Serie Kultura – serie

Existentialismen är en humanism är en populär startpunkt för att närma sig och diskutera existentialistiskt tänkande. Här återfinns resonemangen om friheten, valet och ångesten som människans existentiella livsvillkor, vilket sammanfattas i Jean-Paul Sartres välbekanta devis: "existensen föregår essensen".

Existentialismen är en humanism är den omtalade föreläsning som Jean-Paul Sartre höll i Paris den 29 oktober 1945, strax efter Frankrikes befrielse. Den "fångade en generations fantasi", med filosofen Thomas Baldwins ord. Sartre understryker här att existentialismen är en handlingens filosofi, en hållning där vi måste ta ansvar och definiera oss själva en filosofi som således är djupt optimistisk och befriande, till skillnad från dess kritikers utmålande av den som demoraliserande och pessimistisk.

Här presenteras Existentialismen är en humanism i nyöversättning av Hans Johansson, jämte en introduktion av Arlette Elkaim-Sartre.

Så talade Zarathustra är Friedrich Nietzsches mest personliga och djupgående verk - en filosofisk och poetisk skapelse som har fascinerat och utmanat läsare i över ett sekel.

Genom den gåtfulle profeten Zarathustra förmedlar Nietzsche sina banbrytande tankar om övermänniskan, viljan till makt och Guds död. Med ett språk som växlar mellan lyrik och kraftfull prosa, uppmanar Nietzsche oss att ifrågasätta etablerade värderingar och skapa våra egna.

"Människan är något som skall övervinnas", deklarerar Zarathustra och bjuder in oss till en resa mot själv­insikt och själv­övervinnelse.

Här presenteras Så talade Zarathustra i nyöversättning av Nikanor Teratologen och med ett initierat efterord av universitetslektor Anna-Lena Carlsson, och erbjuder därmed en ny generation läsare möjlighet att upptäcka Nietzsches visionära verk i all sin komplexitet och skönhet.

För alla som söker en djupare förståelse av människans inre värld och vårt förhållande till livets stora frågor, är detta verk en oumbärlig klassiker. Detta är en bok som fortsätter att inspirera, provocera och väcka nya tankar - ett mästerverk som talar direkt till själen och utmanar oss att bli skapare av våra egna värden.

Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filosof, filolog, poet och kulturkritiker som har haft ett djupt inflytande på modern filosofi och idéhistoria. Nietzsches verk kännetecknas av en skarp kritik av traditionella moraliska värden, religion och samtidens kultur. Han introducerade banbrytande idéer såsom "Gud är död", "viljan till makt" och konceptet om "övermänniskan".

Bland hans mest kända böcker finns Så talade Zarathustra, Bortom gott och ont och Till moralens genealogi. Hans filosofi utmanade etablerade normer och uppmanade individer att skapa sin egen mening med livet.

Nietzsche menade att människan stod inför en kulturell omvälvning där gamla trosföreställningar inte längre kunde bära samhällsutvecklingen. Efter sin död har Nietzsche blivit en central referenspunkt för existentialismen, postmodernismen och flera andra filosofiska riktningar. 

Världen som vilja och föreställning är Arthur Schopenhauers stora, filosofiska livsverk. Hans filosofi erbjuder en världsåskådning, ett sätt att betrakta tillvaron i dess helhet, utifrån en metafysisk grund. Hos honom kombineras västerländsk filosofi med österländsk mysticism. Världen är, för Schopenhauer, vilja och strid, förnuftet bara ett parasitärt bihang till en irrationell och instinktmässigt framvällande vilja. Lidandet är ofrånkomligt, men självförnekelse, estetisk kontemplation och medlidande kan erbjuda lindring.

En lång rad filosofer och tänkare däribland Nietzsche, Freud, Wittgenstein och Cioran har tagit starkt intryck av Schopenhauers tänkande. Samtidigt har hans verk i hög grad beundrats av och influerat konstnärer och diktare som Richard Wagner och Thomas Mann, liksom efterföljare som Michel Houellebecq.

Även om Schopenhauer mer än någon annan kommit att representera den filosofiska pessimismen, är mycket av hans filosofi ägnad åt levnadskonst, åt hur lidande kan övervinnas.

Den föreliggande utgåvan återger Efraim Skölds översättning från 1916, moderniserad och redaktionellt granskad och bearbetad. Karl Karlander, universitetslektor i filosofi vid Stockholms universitet, har försett boken med ett nyskrivet förord.

Äntligen, efter drygt 100 år, i nyöversättning med modern svensk språkdräkt!

Aforismer i levnadsvisdom (1851) är Arthur Schopenhauers mest lästa och personliga bok, en i högsta grad levande klassiker. Här skriver han en filosofi i mer alldaglig mening: en vishetslära, baserad på människokännedom och levnadserfarenhet, som tar formen av en vägledning till ett lyckligt liv. 

Men för Schopenhauer, filosofihistoriens största pessimist och misantrop, kan ett lyckligt liv bara betyda ett mindre olyckligt. Med stilistisk briljans och elak humor undersöker han hur man trots allt kan leva ett drägligt liv i denna "den sämsta av alla möjliga världar". 

Här presenteras Aforismer i levnadsvisdom i en ny översättning av Andreas Ekvall, som också har försett boken med ett initierat förord.

Den revolterande människan skrevs i andra världskrigets efterdyningar, och 1900-talets katastrofer utgör den omedelbara bakgrunden till Albert Camus uppgörelse med de totalitära krafter som hade lett mänskligheten fram till avgrunden.

Med avstamp i 1700-talets frihetsrörelser skriver Camus i denna stort anlagda studie en revoltens idéhistoria och ontologi. Boken utgör ett passionerat försök att förstå samtidens mest brännande problem och begreppsliggöra vad det innebär att göra motstånd.

I långa tankebågar redogör Camus för hur revolt och revolution har teoretiserats av tänkare som Nietzsche, Hegel, Rousseau och Marx men också praktiserats av politiska omstörtare som Lenin och Hitler. Hans humanistiska stridsskrift omfattar inte minst hur revolten kommit till uttryck i litteraturen, hos författare som Rimbaud, de Sade, Dostojevskij och Emily Brontë.

Alla revolutioner i modern tid, konstaterar Camus, har lett till ett stärkande av statsmakten och ofta till auktoritära diktaturer, de nya makthavarna har anammat liknande förtryckarmönster som de orättfärdiga auktoriteter de en gång bekämpade. 

Denna efterlängtade nyöversättning av Nikanor Teratologen har försetts med ett initierat och personligt efterord av Jenny Maria Nilsson.

"Det finns människor som är för svaga för att bryta samman. Jag är en av dem."

I Ludwig Wittgensteins dagböcker från 1930-talet får vi en intim och sällsynt inblick i en av 1900-talets mest inflytelserika filosofers liv. I detta unika och länge okända dokument vävs Wittgensteins filosofiska genialitet samman med hans mest personliga existentiella funderingar.

I anteckningarna från Cambridge och den norska avlägsenheten i Skjolden möter vi en man som brottas med sin kärlek till Marguerite Respinger, sina växlande känslotillstånd och sin rädsla för att bli vansinnig. Wittgenstein skriver om sin relation till kollegor som Frank Ramsey och G. E. Moore, tolkar märkliga drömmar och kommenterar samtidens kulturella och intellektuella strömningar. Han reflekterar över estetiska frågor hos kompositörer som Beethoven och Bruckner, samt går i dialog med författare som Dostojevskij och Kierkegaard.

Men mest av allt är dagböckerna en andlig självrannsakan, en personlig uppgörelse med frågor rörande etik och religion en intensiv och ärlig jakt på en autentisk relation till kristendomen och tron.

Tankerörelser är ett måste för alla som vill förstå inte bara filosofen utan också människan Ludwig Wittgenstein och de intima kopplingarna mellan de båda. Här presenteras dagböckerna i svensk översättning av Andreas Ekvall, som också försett dem med en initierad introduktion.

"Vad ska man egentligen säga om Ludwig Wittgenstein och hans krumma, hukande sinne? Han var en logiker som tvingades leva i människornas värld, som tvingades möta musik, kärlek, vänskap. Och som livet igenom gjorde sitt yttersta för att fånga dessa okända fenomen i en för honom igenkännbar form. Vid några tillfällen lyckades han få upp huvudet så högt att han såg över sin privata bergskam, då såg han långt, kanske längre än vad någon annan lyckats se. Men oftare var han fångad i sitt senvintermörker, plågsamt medveten om att någonting väntade på hans uppmärksamhet." - Henrik Sahl Johansson, SvD

Konsten att vandra och andra essäer samlar några av Henry David Thoreaus mest inflytelserika texter, där läsaren får möta honom som ekolog, politisk filosof och poet. 

Thoreau, en av Amerikas mest ikoniska tänkare, utforskar här en skarp civilisationskritik, en livsbejakande individualism och, inte minst, en djup och outtröttlig kärlek till naturen. Naturen är för Thoreau inte bara en bakgrund till människans liv, den utgör själva kärnan för hela tillvaron, en konstant och oföränderlig kraft som står över alla mänskliga konstruktioner och föreställningar. I essäerna framträder hans filosofi i full blom. Här ges naturen företräde framför allt annat till och med Gud.

Det är hälsosammare att se ned på marken än upp mot himlen , skriver han i sin dagbok och fångar därmed sin djupa respekt och vördnad för det jordiska, såväl som sin obevekliga tro på människans förmåga att leva i harmoni med världen omkring oss. Essäerna ger inte bara en inblick i hans briljans som stilist, utan också i hans vision om en mer naturlig och rättvis värld.

Thoreaus ord har inspirerat generationer, från ekologer till människorättsaktivister som Gandhi och Martin Luther King, och hans budskap om naturens och frihetens värde är lika aktuellt idag som det var på hans egen tid.

Denna reviderade nyutgåva av Konsten att vandra är översatt av Erik Carlquist och har ett insiktsfullt förord av idéhistorikern Ronny Ambjörnsson.

Gershom Scholem var en brådmogen tonåring när han 1915 träffade Walter Benjamin, som blev hans nära vän och intellektuella mentor. Walter Benjamin - historien om en vänskap är Scholems ömsinta, men på intet sätt sentimentala, redogörelse för deras livslånga och komplexa vänskap.

Boken är såväl en hyllning av hans väns egensinniga geni som en klagosång över de destruktiva inre och yttre krafter som kulminerade i Benjamins självmord 1940 på flykt undan fascisterna. Det är svårt att inte drabbas av den omsorg och intelligens med vilka de båda vännerna öppnar sig för och befruktar varandras tänkande. Marxism och metafysik, Europa och Palestina, krigshets och pacifism - allt avhandlas i ett sällsamt hängivet dialogiskt utbyte.

Scholems livfulla minnesbok, publicerad 1975, utgör än idag en oöver­träffad introduktion till Walter Benjamin. På en och samma gång översiktlig, initierad och personlig i sina reflexioner över Benjamins liv och skrifter är den ett ovärderligt dokument om en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare.

Här presenteras Walter Benjamin - historien om en vänskap för första gången på svenska, i översättning av Christian Nilsson och med en inledning av Gustav Sjöberg.

"Det är inte bara ett djupt känt dokument utan också en visserligen mycket personlig men ändå ganska heltäckande beskrivning av Benjamins mångfacetterade författarskap. Boken kom ut för snart ett halvsekel sedan och ger en helt oersättlig bild av människan bakom texten." - Carl Rudbeck, Axess

"Boken är en unik biografisk skildring där Scholems livfulla blick modereras av den äldre mannens vetskap. Ingen annan har kunnat skriva denna bok.Att den nu finns på svenska är därför en stor sak. Kännaren Christian Nilssons översättning är njutbart ledig både balanserad och destillerad vilket ger en fin värme åt framställningen som med tanke på tidsavståndet av trettiofem år är förunderligt detaljerad." - Mikael van Reis, Göteborgs-Posten

"Walter Benjamin är en bok om ett gripande människoöde i en mörk tid, ett spännande intellektuellt äventyr men framför allt ett ömsint porträtt av en god vän." - David Björklund, BTJ

"För den som hyser minsta intresse för judisk-europeisk historia, filosofi och teologi är den oumbärlig." - Nydahls Occident

Hur dystert Ciorans tänkande än kan tyckas vara, leder hans reflektioner över tillvarons grundvillkor inte fram till något försök att bevisa tillvarons meningslöshet, utan handlar snarare om att använda svärtan, som reflektionen över existensens grundvalar inrymmer, som ett redskap för att väcka kärleken till livet.

Sönderslitning (1979) är ett karaktäristiskt verk. I en blandning av essäistik och aforistik får vi ta del av en serie reflektioner över hans återkommande teman: historien och Västerlandets förfall, självmordets lockelse, sömnlöshetens prövningar, den moderna akademiska filosofins värdelöshet, framhållen i jämförelser med Buddha, några kristna helgon och ett litet antal tänkare som Pascal, Marcus Aurelius och Epikuros. Stilen är sedvanligt kristallklar, helt skyende all fackfilosofisk terminologi.

Idéhistorikern Tobias Dahlkvist, författare till flera böcker om pessimismens historia, däribland Eremiten i Paris: Emil Cioran och pessimismen som levnadskonst (2013), har försett boken med ett initierat efterord.

"Detta är Cioran-högtid. Detta är en bok som självklart bör stå bland de få som finns till hands bredvid sängen (där också en handfull andra centrala verk av andra författare finns)." - Thomas Nydahl, NYDAHLS OCCIDENT.

Grundsatser för framtidens filosofi är ett av unghegelianismens nyckelverk. Ludwig Feuerbach går i detta arbete vidare från sitt religionskritiska projekt till en kritik av den moderna filosofin i allmänhet och idealismen i synnerhet.

Hans ambition är att etablera ett nytt sätt att filosofera där den materiella, förkroppsligade människan erkänns som filosofins utgångspunkt och ändamål. Inom ramen för detta projekt utvecklar han bland annat sin intersubjektivitetsteori och sin förståelse av känslans betydelse för filosofisk reflektion.

Ludwig Feuerbachs Grundsatser för framtidens filosofi presenteras här för första gången i svensk översättning tillsammans med den kortare förstudien Preliminära teser till filosofins reform, båda publicerade 1843. För översättningen står Fredrik Bjarkö som också försett boken med en initierad inledning, i vilken han presenterar Ludwig Feuerbachs tänkande och verk.

I Vad är metafysik? kretsar Martin Heideggers tänkande kring intet, något som människan blir varse i ångesten. I denna erfarenhet förlorar det varande sin självklarhet, det ter sig plötsligt främmande, och därmed friläggs den ursprungliga öppenheten för det varande som sådant. Det som Heidegger kallar filosofins grundfråga inställer sig:

"Varför är överhuvudtaget något varande och inte snarare intet?"

Vad är metafysik? - den berömda föreläsningen från 1929 - anses av många vara den bästa introduktionen till Martin Heideggers tänkande, och hör också till det mest centrala i hans produktion. Här presenteras den i översättning av Andreas Ekvall, tillsammans med Heideggers senare skrivna för- och efterord, vilka också ger en inblick i hans senare tänkande.

I de aforismer, essäer i miniatyr och prosapoetiska betraktelser som Sammanfattning av sönderfallet rymmer finner vi teman som återkommer i Ciorans författarskap: självmordet, sömnlösheten, skepticismen och nihilismen, gnostiska kätterier, religionernas och utopiernas ohållbarhet, människans outtömliga förmåga till självbedrägeri, tiden och glömskan, historiens tragiska mönster, exilen och alienationen - här vägleds vi till begrundan av intigheten, till en samexistens med existensens slut.

 När denna bok publicerades i Frankrike 1949 väckte boken stor uppskattning och belönades med Prix Rivarol för bästa bok på franska av en icke-fransk författare. Under de föregående åren hade rumänen Cioran i sin självvalda exil i Paris fulländat sin franska och renodlat sin lyriska, kärnfulla stil i syfte att åstadkomma detta melankoliska och muntert misantropiska mästerverk.

Det öppna samhället har inte bara ett historiskt intresse - som en ovanligt djupgående exponering av 1900-talets dominerande totalitära läror -, den är fortfarande en högaktuell text i vår samtid. De intellektuella svagheter som Popper identifierade i de totalitära rörelsernas tankesystem har en förmåga att ständigt dyka upp på nytt, i nya tappningar och sammanhang.

Detta är en efterlängtad och reviderad nyutgåva av Det öppna samhället och dess fiender, i översättning av Andrew Casson och Bo Ekström, med ett nyskrivet förord av Håkan Holmberg.

Kvinnlig frigörelse var vad som drev Mary Wollstonecraft, författare av "Till försvar för kvinnans rättigheter". Hennes feministiska filosofi var banbrytande för sin tid och fungerar än idag som en källa till inspiration. Men vem var egentligen denna pionjär?

William Godwins intima och ärliga minnesteckning över sin fru Mary Wollstonecraft skrevs veckorna efter hennes bortgång och gjorde skandal bland vänner och kritiker när den publicerades 1798. Idag betraktas den som en milstolpe i den moderna biografins utveckling.

Boken utgör också en vändpunkt i William Godwins filosofiska utveckling från en extrem rationalism till en större förståelse för känslornas och sympatins moraliska bäring, något som också märks i hans senare skrifter.

Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, har skrivit ett initierat efterord.

Max Scheler hör till de inflytelserikaste tänkarna under första halvan av 1900-talet. Människans ställning i kosmos, det sista av Schelers färdigställda verk, innehar en central plats i hans författarskap och utgör ett koncentrat av den filosofiska antropologi han kom att utarbeta under den senare delen av sitt liv. 

Här närmar sig Scheler två existentiella huvudfrågor: Vad är en människa? Och vilken är människans ställning i universum? Han använder resultat från sin samtids biologi och psykologi men vill samtidigt peka ut ett fält som naturvetenskapen inte kommer åt och som bara kan undersökas med filosofins hjälp.

Här presenteras Max Scheler för första gången på svenska i översättning av Andreas Ekvall. För en initierad inledning står Jonna Bornemark, professor i filosofi.