

Denna bok ger ett vetenskapligt perspektiv på salutogenes – det goda livets ursprung. Forskningsfältet salutogenes beskrivs med utgångspunkt i människors strävan efter det goda livet, mitt i arbetet med att ta hand om barn och familj och att göra en fullödig insats inom arbetslivet, oavsett om man är ledare eller medarbetare. Principer för tillämpning i arbetslivet diskuteras också.

Boken bidrar med ny kunskap då salutogenes sätts i ett sammanhang. Författarna relaterar kunskapsområdet till hälsofrämjande och visar hur viktiga människors olika förmågor och resurser för hälsa och välbefinnande är för detta. De olika kapitlen ger en gedigen teoretisk grund och bidrar med praktiska exempel på tillämpning.

Salutogenes vänder sig till studerande inom högskola och universitet samt yrkesverksamma inom hälsofrämjande arbete, hälso- och sjukvård, folkhälsovetenskap, socialt arbete, personalvetenskap och hälsopedagogik.

Sagt om boken[...] Läroboken utgör sammantaget en grundlig vetenskaplig presentation av teori och metod avseende hur människors förmågor och resurser kan användas i hälsofrämjande riktning." Motzi Eklöf, lektör, BTJ-häftet nr 21, 2015.

Om författarenMonica Eriksson är politices doktor och docent i socialpolitik med inriktning på hälsofrämjande. Alla medverkande författare är verksamma inom folkhälsofrågor vid Centrum för Salutogenes, Högskolan Väst, Trollhättan.

I Ketokoden och hur du knäcker den! ger Steven Gundry, författaren till storsäljaren Växtparadoxen och de övriga böckerna i paradoxserien, sin banbrytande variant av ketodieten. Han avslöjar vanliga myter om ketokosten och visar hur vi kan skörda alla dess fördelar och ändå äta godare än någonsin!

Doktor Gundry har i likhet med många andra läkare och näringsexperter sedan länge stöttat idén om en ketogen diet, en typ av lågkolhydratkost som får kroppen att alstra energi genom att förbränna fett. Vissa av Gundrys patienter hade prövat på denna stränga diet, och eftersom den förde med sig en rad olika hälsofördelar, däribland viktnedgång, minskad sjukdomsrisk och ökad energi, uppmuntrade han deras ansträngningar ända tills hans egen forskning avslöjade den chockerande sanningen: Vi har missförstått hela ketogrejen!

I Ketokoden och hur du knäcker den! förklarar Gundry vad det är som gör ketokosten så framgångsrik en process i cellerna som kallas mitokondriell frikoppling. Men ketoner visar sig inte alls vara den magiska källa till cellbränsle som de brukar framställas som, och kroppen kan helt enkelt inte fortsätta fungera på bara ketoner och fett. I det långa loppet kan en sträng lågkolhydratdiet faktiskt leda till både muskelförtvining och dålig kognitiv hälsa.

Som tur är behöver vi inte sluta äta kolhydrater för att kunna dra nytta av ketosens fördelar. För att åstadkomma mitokondriell frikoppling räcker det nämligen med att vi ser till att kroppen har tillräckligt med ketoner och polyfenoler, näringsämnen som förekommer naturligt i vissa växtbaserade livsmedel. 

I denna insiktsfulla och praktiska bok förklarar doktor Gundry de många sätt som du kan starta den här processen: allt från att äta enligt ett bestämt måltidsschema till att festa på växtbaserad mat (just de kolhydrater som brukar vara bannlysta i ketogena dieter!) och njuta av ketonproducerande mat, som get- eller fårmjölksprodukter. Du kommer dessutom att få reda på varför supermat och äppelcidervinäger har en så magisk verkan och det är inte som du tror!

Ketokoden och hur du knäcker den! är baserad på de allra senaste vetenskapliga rönen och bör läsas av alla, inte bara av dem som har prövat på men misslyckats med någon ketogen diet, utan också av vegetarianer och veganer som vill testa keto, liksom av alla som vill gå ned i vikt och förbättra sin hälsa men ändå kunna njuta av en varierad och god kost. Med hjälp av bokens matlistor, enkla lösningar och nya recept kan du nu för första gången knäcka ketokoden och både njuta av en ketogen diet och dra nytta av dess fördelar!

Folkhälsoarbete förutsätter gedigna kunskaper om hur man kan påverka de levnadsförhållanden som har betydelse för folkhälsan. Utbildning inom folkhälsovetenskap spelar också en stor roll för att folkhälsoarbetet ska kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt. Grundläggande folkhälsovetenskap ger dig dessa kunskaper!

Boken bygger på den värdegrund som genomsyrar Förenta Nationernas strategi för en hållbar utveckling liksom på de elva målområdena för folkhälsa som enhälligt beslutats av Sveriges riksdag. Den belyser metoder för ett tvärsektoriellt folkhälsoarbete med fokus på hälsofrämjande insatser på olika nivåer, och den är strukturerad efter förekomst, effekt och förändringsmöjligheter.

Denna fjärde upplaga av Grundläggande folkhälsovetenskap har bland annat kompletterats med avsnitt om jämlikhet i hälsa, kopplingen mellan migration och folkhälsa samt olika aktörers roll i folkhälsoarbetet.

Boken är avsedd för utbildningar på högskolenivå för folkhälsovetare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, läkare och lärare liksom för utbildning inom sociologi och miljövetenskap.

Om författarnaKristina Pellmer Wramner är samhällsplanerare och har disputerat i medicinsk vetenskap med inriktning mot hälsofrämjande arbete. Hon har innan pensioneringen arbetat som folkhälsoplanerare inom primärvården i Skaraborgs läns landsting, samt varit universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola.Håkan Wramner är folkhälsovetare och utredare med erfarenhet av styrning och utveckling inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst samt har flerårig erfarenhet som beställare av hälso- och sjukvård och hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Bengt Wramner är legitimerad läkare och har disputerat inom medicinsk vetenskap med inriktning mot epidemiologi. Han var under flera år, fram till pensioneringen, universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och Mälardalens högskola. Under åren 1999–2012 var han även ordförande för det nationella nätverket ”Konsortiet för akademisk folkhälsoutbildning”.

Ludvig ”Lubbe” Nordström (1882-1942) var en svensk författare och journalist, som bl.a. gjorde tio radioreportage med titeln Med Ludvig Nordström på husesyn. Föredrag med grammofonintervjuer., som sändes 1938. Samma år kom radioreportagen ut I bokform, under titeln Lort-Sverige, med illustrationer av författaren själv.

Boken bygger på en resa, från Skåne till Norrbotten, som Nordström företog sig runt om på den svenska landsbygden med avsikten att få se ”Människo-Sveriges kamrar och kök, skafferier och garderober, dass, sopor och löss”. Till sin hjälp hade han provinsialläkare och präster. I boken ingår även intervjuer med bl.a. torpare och statare. Nordström avbildar ocensurerat och skarpsynt allt vad han såg av misär och umbäranden, i form av bl.a. trångboddhet, dragiga hus och bristande hygien i 1930-talets Sverige.

Lort-Sverige orsakade en livlig debatt om förhållandena på den svenska landsbygden. Författaren kom dock med sitt verk att bidra till ett omfattande reformarbete, till stöd för de mest behövande i samhället.

Praktisk epidemiologi för medicin, vård och folkhälsa ger dig nödvändiga redskap för att kunna läsa, förstå och kritiskt granska epidemiologiska forskningsresultat. Den är också skriven för dig som planerar att genomföra ett eget projekt eller bedriva epidemiologisk forskning.

Framställningen är problemorienterad: viktiga begrepp och grundläggande metoder introduceras i direkt anslutning till epidemiologiska frågeställningar. Formuleringen av forskningsfrågan, planeringen, det praktiska genomförandet och rapporteringen av en epidemiologisk undersökning ges stort utrymme. Särskild vikt läggs vid att beskriva de unika förutsättningar för befolkningsforskning som finns i Sverige och i övriga nordiska länder, samt att diskutera hur redan insamlade forskningsdata kan återanvändas för nya frågeställningar.

Boken innehåller 200 övningsuppgifter av varierande svårighetsgrad. Den är lämplig som lärobok på alla grundutbildningar inom medicin, omvårdnad och folkhälsa, men också utmärkt som handbok för forskare och andra yrkesverksamma. Den har samma grundstruktur och genomtänkta pedagogiska idé som statistikboken Praktisk statistik för medicin och hälsa, som rönt stor uppskattning hos många läsare. Dessa båda böcker kan därför med fördel användas parallellt.

Sagt om boken"Boken är välskriven på ett koncist och lättillgängligt sätt och med ett elegant pedagogiskt upplägg som gör den lätt att hitta runt i. Följaktligen ryms mycket på de 427 sidorna." Anders Ahlbom, senior professor, Karolinska institutet. Lakartidningen.se 20191125. Läs recensionen i sin helhet https://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/recensioner/2019/11/Fundamental-sakkunskap-om-sjukdom-och-konsekvens/

Om författarnaJonas Björk är professor i epidemiologi vid Lunds universitet, har mångårig erfarenhet av undervisning på grund- och forskarutbildningar vid medicinska fakulteten och är verksam inom nationella nätverk som syftar till att förbättra förutsättningarna för befolkningsforskning.