Lund Studies in arts and cultural sciences – serie

Under 1990-talet kom ordet kulturarv att användas för att beskriva samhällets förmåga, vilja och praktiker för att bevara och använda företeelser ur det förflutna. I Sverige, liksom i Europa, genomfördes under denna tid flera politiskt initierade satsningar och projekt som handlade om både hur kulturarv kunde tjäna samhället och vad som borde ingå i kategorin kulturarv. Boken handlar om dessa projekt och om hur olika företeelser diskuterades som möjliga kulturarv. Vilka sociala kategorier borde representeras? Hur kunde kulturarv användas? För vad och vem var begreppet tillämpbart? I boken undersöks dels svenska och europeiska kampanjer, dels förhandlingar om företeelser vars kulturarvsstatus är och har varit vacklande. Hemslöjdsrörelsens historia med särskild fokus på virkning som omtvistat kulturarv är ett exempel. Biologiskt kulturarv i form av den välkända Linderödsgrisen, ett annat. Mångtydiga platser – inte sällan med industrihistoriskt förflutet – som vacklar mellan kulturarv och naturligt förfall, är ett tredje exempel. Gemensamt för dessa olika exempel är att de alla väcker frågor om vad som är och borde vara kulturarv. Fallstudierna ramas in av två kapitel om den offentliga kulturarvspolitiken under 1990-talet och det tidiga 2000-talet. En serie kampanjer och projekt, i Europa och i Sverige, tog som utgångpunkt kulturarvens tänkta förmåga att bidra till en föreställd gemenskap och mångfald. Varför och på vilket sätt kom kulturarvsbegreppet åter i användning på detta sätt? Författarna är verksamma i ämnena arkeologi, etnologi, konstvetenskap, kulturvård och museologi.

”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds. I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma. Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvsskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse.

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur.  I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenome- net TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar.  Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Strongly interdisciplinary in content, the papers in this volume deal with various aspects of the return to popularity of traditional food, from the re-articulation of goat-cheese making in Jämtland, Sweden, to the reinvention of Cinnamon Bread as a commodity under the influence of tourism in Brazil. They also focus on the New Nordic Kitchen with its emphasis on fresh, seasonal, local and regional produce, and on tradition as a basis for innovation and creativity in the kitchen. The current accent on the uniqueness of place and the characteristic qualities it imparts to produce, the impact of specific EU agricultural protection schemes on perceptions of regional products and foodstuffs, the commercialisation of revitalised food traditions in different part of the world, and the role of traditional foodways in the immigrant process, are also dealt with in this volume.

The main objective of this ethnological compilation thesis is to investigate the linkage between everyday life with a genetic disease and intrinsic patterns of modernity. The thesis is based upon four individual articles each addressing the everyday experience Huntington’s disease. The thesis shows a diver- gence between the lifeworld of the affected individuals and various systems that rely on instrumental rationality for achiev- ing their objectives. This divergence constitutes a cultural pattern of modernity, which gave rise to ambivalences that offered forms of cultural and social change. By investigating the link between everyday experiences with general cultural patterns of modernity, the thesis does then provide a deeper knowledge upon the interactions between genetic science, culture and society.

Senare års svensk och internationell folkbiblioteksdebatt har i hög grad präglats av diskussioner om kris, behov av förändring och sökandet efter nya roller. Med utgångspunkt i Stadsbiblioteket i Malmös implementering av den omtalade strategin The darling library in the world, undersöker denna avhandling hur strävan efter förnyelse hanteras i det strategiska och dagliga arbetet på ett folkbibliotek. Vilka förändringar av verksamheten vill Stadsbiblioteket i Malmö genomdriva? Vilka aktörer blir viktiga i omvandlingsarbetet? Vad är det egentligen som förändras och vad är det som består i det ”nya” bibliotek som The darling library avser skapa? I boken analyseras Stadsbibliotekets förändringsprocess i relation till Malmös omvandling till kunskaps- och upplevelsestad. I den nya staden får folkbiblioteket ytterligare roller och värden. Stadsbiblioteket ska nu också bidra till att skapa bilden av den attraktiva staden, vilket leder verksamheten i andra riktningar. Hanna Carlsson är verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Detta är hennes doktorsavhandling i biblioteks- och informationsvetenskap.

A challenging question today is how to understand and act on climate change. Previous analyses of the public outreach of the climate sciences have concluded that the urgent communication of climate is inadequate. It is foremost the invisibility of carbon dioxide and the lack of a tangible relationship between current emissions and future effects that have been seen as the main challenge to visually represent. The Drowning World questions how the communication problem is articulated, and the analysis focuses on the supplementary images that come with this scientific communication, including cover images to reports, backgrounds to diagrams, or graphic design elements. The conclusion is that even if the scientific images might fail to communicate the complexity of the climate issue, the supplementary images, and the way the story of our changing world is told, manage to bring a feeling of change with them. Images of water are especially recurring, as are projects that use immersive environments like virtual reality, and these representations compete for attention in the media noise of modern society, a world that “drowns” the viewers in auditory and visual stimuli. Thus there are many reasons for the title of this thesis – The Drowning World. Adam Brenthel, Department of Arts and Cultural Sciences Lund University. The Drowning World is his doctoral thesis in Art History and Visual Studies..

This dissertation investigates how history is produced, what roles it plays, and what forms it takes in four Swedish football clubs – AIK, Djurgårdens IF, Helsingborgs IF and Malmö FF. These clubs all have long rich histories. They were established more than one hundred years ago and represent some of the processes and ways of handling the past that happen in many other contexts. Katarzyna Herd studies these processes through concepts of ritual, collective memory, narrative, myth, magic, performance and materiality, and discusses possible structures of historical productions. The focus is on how history is produced and performed, played with in a non-academic setting, for example on the stadium stands, a place where everything can be employed to help one’s club, where nothing is sacred, but much is accepted. It is place where people can make history and become history on a weekly basis. Katarzyna Herd is an ethnologist at Lund University. This is her PhD dissertation.

Two Quests for Unity investigates the persistence of idealist philosophy in Anglo-America during the first half of the nineteenth century through a study of Robin George Collingwood (1889–1943) and John Dewey (1859–1952). By focusing on an English and an American philosopher, this study illustrates the importance of taking a transnational approach to philosophy in contrast to the methodological nationalism that dominates the field.  The study uncovers Dewey’s and Collingwood’s idealist background and shows that they shared certain character­istics of idealism and its “thought style” throughout their lives, even though Dewey later became a pragmatist. As such, this study also provides insight into the historical relation between idealism and pragmatism. Special attention is given to unity, experience, and praxis, which were central notions in Anglo-American idealist philosophy as well as for Dewey and Collingwood.  While Dewey and Collingwood came to reject and revise certain aspects of idealism, they nevertheless retained its conception of philosophy as a broad, synthetic, situated, and reconstructive form of humanistic cultural criticism committed to the common good. This ideal has unfortunately been lost, but a critical conversation with philosophers like Collingwood and Dewey may help us imagine what such a philosophy —adapted for the twenty-first century — might look like.

Droughts, Floods, Violence and Poverty. The drylands of Northern Kenya are not an easy place to live. Up here, pastoralism has been the dominant way of life for centuries. But over the past half a century, the grass has all but run out, the ecosystem has fallen apart, and extreme poverty is the norm. And yet, some people have found a new way to get by. A growing number of people are switching from traditional forms of pastoralism to intensively plant grass on private farms. By feeding fodder to their livestock and harvesting the seeds, they are thriving in the face of crippling financial pressures and an increasingly erratic climate. At the same time, millions of dollars of aid money have been poured into the region via projects to improve livelihoods and rehabilitate the environment. Very few have succeeded. Only a handful of locally run projects have managed to make an impact by helping grass farmers build resilient, environmentally friendly livelihoods.  This thesis tells the story of pastoralism and Development in Baringo, Northern Kenya. It explores the social, political and ecological processes which have marginalised the economy and investigates how pastoralists are adapting their way of life through grass farming. It also critically examines the International Development Industry’s attempts to bring sustainable development to the region, asking how and why so many have failed. By contrasting these failed attempts with more successful local initiatives, it hopes to trigger a discussion about how we might move towards more localised, collaborative approaches to Development in the world’s most marginalised landscapes.

I believe that all people need to move about. Actually, some have difficulties in doing so. They stay in their home neighbourhoods where they’ve grown up and feel safe. I can understand that, but my wife and I, we didn’t want that. We are more open to new ideas. This anthology is about seniors on the move. In seven chapters, Nordic researchers from various disciplines, by means of ethnographic methods, attempt to comprehend the phenomenon of Nordic seniors who move to leisure areas in their own or in other countries. The number of people involved in this kind of migratory movement has grown considerably within the last 20 years. Costa del Sol, along the Mediterranean coastline and Österlen in Southern Sweden are two examples of locations that have become attractive to lifestyle migrants. The warmer climate and the expectations of a certain quality of life are recurrent pull factors. The quote above gives voice to one of these seniors, stressing the necessity of moving. The anthology contributes to the international body of literature about later life migration, specifically representing experiences made by Nordic seniors. As shown here, mobility and migration in later life have implications for identities, traditions, feelings of belonging, family and friends, health, images of old age, societal planning and policies, and even for religious attachment. The book presents a joint statement, intended for international scholars in the field, but also for Nordic policymakers and practitioners involved in the daily life and needs of the people who move in later life. The editors Anne Leonora Blaakilde and Gabriella Nilsson are both ethnologists affiliated with the Center for Healthy Ageing, University of Copenhagen, Denmark and the Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University, Sweden, respectively.

Att skratta är mänskligt. Skrattets betydelser, funktioner och känslor är emellertid knappast universella. De skiftar över tid, rum och sociala sammanhang. I den här boken undersöks bland annat skrattets relation till makt och motstånd samt humorns betydelse i skapande av gemenskap och utanförskap. Gemensamt för artiklarna är att kulturvetenskapliga perspektiv tillämpas på olika studieobjekt samt att författarna dessutom använder humor respektive förlupna, meningslösa, bitska, glada, malplacerade, inkännande eller rent av sardoniska skratt för att undersöka viktiga politiska, sociala och kulturella frågor. Läs om skrattande flottister i en allvarlig marin kontext; samtidens syn på skrattets utrymme i islam och muslimers användande av humor för att utmana normer; den ironiska generationens försvar av normer; humorns betydelse i Liverpools beatlesturism; till synes harmlös men betydelsefull humor i vardagliga sammanhang; svensk-finska konflikter och humor som politiskt vapen; överviktigas användande av humor för att bryta samhälleliga fetmafobier; hur norrmän ler åt så kallade partysvenskar i Oslo och; skrattets mångskiftande betydelser i psykiatrins historia. Författarna är etnologer och folklorister från Finland, Norge och Sverige.

Standardisation is commonly thought of as leading to uniformity and order while practices are regarded as dynamic. They evolve and change through repeated enactments. This study explores the meeting of these two apparently conflicting phenomena by inquiring into how a specific piece of standardised information, namely the standard for bystander cardiopulmonary resuscitation (CPR), is configured in the practices of lifesaving and bystander CPR-training. In pursuits of making the standard an intervention to be carried out by the lay public, it is linked to technologies, hopes and aspirations. In these activities other configurations of lifesaving and resuscitation than that delineated by the standard appear. The ways in which information features and informing happens in these pursuits are diverse and shown to have implications for the shaping of lay rescuers. This study consequently raises questions about how standardised information is configured in practices and how diverse ways in which informing happens in practice are associated with different forms of governance. Karolina Lindh, Department of Art and Cultural Sciences Lund University. Breathing Life into a Standard is her doctoral thesis in Information Studies.

Please Be Patient examines the practice of haemodialysis and kidney transplantation, the two medical therapies available for persons with kidney failure, from a phenomenological perspective. A basic assumption being made is that contemporary biomedicine is deeply embedded in the cultural, historical, economic, and political circumstances provided by the particular local, national, and transnational contexts in which it is practiced. The aim of the investigation is twofold. On the one hand, the aim is to examine the forms of person- and patienthood enacted and negotiated in haemodialysis and kidney transplantation care and in the daily lives of persons with kidney failure. On the other hand, the aim is to investigate the ways in which the enacted and negotiated forms of personand patienthood are culturally embedded and normatively charged. In order to examine and investigate this twofold aim, an empirical material has been gathered that comprises observations and in-depth interviews with patients and caregivers at four haemodialysis units, one in Riga, Latvia, and three in Stockholm, Sweden. The theoretical approach and methodology of the study is cultural and phenomenological in character, drawing on an ethnological and anthropological understanding of culture as processual and relational, and on a phenomenological understanding of personhood as embodied and intertwined with the surrounding world. Martin Gunnarson is an ethnologist at the Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University, and at the Centre for Studies in Practical Knowledge, Södertörn University. Please Be Patient is his doctoral thesis.

This anthology is about new big science, approached through perspectives from law, sustainability studies, sociology of science and technology, history, human geography and information studies. In focus are the two large experimental facilities being built in Lund: the European Spallation Source (ESS) and MAX IV. Put centre stage are the communities that launch, build, use, host, and benefit from these science facilities. New big science facilities are large in their physical footprints, their costs, and their ambitions. Expectations abound and are in constant production. This anthology captures the opportunity to study these complex science facilities in the making – at the juncture where expectations meet reality – asking questions about what possibilities, constraints, and risks these projects entail. This anthology is the outcome of an interdisciplinary research theme at the Pufendorf Institute for Advanced Studies at Lund University. The editors Josephine V. Rekers and Kerstin Sandell are both social scientists, affiliated with the Department of Human Geography and the Department of Gender Studies respectively.

An Imaginary Musical Road Movie revolves around two integrated objects: on the one hand, the programmatic and cyclic concept album Highway Rider (2010), which is jazz pianist and composer Brad Mehldau’s most complex instrumental work, and on the other hand transmediality, both as a concept and phenomenon. Musicologist Mats Arvidson claims that a deep understanding of an intermedial music culture is a prerequisite for knowing how to interpret a work like Highway Rider. Having such an intermedial framework at hand further enables the integration of formal and structural analysis with cultural, historical and technological aspects of music. In a captivating manner, Arvidson shows how Highway Rider circulates in and through different cultural systems, and in doing so, explains how, where and when musical meaning is produced. Highway Rider is understood as a transmedial phenomenon both through its genre-specificity and its narrative structure, that is, as an imaginary musical road movie whose story raises questions about the meaning of life. The study is addressed to musicologists interested in issues related to intermediality, as well as to researchers within the field of cultural studies, film studies, media studies, visual studies and comparative literature. The author, Mats Arvidson (born in 1973), studied musicology, philosophy and the history of ideas and sciences at Lund University. He holds a PhD in musicology from University of Gothenburg and is Assistant Professor of Intermedial Studies at the Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University.

Det finns ett stort behov av att bättre förstå de funktionshinder som finns i samhället och som begränsar eller i vissa fall omöjliggör allas aktiva delaktighet i samhällslivet. Den antologi som du nu håller i handen har som målsättning att bidra till att öka förståelsen för de hinder och begräsningar som finns i olika ljudmiljöer. Många gånger uppfattas inte ljud och de miljöer där de uppstår som något problematiskt. Forskarna i denna antologi vill rubba på detta perspektiv och skapa nya sätt att förstå ljud och de miljöer där de kommer till och upplevs. För att fånga ljudmiljöer som ett kulturellt fenomen utgår flera av antologins kapitel från empiriska material där forskarna har intervjuat eller observerat människor med hörselnedsättning. Antologin har också kapitel som är mer teoretiskt resonerande till sin karaktär. Ljud tar plats vänder sig till forskare och universitets- och högskolestudenter inom funktionshinderområdet. Även yrkesverksamma och samhällsaktörer inom fältet får en värdefull introduktion till flervetenskapliga perspektiv på ljudmiljöer. Bokens redaktörer är Åsa Alftberg, etnolog och lektor vid Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, Elisabet Apelmo, sociolog och lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap vid Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola och Kristofer Hansson, docent i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

På bordet ligger ett gulnat brev, eller en tidningsnotis från en sedan länge nedlagd tidning. Kanske sprider en äldre, ärvd skrivbordslampa ett svagt ljus över dessa fragment från en annan tid. Situationen är bekant för de flesta som läser kriminalromaner eller följer tv-serier som rymmer ett spänningsmoment, en gåta. Det är också en situation som historiskt inriktade forskare ofta befinner sig i. Men hur går man tillväga för att lösa gåtan? Hur söker man efter ledtrådar i fragment, brottstycken av förfluten tid? Med hjälp av konkreta fallstudier visar denna bok hur man kan få olika sorters källor att avslöja något om det förflutna. Historiska källor utgörs emellertid inte enbart av skriftliga dokument. Bokens författare ger exempel på hur också arkivaliska serier, fotografier, byggnader, kläder och andra materiella ting kan ligga till grund för analyser av det förflutna. Vid sidan av olika slags källor handlar boken om kulturanalytiska metoder. Via begrepp som mikrohistoria, närläsning, kontrastering, bricolage och källkritik beskrivs och utvecklas metoder för kulturhistoriska studier. Samtliga författare är etnologer.

Bruno K. Öijer är ett av de mest centrala namnen i den moderna svenska litteraturen. Alltifrån debuten 1973, med diktsamlingen Sång för anarkismen, till idag har hans dikter nått stora skaror av läsare. Och lyssnare, bör tilläggas, med tanke på att Öijer inte bara har verkat som poet i bokens form, i det tryckta ordets uttryck, utan också som muntligen traderande sina dikter på scen, oftast inför utsålda arenor land och rike runt . I Poesier och kombinationer tecknas en bild av Öijers poetiska gärning utifrån intermediala perspektiv, det vill säga med fokus på olika slags relationer mellan mediala och estetiska uttryck. Här sätts alltså den verbalspråkliga poesin i samband med bildkonst, film och musik; det skrivna, tryckta ordet som ska läsas med ögat relateras till örats poesi, och det ljudande muntliga framförandet av dikter. I Öijers fall är det fråga om dels flermediala kombinationer av olika slag (poesifilm, poesivideo, den ljudande dikten med musikackompanjemang, relationen mellan bokomslag och text, med mera), dels den poetiska textens refererande till andra medier och konstarter (exempelvis en dikt som handlar om och kanske rent av tar sin utgångspunkt i ett fotografi). I Poesier och kombinationer presenteras dessutom intermediala studier, ett forskningsfält där olika slag av relationer mellan medier står i fokus. Mikael Askander (f. 1970) är litteraturvetare och verksam som universitetslektor i ämnet intermediala studier, på Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Han forskar främst om litteratur, populärkulturella uttryck och intermedialitet.

Changes to the contemporary food system, including meals and eating patterns, have occurred quickly. One such change over the past 30 years has been the increase of commercially produced foods aimed at food allergies and intolerances and ‘free from’ dieting. The gluten free diet has recently emerged as a popular diet trend in Western countries, outpacing its origins as a treatment for celiac disease. This thesis uses material from the U.S. and Sweden where the prevalence of celiac disease hovers around 1–2% respectively, but where the consumer demand for gluten free products has resulted in a multi-billion dollar boon to the food industry. But why? How has this restrictive, medicalized diet entered the everyday eating patterns and practices of celiac and nonceliac persons alike? What is the appeal to consumers and to the food industry? And what does the increasing awareness of, and catering to, food intolerances mean for interactions around the dinner table? This dissertation is located at the intersection of ethnology and food studies. It uses ethnographic material and a cultural analytical perspective to study the emergence of an eating community that considers the social, emotional, material, practical aspects of the gluten free diet. The author, Meghan Cridland, has a B.A. in Communication from the University of California, Santa Barbara, and an M.A. in Applied Cultural Analysis from Lund University. ’May contain traces of’ is her doctoral thesis.

Ordet “natur” sägs vara språkets mest mångtydiga begrepp. Det står för det vilda – skogarna, haven, bergen, djuren. Men det är också genomsyrat av mänsklig historia, en spegelbild av människans föreställningar om sig själv, sitt samhälle och världen utanför samhället. I antologin Bild och natur visar tio konstvetare från Lunds universitet hur naturen har gestaltats i bilder genom historien. Från medeltida kyrkomåleri till nutidens datorspel och street art, från konstfotografi till genetiska diagram – i dessa mångtydiga och fascinerande bilder får naturen ett synligt ansikte, blir konkret. Bokens essäer tar sig an dessa olika naturbilder och visar att de samtidigt är mångfacetterade porträtt av oss själva.

This is the first extensive overview of Swedish art history written in English. The essays by Swedish scholars of art history present a broad and varied collection of texts including periodic overviews that cover prehistorical times to the 21st century, as well as thematic studies that introduce discussions on everything from political contexts, artist groups and organizations to aspects of gender, race, ethnicity and nationality. The reader is invited to a range of Swedish objects of study from rock carvings, political posters and contemporary performance art to medieval churches and railway stations. Each of the eighteen contributors gives their unique viewpoint on the subject and as a result, Swedish Art History invites you into a mosaic of possible readings on the visual culture of Sweden. We are proud to be able to present this book as an open access publication and hope that it will come in handy in the teaching of Swedish art history internationally. The anthology contains twenty essays and is richly illustrated with 226 colour plates.

Samhällets förväntningar på utbildningsväsendets digitalisering är höga och lärarutbildningen anses ha stor betydelse för hur digitala redskap används i skolan. I den här avhandlingen studeras mötet mellan förskollärarutbildningen och digitala redskap – i synnerhet den sociala nätverkstjänsten Facebook. I avhandlingen studeras hur studenters informationslitteraciteter kommer till uttryck vid användning och appropriering av digitala redskap i studievardagen vid en förskollärarutbildning. Detta sätts i relation till föreställningar om lärarutbildningens digitalisering i nationella policytexter. Vid förskollärarutbildningen finns en etablerad syn på lärande som samlärande och i avhandlingen identifieras den som en viktig orsak till hur, och varför, digitala redskap används. Studenters identitet och sätt att tillägna sig redskapen gestaltas genom två informationslitteraciteter, som rymmer delvis olika sätt att dela och använda information: en relationell informationslitteracitet och en pragmatisk informationslitteracitet. Avhandlingen visar hur en diskurs om digital kompetens i nationell policy rymmer ett ekonomiskt perspektiv som fokuserar på mätbarhet och konkurrens. Detta perspektiv framstår som svårförenligt med idén om samlärande. Det finns därmed skillnader mellan nationell policy och vad flera studenter och lärare beskriver som viktigt när digitala redskap används vid lärarutbildningen. Fredrik Hanell är verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Lärarstudenters digitala studievardag är hans doktorsavhandling i biblioteksoch informationsvetenskap.

Parkinson’s disease is a neurodegenerative affliction to which researchers have long striven to find a cure. The human embryo is a source of vital cells used in regenerative medicine, as well as a powerful symbol of life. Using foetal cells from aborted embryos for transplantation to the brains of Parkinson patients is an avenue that has been explored by neuroscientists on and off for the last thirty years. This ethnological compilation thesis follows a national branch of a foetal cell transplantation trial through successes as well as challenges in processing foetal material into an effective, transplantable cell suspension. The cell suspension is conceptualized as a bio-object, and explored as something that produces new knowledge, emotions and logistical and ethical negotiations. These products are beyond the scope of the trial and biomedical research in general, but they do nonetheless interact with and affect society at large. New biomedical inventions and forms of therapies transgress the limits of life and death and the boundaries of individuals, as well as between species. Such cultural reordering challenges researchers, health care professionals as well patients on a daily basis. Exploring the intersection between instruction and practice, nature and culture as well as between science and ritual, this thesis contributes to a broader understanding of cultural and material conditions of knowledge production. It also offers a methodological elaboration of how a diffractive approach may be fruitful in ethnographic research, when trying to reconcile epistemological differences in cross-disciplinary endeavours. The thesis is itself a product of multidisciplinary cooperation, in which the researcher is affiliated with the milieus the Department of Art and Cultural Sciences and the Basal Ganglia Disorders Linnaeus Consortium (Bagadilico) of the Medical Faculty, both at Lund University, as well as the Learning and Media Technology (LET) Studio at Gothenburg University. Andréa Wiszmeg, Department of Arts and Cultural Studies Lund University, is an ethnologist with a B.A. in the History of Ideas and Sciences, and a Master in Applied Cultural Analysis. Cells in Culture, Cells in Suspense is her doctoral thesis.

Inom dagens skogsvård spelar biologi en fundamental roll. För att förbättra planterings-, skötsel- och avverkningstekniker men också skogliga riktlinjer och skogspolitik bidrar biologer med kunskap om sådant som trädarters spridning, skogsjordens mikroorganismer och förhållandet mellan klimat och skogsekosystem. Samtidigt spelar skogsvård en viktig roll för biologin genom att skogliga produktionsproblem och produktionsmål stimulerar forskningsfrågor och genererar forskningsresurser. Hur och varför uppstod detta utbyte? I syfte att bidra med kunskap om biologins inträde i skogsnäringen behandlar Den biologiska vändningen sådana frågor. Bokens utgångspunkt är en grupp svenska markbiologer och deras del i en debatt om den svenska skogens vård och föryngring under 1900-talets första decennier – en period då biologi konsoliderades inom skogsnäringen, men också då forskning i allmänhet etablerades som praktisk samhällsresurs. Markbiologernas inlägg i debatten analyseras med begreppen samproduktion, gränsdragningsarbete och sociotekniska föreställningar. Fokus är därmed riktat mot forskarnas försök att gentemot bland annat jägmästarkåren avgränsa en praktisk legitimitet samt mot deras strävan att forma samtida föreställningar om skogens och nationens framtid. I boken argumenteras det för att markbiologerna bidrog till en ”biologisk vändning” inom svensk skogsvård. Ekonomiska, matematiska och statistiska förklaringar och terminologier som framarbetats under 1800-talet kompletterades med och i vissa fall ersattes av biologiska motsvarigheter. Skogens liv och komplexa biologiska konstitution gjordes till ett politiskt objekt och praktiskt medel; ekonomiska målsättningar om uthållig skogsproduktion och vinstmaximering tillskrevs biologiska dimensioner. Därmed sammanfördes två idéer som historiskt tenderat att stå i konflikt: dels en modernistisk idé om naturbrukets oändliga möjligheter genom förvetenskapligande, planering och rationalisering; dels en idé om naturens komplexitet och skörhet som ofta använts i modernitetskritiska syften. Jimmy Jönsson (f. 1979) är verksam på Avdelningen för idé- och lärdomshistoria, Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Den biologiska vändningen är hans doktorsavhandling.

Hur kan folkbibliotekets demokratiska uppdrag tolkas och utföras i en komplex, mångfacetterad samtid som utmärks av globaliserings- och digitaliseringsprocesser? Hur kan delaktighet förstås och problematiseras i relation till folkbibliotekets lärandeuppdrag? Hur kan mänskliga rättigheter förstås i förhållande till folkbibliotekets demokratiska och folkbildande uppdrag? Dessa är centrala frågor för denna avhandling, i vilken folkbibliotekets demokratiska och folkbildande roll utforskas. Utifrån teorier om demokrati, delaktighet och medborgarskap studeras hur folkbibliotekets folkbildande arbete tar sig uttryck i en samtid där kunskaps- och kulturinstitutioner, liksom samhället i stort, på många sätt präglas av förändringar kopplade till digitalisering. Med utgångspunkt i tre olika biblioteksverksamheter som på olika sätt arbetar med lärande- och skapandeverksamheter undersöks hur det demokratiska och folkbildande arbetet görs både i avgränsade lärsituationer och i det dagliga arbetet. Avhandlingen är genomförd med etnografiska metoder och har en praktikfokuserad ansats, men även nyinstitutionell teori används för att analysera relationen mellan verksamheterna och bibliotekets institutionella identitetskonstruktion. Resultaten visar att folkbiblioteket är en institution med flytande gränser där flera identiteter existerar och görs parallellt. Delaktighet kan förstås både som en möjlighet och som ett krav i relation till bibliotekens arbete med att öka den digitala delaktigheten. Avhandlingen visar också hur mänskliga rättigheter kan göras i en lokal kontext genom att biblioteken möjliggör för människors kommunikativa handlingsutrymme och därigenom deras möjlighet att delta i samhällslivet. Lisa Olsson Dahlquist är verksam vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Folkbildning för delaktighet. En studie om bibliotekets demokratiska uppgift i en digital samtid är hennes doktorsavhandling i biblioteks- och informationsvetenskap.

2010-talet går mot sitt slut. Så gör även det första decenniet som storinstitution för Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Det får oss att vilja stanna upp och reflektera över hur perioden kan förstås. Finns det något specifikt, en ”kultur X”, för oss kulturvetare att avtäcka och sammanfatta? I den här antologin har forskare från några av institutionens olika ämnen – etnologer, konstvetare, musikvetare, intermedialister, idéhistoriker och modevetare – fått definiera vad de ser som kulturvetenskapligt intressant med 2010-talet, deras kultur X. Några av skribenterna behandlar vad pengar betyder i det kontantlösa samhället, vilka utopier som är möjliga i en post-politisk tid, varför Sverige blivit ledande i att uppmuntra medborgarna till att operera in chip under huden, och varför alla blev så arga när museernas verksamheter blev politik. Andra ställer frågor som: Vilka nya världar öppnar sig för den som lär sig cykla i vuxen ålder? Hur många liv och skepnader har egentligen Sherlock Holmes? Varför är inte människor mer rädda för falska läkemedel? Hur transparanta är de digitala jättarnas verksamheter egentligen? På samma sätt som institutionens ämnen representerar en stor bredd och komplexitet i ämnen och forskningsfält, representerar bidragen till den här antologin en spännvidd av olika forskningsfrågor och empiriska fält. Samtidigt synliggör helheten av bidrag några av de processer som satts i rörelse redan tidigare, men vars betydelse och aktualitet bara ökat under 2010-talet. Det handlar om den kulturella vändningens konsekvenser, såväl för individen som för akademin – en kulturell logik präglad av ökad globalisering, konsumtion, identitetspolitik, historielöshet och estetisk pastisch. Som fördjupning till detta argumenteras för humanioras viktiga roll i vetenskaplig samverkan, och för betydelsen av väntan och eftertanke i den tid som pågår nu. Med den här antologin firar vi vårt 10-årsjubileum.

As we encounter the dramatic imagery and predictions about self-driving cars that appear almost daily in the media it can become easy to think of automated driving as being a revolutionary new experience. But is it? Why is it that we can drive to work and arrive realizing that we were lost in thought the whole way there? Why can we feel comfortable catching up with an old friend while hurtling down the highway in a steel and glass box on wheels? Sometimes it can come to feel as though the way we are driving is already automatic. Through the concepts of practice, perception, and embodiment this book analyzes material collected through interviews and drives conducted in Sweden and the United States as well as historical materials from the early and “golden” ages of the American automobile. In doing so it seeks to use cultural analysis in order to shed light both on the automation of driving in historical and contemporary everyday practice, and on how these encounters with automation can shape how a drive is experienced and how a driver might understand new forms of automation in the car. Christopher Martin is an ethnologist holding a B.Sc. in Anthropology from Ball State University and an M.A. in Applied Cultural Analysis from Lund University. Shifting Gears is his doctoral dissertation.

To European social sciences and humanities researchers, substantial parts of potentially relevant literature published in the “Global South” are invisible. This literature is neither indexed in any subject databases nor acquired by European libraries – a gap virtually unacknowledged by the inform­ation profession and, consequently, also by researchers worldwide. Uncritical talk about an international research system is omnipresent, and the attribution of the “Global South” as its periphery is not only taken for granted but also serves to stabilise the “Global North’s” privilege. The call for decolonisation is currently gaining momentum in many contexts, especially in heritage institutions. However, academic libraries exempt themselves from this movement if they continue to interconnect user demand directly with vendor-preselection products. This book develops conceptually and empirically grounded arguments for European academic libraries, researchers, information professionals and research managers, leading to the insight that they can only contribute to global social justice if they radically question their privilege to select and put this privilege on hold. Cooperation in various ways is key to (re)producing and receiving society’s knowledge, and to tackling its complexity with cultural humility. Nora Schmidt holds second-cycle degrees in library and information science, sociology and history of art. The Privilege to Select is her PhD project at the Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University.