Visar resultat för..."känslan"

Förundran är att se storheten och det ofattbara i det som omger dig. Att hänföras av en gnistrande stjärnhimmel, uppslukas av ett vackert musikstycke eller känna aha-upplevelsen när du ser eller förstår något bortom det du trodde var möjligt. Förundran kan ge dig gåshud och välbehag, men också minska oro och stress, göra dig mer generös och engagerad och kanske till och med dämpa inflammationer.

Sara Hammarkrantz och Katrin Sandberg skriver om förundran utifrån den nya, spännande och banbrytande forskning som idag sker på området.

Hannu försöker förstå sig på kärleken, sig själv och sin plats i världen. Han är dömd att ständigt söka det barndomens land som togs ifrån honom som liten. Ett tillfälligt sommarhem på Värmdö blir ett substitut i boken Sprickan (1993).

I efterföljande Känslan (1996) möter vi författaren Erkki som har blivit medelålders och rest till Helsingfors av inre tvång . Det är lättare att andas här än i Sverige, men priset är en vansinnesfärd mot botten. En märklig docka, Poika, är alltid med honom. Varför? Kan Poika hjälpa Erkki att överbrygga sprickan inom sig och nå harmoni?

I Sprickan och Känslan fördjupas konflikterna från boken Asfaltblomman. Det handlar fortsatt om den förlust och inre splittring som migrationen kan föra med sig. En förtvivlad längtan efter ett hem och ett ursprung genomsyrar Antti Jalavas trilogi, som nu åter finns tillgänglig i tryck.

Med förord av Kristian Borg. 

Antti Jalava (1949–2021) fick sitt genombrott med romanen Asfaltblomman (1980), en modern klassiker om vad som kan hända en människa som fråntas sitt språk och sitt ursprung. 

"Vad Jalava satte ord på var den andra generationens liv och erfarenheter, bland de första i svensk litteraturhistoria. Asfaltblomman borde ha klassikerstatus även inom arbetarlitteraturen." (Aftonbladet 3/1 2025)

»Prästen, författaren, konstnären och satirikern Kent Wisti har samlat en mängd satirteckningar i boken med den pregnanta titeln som uttrycker känslan att inte längre veta vart landet och tillvaron är på väg och att leva i förändringens skrämmande tid. Dagsteckningarna är skarpa kommentarer till politiken och världens tillstånd och välkända från sociala medier. Boken inleds med korta texter av Bim Eriksson och Magnus Bard, och här och där har författaren själv kommenterat "Mina svartaste dagar tröstar jag mig med att det inte är jorden och dess liv vi hotar att utplåna utan bara människan." De sepiatonade akvarellmålade gubbarna visar på skevheten i det offentliga samtalet och hur fel det kan bli att kunna uttrycka åsikter utan eftertanke: " Vi vill vara en röst för vad vanligt folk säger klockan fyra på morgonen på en kräftskiva som kukat ur fullständigt", säger en av männen med sura mungipor, svartilskna ögon och stela käkmuskler. Politik, vardagligheter och vår allmänna dumhet ställs på scenen och blir en skrattspegel för läsaren som kan upptäcka sina egna svagheter. Skarpt, välformulerat, drabbande och roligt« (Ur BTJ:s recension)

Att känna är att leva.

I en värld där känslor ofta ses som en svaghet, tar Kajsa Lind oss med på en resa av självrannsakan och mod. Mitt i livets virrvarr av psykisk ohälsa, kärlek och hopp hittar vi en ung kvinna på väg mot självkännedom. Från att vara rädd för sina känslor till att omfamna dem som livets största gåva, blir ’Känslan av att kunna känna’ en hyllning till den känslomässiga styrkan inom oss alla.

Följ Kajsas kamp mot det osäkra och bekanta, där varje möte och separation formar henne. Vad händer när vi vågar möta våra rädslor och ta dem i handen? Hur kan livet utspela sig när vi närmar oss hjärtat och lyssnar till den inre vägledningen? Det här är en inbjudan att finna styrka i både sårbarheten och högkänsligheten – en resa mot att hitta tillbaka till sig själv för att kunna leva livet fullt ut, där kärleken är den största drivkraften.

Det här är en bok om ett framstående hantverk, en kvinnlig formgivare och keramiker och hennes spännande liv. Lillemor Mannerheim levde ett liv utöver det vanliga. Hennes talang och målmedvetenhet gjorde henne under 1950-talet till en av tidens mest talangfulla formgivare. Här presenteras för första gången ett rikt urval av hennes tidstypiska modernistiska formgivning präglad av hennes kreativitet och skaparkraft.

Författarna Love Jönsson och Susanne G Langenskiöld tar oss med på en resa runt jorden, från myllan i Finland via efterkrigstidens konstliv i Stockholm, Paris och Tibet.

Den här boken skildrar en tid då kvinnliga konstnärer ofta tvingades att välja mellan yrkes-och familjeliv, men den är även en berättelse om en sökande kvinnas okuvliga nyfikenhet.

"Ensamhetens århundrade är en fantastisk bok som berör oss alla! --- Boken vänder sig till alla som formar våra liv"BTJ

"Hisnande scener från ensamheten"DN

I Ensamhetens århundrade skildrar Noreena Hertz den växande ensamhetskrisen, hur pandemin förvärrade problemet och vad vi måste göra för att hålla samman i en värld som glider isär.

Känslor av isolering och främlingskap finns över hela världen oavsett ålder, kön, klass och inkomstgrupp. Människor känner sig alltmer frånkopplade – inte bara från varandra utan också från sina politiker, staten och sig själva. I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem och i Storbritannien utsågs nyligen en ”ensamhetsminister”.

Noreena Hertz väver samman berättelser om hur olika kulturer reagerar på den växande ensamhetskrisen. Hon berättar om en kurs vid ett toppuniversitet i USA i hur man läser av andra människors ansiktsuttryck, testar på att ”hyra en vän” och rapporterar om den växande trenden med robotar som vårdare på äldreboenden i Japan. Hertz undersöker ensamhet genom en global, vidsträckt lins: från hur vi arbetar till vilken typ av relationer vi har, hon tittar på varför interpersonella färdigheter avtar och på de ekonomiska kostnaderna av ensamhet och de politiska effekterna av isolering. Men mer än så hjälper hon oss att hitta lösningar på problemen.

Vad är egentligen ett samhälle? Samhällsvetenskapens eviga fråga har många svar. Ofta beskrivs samhället som ett slags kontrakt som ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont? Hur ser vi svenskar på vår roll som medborgare? Upplever vi att vi har ett samhällsansvar?

I den här boken undersöks hur människor ser på sitt medborgarskap och hur medborgarskapet ter sig i praktiken, men också de stora sociologiska frågorna om sammanhållning och kollektivt ansvar. Rollen som samhällsmedborgare visar sig vara levande. Synen på samhället är positiv, även om den inte alltid resulterar i ett aktivt politiskt engagemang. Trots den ökade individualiseringen finns en levande känsla för det allmänna en uppfordrande medvetenhet om det kollektiva.

* * *

Författare: Kerstin Jacobsson, Mats Franzén, Lotta Björklund Larsen, Erik Ljungar, Erik Löfmarck, Eva Sandstedt, Herman Schmid.

"Det är något så ovanligt som en fackbok befriad från tyckande och överdrifter. Och som trots att den inom sig bär ett hav av kunskap inte blir forskningsmässigt tråkig. En bok av en tidigare politiker som inte fokuserar på den egna gärningen och att frisera sitt eftermäle. Utan på saken. Den är liksom hennes tidigare bok Tyst hav helt enkelt en bra bok."SvD

"Isabella Lövin --- skriver sitt politiska testamente; sammanfattar och problematiserar samtidigt en turbulent period i svensk politisk historia. Perspektivet är helheten där varje detalj, varje beslut, får en global miljökonsekvens. --- Lövin tillåter sig att vara privat utan att bli känslosam, klart och koncist beskriver hon politikens villkor och otillräcklighet"BTJ

Efter mer än ett decennium på den högsta politiska nivån lämnade Isabella Lövin sina poster i februari 2021. Oceankänslan är hennes skildring av tiden i politiken och de utmaningar vi står inför. Varför det fortfarande är så svårt att enas om det mest grundläggande: överlevnaden för livet på planeten.

Med en unik inblick i världspolitiken skildrar hon den politiska vardagen – i Stockholm, Bryssel, Rio de Janeiro, New York, Mogadishu och Kiribati. Hon beskriver konflikterna och förhandlingarna, och mötena med politiker från hela världen som delar hennes engagemang. Men hon skildrar också de krafter som gör att förändringen går så långsamt.

Oceankänslan i bokens titel är ett försök att fånga det som saknas idag: en större berättelse. Den förhärskande duger inte längre. Den leder oss just nu rakt ner i avgrunden. Vi måste berätta historien om oss som planetära medborgare och förvaltare av en ensam blå planet, ett unikt undantag av liv i en oändlig svart och kall rymd; historien om vårt ansvar och vår välsignelse att få vara här. Det är en enkel berättelse med klangbotten i oss alla. Med den som grund kan vi göra det verkligt svåra. Skydda världshaven, stoppa klimatkrisen och lyfta de fattigaste ur fattigdom.

”Det har varit hårda år i politiken. Framför allt åren som minister och språkrör för Miljöpartiet. Den tjattrande kören av oförnuft och egenintressen har tärt på mig. Och det har till slut fått mig att bli fullständigt övertygad om att det bästa jag kan göra av min stund på jorden just nu är inte att vara politiker, utan att berätta.”

Efter Hamas terrorattack 2023 hade en del debattörer svårt att entydigt fördöma antisemitism, liksom mord och kidnappningar av civila. Debatten om Israel, liksom om till exempel Lars Vilks och Ukrainakriget, har färgats av en uppfattning om västvärldens skuld.

I denna bok tecknas en historisk bakgrund till dessa ställningstaganden. På 1960-talet presenterade intellektuella som Göran Palm och Jan Myrdal en ny syn på världen. Herbert Tingsten hade hävdat att huvudkonflikten i världen var mellan demokrati och diktatur. Palm och Myrdal menade att den viktiga striden istället stod mellan väst och tredje världen.

Med skuldkänslan som drivkraft gavs ut första gången 2017. Till denna utgåva har författaren skrivit ett nytt förord.

Resultatet är utmärkt och kan ses som en fortsättning på Per Ahlmarks tidigare arbeten [ ] Här har Timbro förlag [ ] gjort en betydelsefull insats. Att det galna kvartsseklet verkligen var galet visar också David Anderssons genomgång av böcker och artiklar.   - Paulina Neuding, Axess Magasin   

För mig är boken spännande läsning [ ] Den ger mig en förhistoria till det som hänt innan jag själv kom in i branschen   Håkan Lindgren, Svenska Dagbladet   En klargörande, fint balanserad och nyanserad genomgång, lika stimulerande som värdefull. Jag fängslades starkt ej minst för att jag var med de åren och ju efterträdde Lagercrantz som chefredaktör och kulturchef.   - Per Wästberg 

David Andersson är född 1972 och redaktör på tidskriften Axess. Han har tidigare skrivit böcker om Gunnar Ekelöf, Arthur Koestler och Henry Kissinger. Han utkom 2021 med Vi vill nytt, vi begär plats . Om traditionens vänner och fiender i svensk 1900-talsdebatt.

Maryams bebistvillingsyskon växer och växer, men mer spännande tycker Maryam det är att hennes moster och kusinen Salvador ska komma på besök från Iran. Hemma i Iran var Salvador och Maryam bästa vänner och hon längtar efter att träffa honom och låta Salvador och Ida mötas. Två bästa vänner samtidigt borde väl vara dubbelt så bra? Men glädjen vänds snabbt till svartsjuka när Salvador och Ida snabbt börjar gilla varandra lite för mycket. Kanske mer än de gillar Maryam?

Vänskapen står i centrum i den tredje delen om Maryam, men också svartsjukan - en svårkänsla som kan göra en elakare än vad man vill vara och ett tema som många läsare troligen känner igen sig i.

"En kapitelbok för lågstadiet om vänskap – och vilken vänskap! Om språk, lojalitet och mod; berättelsen om nyanlända Maryam och svenska Ida suger tag direkt.” Göteborgsposten om Maryam och mormorsmålet

”Lisen och Emma Adbåge skapar bilderboksmagi av vardagen och igenkänningen blir troligtvis stor hos både barn och vuxna.”

Bibliotekstjänst

"Det här är en bilderbok som kommer att bli uppskattad. Av barn för att den hjälper dem att sätta ord på en känsla och av föräldrarna för att den hjälper dem att minnas."

Emelie Ljungberg, Östgöta Correspondenten

Äppelkänslan = saknad + stark kärlek

Det börjar så bra, en ledig dag med spel, äpplen och kex. Sen blir det kaffe och mys i soffan. Det är underbart att bli kittlad, att bara få vara tillsammans. Men från ingenstans kommer ”läggdags” och plötsligt tar ilskan över, den mysiga lekstunden förvandlas till bråk. Varför blev det så här? Hur kan man bli så arg när man precis haft det så bra?

Ingen kan som Emma och Lisen Adbåge skildra starka känslostormar, dumma bråk men också känslan i att få landa i en mjuk famn när ilskan lagt sig.

Callum Bloodworths ungdomsroman ”Berätta tre saker” är en gripande kärlekshistoria kantad av humor och svärta. Storslagna gester, himlastormande känslor och krokodilhjärtan, skriven för alla som någonsin känt sig ensam. Om ett liv under en pandemi för generationen i jakt på en framtid som bit för bit slås i spillror.

Allt Liv kan tänka på är döden. Det är inte Livs fel, varken att hennes mamma gått bort eller att hon kan ha fått corona av en kille som kysst henne av misstag.

Allt Dag kan tänka på är Liv. I alla fall sedan han hamnade utanför hennes dörr efter världshistoriens sämsta dag.

I en virvelvind av cupcakes, campingbord och körsbärsblommor förändras deras liv för alltid, hon som inte får lämna lägenheten och han som bär på en mörk hemlighet. Men kan man falla för någon bakom en stängd dörr? Och finns det plats för ännu en kärlekshistoria när världen håller på att gå under?

Callum Bloodworth är journalist på Expressen. Han debuterade med ”36 frågor om kärlek” på Bazar förlag 2021. ”Berätta tre saker” är hans första bok för unga läsare.