Visar resultat för..."Människans"

”Med djup kunskap, pedagogisk skärpa och stilistisk lätthet tecknar Thurfjell såväl idéhistorien som dagens situation.” – Göteborgsposten

”Anspråkstagen är ingen självhjälpsbok, men det är en utsträckt hand i essäform.” – Aftonbladet

”Det finns mycket i Thurfjells resonemang som är värt att stanna kvar vid och låta den egna spaden sjunka ner i.” –  Svenska Dagbladet

”David Thurfjell tillhör den meningskrisande generationens föräldrageneration. Mellan raderna i boken ekar en pappas desperata ’vad har jag gjort för fel.’” –  Uppsala Nya Tidning

”Han gestaltar sina resonemang på ett empatiskt och ödmjukt sätt som skapar förtrolighet med läsaren och gör att det är berikande att läsa hans böcker. Tonen är opolemisk och öppen. Språket är jordnära även när det är intellektuella resonemang som ska fördjupas.” –  Helhetsbetyg 5 av 5  BTJ

Idag ser vi hur känslan av meningslöshet ökar i vår del av världen, speciellt bland unga. Detta trots att vårt materiella välstånd vuxit. Varför är det så? Vad kan vi göra för att finna mening i tillvaron, och hur hjälper vi dem som inte gör det?

I Anspråkstagen vänder sig David Thurfjell till religionshistorien för att få svar. Oavsett om det finns någon högre mening med existensen eller inte har vi människor en förmåga att uppleva livet som om det gjorde det, konstaterar han. Även under de mest förtvivlade omständigheter har vi genom historien alltid skapat sammanhang som odlat den förmågan. Frågan är om vi idag, utan att backa bandet, kan ta hjälp av denna uråldriga erfarenhet för att hitta en väg framåt.

Det blir en resa på jakt efter mening längs vindlande vägar i den mänskliga erfarenhetens utkanter. För känslan av mening är inget som lätt låter sig kontrolleras. Det är en känsla som måste lockas fram indirekt, och sökas längs de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld.

Sjöar och vattendrag täcker bara några få procent av jordens yta, men deras betydelse för liv är enorm. De myllrar av arter, ger oss vatten, mat och rekreation, och har en självklar plats i vår kultur, från myter om sjöodjur till namn på kartan.

I dag förändras sjöarna i snabb takt. Globala miljöförändringar gör att sjöar försvinner och nya uppstår. Arter dör ut eller sprids av människan och tar över nya miljöer. Vinterns isar blir allt kortvarigare, somrarnas vatten allt grumligare. Vissa problem har vi hittat lösningar på, andra förvärras i takt med den accelererande mänskliga påverkan.

Med avstamp vid barndomens sjö hos farmor och farfar i Småland berättar Lars Tranvik om insjöarna och deras snabba förändring i människans tidsålder."Sjörapporter är en lysande djupdykning i insjöns värld. Med sällsynt klarhet skildras vetenskapens nödiga ödmjukhet."UNT

"Medryckande personligt och med "vetenskapens samlade och väl etablerade bild av utvecklingen""BTJ, Betyg 5 av 5

Lars Tranvik är professor i limnologi vid Uppsala universitet, det vill säga läran om sjöarnas och vattendragens ekologi. Han är en av Sveriges mest citerade ekologer och miljöforskare, och en tongivande forskare bakom en ny bild av världens sjöar och vattendrag som en viktig del av det globala kolkretsloppet. Han valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 2009 och har mottagit flera nationella och internationella utmärkelser för sin forskning.

”Ingen överraskning om I grunden god blir den nya Sapiens för år 2020" The Guardian”I grunden god fick mig att se mänskligheten på ett nytt sätt."Yuval Noah Harari 

I grunden god handlar om en idé som är urgammal men som ofta glömts bort i samhällsdebatten. Idén har gott stöd i forskningen och vi får den vanligtvis bekräftad i möten med andra människor.Den här radikala idén kan förändra samhället i grunden, menar Rutger Bregman, som här tar sig an diskussionen om människans grundläggande natur. Utifrån forskning från olika fält tar han oss med på en resa genom historien för att hitta nya svar på gamla frågor: Hur gick det egentligen till när Homo Sapiens etablerade sig på jorden? Hur kan de största krigsutbrotten i människans historia förklaras? Vad ligger bakom när människan begår onda handlingar?

Synen på människans natur är en vattendelare för hur vi ska lösa några av de största samhällsutmaningarna i dag: klimatkrisen, politiken, skolan, hälsovården och mycket annat. Tiden är inne för en ny diskussion om människans natur.

"Välskriven, lättläst och med massor av exempel leder han i bevis att allt förändras så fort vi börjar tro på det goda i människan. Boken blir en strålande injektion i framtidstro och tillförsikt."M-magasin

"Historikern Rutger Bregmans forskningsdigra och tankeväckande bok I grunden god – en optimistisk historia om människans natur är en fascinerande uppgörelse med dessa gamla fördomar."Sydsvenskan

"I grunden god är en ljuvlig liten bok som kommer få den mest hårdhudade cynikern på gott humör."Arbetet"Rutger Bregmans nya bok är en välskriven och välargumenterad inlaga för godhetsförespråkarna i den svårbedömda trätan om huruvida människan i grunden är ond eller god."BTJ"Underbar läsning! Uppiggande, tillgänglig och full av fantastiska berättelser." The Sunday Times

"Välgörande och välkommet att läsa en så trovärdig och trevlig hyllning till människans inneboende godhet." The Observer

Mycket varmt rekommenderad." Stephen Fry

"Exceptionell läsning!" Matt Haig

Varför beter vi oss som vi gör?

Robert M. Sapolsky synar biologin bakom mänskligt beteende och förklarar vad som ligger bakom våra handlingar – ”onda” såväl som ”goda”. Han granskar i sin bok frågor som varför vi människor å ena sidan kan känna empati och samarbeta, å andra sidan bete oss föraktfullt och våldsamt. Andra sidor i vår mänskliga repertoar avhandlas också, som till exempel att vi är lättmanipulerade, kan ändra uppfattning på en sekund och gärna slätar över våra egna brister.

Personligt och humoristiskt hållet benas komplexa vetenskapliga samband ut, bl.a. beträffande tonårshjärnans utveckling, effekterna av mobbning, anknytning, brott och straff, samspelet mellan gener och miljö, samhällsstruktur och fattigdomens påverkan, skillnaden mellan kvinnor och män, könsidentitet, frågan om människans krigiska eller fredliga natur, den fria viljan, Vi- och Dom-tänkande, hierarkier och empatins gränser.

Varför vi beter oss som vi gör är en bok i vetenskapens framkant om människan och mänskliga beteenden, skriven av en av världens ledande forskare i neurovetenskap och biologi.

Sagt om boken:”Om du alltid tyckt att neurovetenskap verkar dödstråkigt eller plågsamt komplicerat kommer den här boken att få dig att tänka om. Du kommer att skratta högt åt Sapolskys knasiga hipsterhumor, och efter ungefär 100 sidor kommer du att ifrågasätta det där förhastade beslutet för många år sen – att inte välja naturvetenskap. Så bra är den här boken.”Washington Post

Tilldelad Augustpriset 2024, i den facklitterära klassen

I "Ett liv värt att leva", en bok i tolv kapitel, riktar psykiatriprofessor Christian Rück ljuset mot självmordets katastrof och dess olika nyanser.

Ett barn dör – varje förälders mardröm. En 104-årig professor tar sitt sista andetag på en dödsklinik i Schweiz. Det ses som ett rimligt val. En fånge svälter sig till döds i ett svenskt fängelse, ingen stoppar honom.

Människan är den enda varelsen som tar sitt eget liv – det är en vanligare dödsorsak än krig och mord tillsammans.

Sverige var först i världen med att införa en nollvision för suicid, men har ett brett folkligt stöd för dödshjälp. Vem har rätt att dö och vad kan vi lära oss av att självmord existerar? Kan vi bättre förstå livet, med all dess skönhet och bräcklighet, genom att ställa det mot det obehagligaste? Samtidigt beskrivs det hoppfulla – hur människan finner sin livslust, sin känsla av meningsfullhet.

För vad är egentligen ett liv värt att leva?

Inom ramen för ett forskningsexperiment ställs en grupp chefer inför ett nytt ledarskapskoncept som i alla avseenden skiljer sig från de traditionella. Drabbade av starka konstnärliga upplevelser konfronteras de med livets mest fundamentala frågor. Hur påverkar detta deras syn på makt och ansvar?

Julia Romanowska är forskare, medicine doktor från Karolinska Institutet och har en konstnärlig masterexamen från Kungliga Musikhögskolan. Hon har varit verksam som slagverkare, programmerare samt organisations- och ledarskapsutvecklare.

»Julia Romanowska bjuder på häpnadsväckande beskrivningar av hur chefer utsätts för konstens omstörtande värld. Med förundran läser jag en bok jag letat efter. Den berör den mest humanistiska forskningsfråga jag läst på länge: Hur jag utvecklas genom att se Dig. Trots att boken är faktaspäckad är allt vackert och tydligt skrivet. Maktens människor borde kasta sig över detta.«

Suzanne Osten – Regissör & professor

»Aristoteles påstod att man blev en bättre människa av att se tragedi på teatern. Att konsten kunde hela var en mycket vacker tanke. Lite för vacker för att vara sann. Ingen har väl någonsin trott att den skulle kunna bevisas, allra minst med hjälp av blodprov på chefer och deras anställda. Julia Romanowskas snillrika experiment borde studeras av alla som har med människor att göra.«

Maciej Zaremba – Journalist & författare

I alla tider har människor frågat om meningen med livet. Idag kan vi börja leta efter svar – inte bara i filosofi och religion – utan även rannsaka vad en rad vetenskapliga och humanistiska studier har lärt oss om vår existens och våra villkor.

Professor emeritus i farmakologi Bertil Fredholms reflektioner kring dessa spörsmål sammanfattas i en rundresa i sex essäer, där han för oss från grekernas häpnadsväckande iakttagelser till 1900-talets genombrott inom logik, språkfilosofi och naturvetenskap. Vad lärde vi oss från våra sinnen? Varför är Ludwig Wittgenstein så komplicerad? Vad menade Aristoteles när han sa att det besjälade är något levande? Hur kan vi fungera rationellt när vårt handlande är så känslostyrt?

Människans eviga frågor är en hyllning till vetenskapen och vår medmänsklighet.

Poeterna Anna Rydstedt, Lennart Sjögren och Göran Sonnevi har alla en tydlig relation till Öland, vars geografi och geologi de återkommer till i sin diktning. Men landskapet öppnar sig också mot vida perspektiv i tid och rum – lokalt och globalt, historiskt och planetärt bildar ett nät av relationer, där estetiska, humanistiska och naturvetenskapliga kunskapsformer möts.

I Poesi och geografi i människans tid kartlägger Paula Henrikson beröringspunkter mellan de tre författarskapen, men också med andra författare. Genom bokens läsningar framträder en rik bild av deras verk, som låter ana konturerna av en poesins etik.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Med den världsberömda genetikern och nobelpristagaren Svante Pääbos forskning har historien om människans ursprung skrivits om från grunden.

I Neandertalmänniskan tar Svante Pääbo med läsaren på en spännande resa på jakt efter urgammalt DNA, från undersökningar av fornegyptiska mumier i Uppsala till ett internationellt forskningsprojekt där författarens team lyckats rekonstruera neandertalarnas arvsmassa. Resultatet visar att neandertalarna, innan de dog ut för ungefär 30 000 år sedan, fick barn med våra förfäder. Pääbos senare upptäckter, såsom den tidigare okända Denisovamänniskan och hans metoder för att analysera gammalt DNA har gjort honom till en av vår tids mest uppmärksammade forskare.

För sin banbrytande forskning om neandertalarnas arvsmassa och mänsklig evolution tilldelades Svante Pääbo Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. I Neandertalmänniskan skildrar han inte bara sina banbrytande forskningsresultat utan också vägen till vetenskap och forskningens villkor.

Vetenskapliga klassiker ges ut i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

Varför beter vi oss på ett visst sätt?

Varför tänker vi som vi gör?

Hur kan vi blir friskare och mer väl fungerande människor?

Hur kan vi bygga ett bättre samhälle?

Rådfråga evolutionen!

Det är uppmaningen som Heather Heying och Bret Weinstein ger i boken Jägar-samlar-guiden till det tjugoförsta århundradet.

Här beskriver de hur miljontals år av evolutionär utveckling har format oss till de människor vi är idag. De diskuterar vad som utmärker den »evolutionära programmering« vi erhållit. De undersöker vilka begränsningar den sätter och vilka möjligheter den ger.

Författarna menar att vi är präglade av evolutionen i högre grad och på fler områden än vad vi oftast är medvetna om. Vad som tidigare har utspelat i människans och andra livsformers långa historia på jorden påverkar oss än idag, inte bara rent biologiska funktioner, utan även sådant som rör föräldraskap och relationer, kön och sexualitet, sömn och drömmar, kultur och religion, skola och utbildning, barndom och vuxenblivande.  Jägar-samlar-guiden till det tjugoförsta århundradet ger evolu­tionära förklaringar till bland följande fenomen:

Varför röda lampor är bra innan vi somnar och blå är dåliga.

Varför vi ska ta en medicin men inte en annan.

Varför nära ögat-upplevelser är gynnsamma för barn.

Varför en viss kost passar oss bättre än andra.

Varför det nästan bara är män som arbetar som bilförsäljare.

Varför (heterosexuella) kvinnor lägger större vikt än män vid sin partners inkomst.

Varför religion tycks ha ett överlevnadsvärde för vår art.

Varför »lägereldar« mötesplatser för samtal har varit och är så viktiga för vår intellektuella och sociala utveckling.

EN DIALOG OM BOKEN

Är vårt moderna samhälle ur synk med vår uråldriga hjärna vår hårdvara som fick sin nuvarande utformning när vi levde som jägare och samlare på Afrikas savanner?

Ja, det menar Heather Heying och Bret Weinstein. I sin bok beskriver de hur en rad problem i samhället idag har sina rötter i denna missanpassning.

Behöver vårt medvetande och vår kultur vår mjukvara uppdateras och bättre anpassas till dagens sociala verklighet?

Ja, definitivt, svarar de två evolutionsbiologerna. Det är just därför de har skrivit en hel bok i ämnet. Men är en sådan uppdatering möjlig? Ja, det är den, säger författarna. Eftersom människan på grund av sin extremt långa barndom är den kanske mest plastiska organismen på jorden så är möjligheterna till utveckling och förbättring närmast oändliga, även om vi långt ifrån är något oskrivet blad.

OM FÖRFATTARNA

Heather Heying och Bret Weinstein har båda doktorerat i biologi vid University of Michigan. De har varit gästforskare vid Princeton University, professorer vid Evergreen State College och inbjudits att tala inför USA:s kongress, justitie- och utbildningsdepartement. Tillsammans driver de den populära podden DarkHorse som är inriktad på evolutionära perspektiv.  

SAGT OM BOKEN

»Aldrig har jag läst en så djärv, välresearchad och kortfattad utredning av den gåtfulla situation vi befinner oss i. Alla som undrar varför det mest utvecklade samhället i historien uppvisar så astronomiska nivåer av depression, ångest och dålig hälsa kommer att här finna rikligt med svar.« Sebastian Junger 

»Alla som uppfostrar eller utbildar barn, eller som vill förändra vårt sociala system, bör läsa den här boken.« Jonathan Haidt 

»Heather Heying och Bret Weinstein är de briljanta professorerna som alla studenter drömmer om att ha. I deras händer blir komplexa idéer utredda och spännande. Deras bok är grundad på vetenskap, men kan med fördel läsas även som en äventyrsberättelse.« Christina Hoff Sommers 

»Heather Heying och Bret Weinstein använder sina enorma kunskaper i evolutionsbiologi för att lösa våra problem. Deras bok är upplysande och ger en fascinerande och inträngande bild av människans natur.« Jordan B. Peterson

UTDRAG UR BOKEN

»Vi är födda upptäckare och uppfinnare«

Av Heather Heying och Bret Weinstein 

Homo sapiens uppstod för omkring 200000 år sedan som ett resultat av 3,5 miljarder års evolutionära anpassningar. I de flesta avseenden är vi en art bland andra. Vår anatomi och fysiologi är förvisso häpnadsväckande om de betraktas isolerat, men skiljer sig inte nämnvärt från våra närmaste släktingars.

Vi valde att ta med jägare och samlare i bokens titel därför att våra nära förfäder anpassat sig till den nischen under miljontals år. Men vi är inte anpassade enbart till livet som jägare och samlare. För mycket länge sedan anpassade vi oss också till livet som fiskar, mer nyligen till livet som primater och allra senast till livet som postindustriella människor. Allt detta ingår i vår evolutionshistoria.

Det här breda perspektivet är nödvändigt om vi ska kunna förstå vår tids största problem: att förändringstakten vi upplever som art nu är så hög att vi inte hinner anpassa oss till vår miljö. Vi skapar nya problem i en ny och ständigt ökande takt, och det gör oss sjuka fysiskt och psykiskt och bryter ner våra samhällen och vår miljö. Om vi inte lyckas hitta ett sätt att hantera den allt snabbare förändringen kommer mänskligheten att duka under, ett offer för sina egna framgångar.

Den här boken handlar emellertid också om allt det vackra som människor har upptäckt och skapat, och hur vi kan rädda det. Ett obestridligt faktum om evolutionen och en bärande tanke i boken är att vi människor är otroligt bra på att reagera på förändringar och anpassa oss till det okända. Vi är födda upptäckare och uppfinnare, och just i de drivkrafter som har skapat vårt nuvarande dilemma ligger också vårt hopp om räddning.

Hur skulle det se ut om naturen hade egna rättigheter? Om berg, hav, floder och skogar betraktades som rättssubjekt och skyddades av lagar, på liknande sätt som människan?

Naturlagen tar ett helt nytt grepp om klimatkrisen, miljöfrågan och vår planet. I boken argumenterar författarna Henrik Hallgren och Pella Thiel för varför naturen borde ha juridiska rättigheter, och visar hur denna idé vinner alltmer utrymme samtidigt som den radikalt utmanar etablerade föreställningar om hur världen ser ut, vilka vi människor är och vad utveckling innebär. Författarna tydliggör hur västerländsk rättsfilosofi genom århundraden betraktat naturen som en motståndare snarare än en medspelare, och hur våra lagar och domstolar skulle kunna arbeta för en rättvisare och mer hållbar värld om vi i stället betraktade planeten som en helhet.

Naturlagen behandlar den stundande ekologiska krisen som en existentiell kris som ger oss möjlighet att skapa en ny vision för mänsklighetens och civilisationens utveckling. Henrik Hallgren och Pella Thiel beskriver ett paradigmskifte, där naturens rättigheter fungerar som en bro mellan det samhällssystem vi har idag och en helt ny världsbild.

Under hela vår historia har religiös tro varit en del av den mänskliga tillvaron – från de förhistoriska människornas grottmålningar till andlighetens fortlevnad i dagens alltmer sekulära samhällen. Faktum är att religion tycks vara nära förbundet med människans evolution.

I Om religionernas uppkomst argumenterar evolutionspsykologen Robin Dunbar för att religion varken är en nyck eller en avvikelse i en annars effektiv evolutionär resa. Snarare kan religiositet och andliga upplevelser utgöra en fördel, både för individens hälsa och välstånd och för bräckliga samhällens möjligheter till sammanhållning. Utifrån banbrytande forskning och fältarbete inom arkeologi, historia, neurovetenskap och evolutionspsykologi formulerar Robin Dunbar en nytänkande teori om hur religionerna uppkom – och varför de överlever.

“Vad är detta märkliga som jag känner igen som religion? Varför tycks det spela en så stor roll i mänsklig kultur? Och varför skrämmer och lockar det mig på samma gång?

Genom historien har religion format världsbilder, livshållningar och samhällen, gjort tillvaron svårtolkad, mångbottnad och motsägelsefull för människor, men också levande och meningsfull. Och oavsett vad vi tycker om den, visar religionen inga tecken på att försvinna. Varför är det så? Vad är det för längtan den svarar mot?

Tillvaron är full av sådant vars orsaker och verkningar vi kan överblicka och förstå. Men för många rymmer den också dimensioner som inte lika lätt låter sig fångas, sådant som bryter mot vardagens profana ordning: stämningar, känslor och upplevelser som tycks peka mot något bortom det vanliga, något förtrollat och besjälat.

I En lockton i ödemarken fortsätter David Thurfjell att utforska och upplösa gränsen mellan religiösa och sekulära uttryck. Det blir en personlig berättelse som rör sig mellan olika världsdelar, tidsepoker och perspektiv, med nedslag i författarens egna erfarenheter såväl som i myter, riter och maktstrategier i världens olika religiösa traditioner.

Alkemi är världens äldsta visdomslära och har fram tills nu varit en hemlig tradition som endast förmedlats till de utvalda och ofta genom ett kodat språk. Alkemi rör nämligen det som inget i världen kan överträffa – det gyllene medvetandets eviga liv.

Alkemin visar vägen in i tillvarons djupaste mysterier, där vår egen essens – vårt guld – kan uppenbaras. Genom alkemin kan vi förverkliga vår fulla potential, få tillgång till våra dolda gudomliga förmågor och nå själslig helhet. Alkemistens arbete handlar om att göra det omöjliga möjligt – att uppnå odödlighet. Men vad innebär det egentligen att vara odödlig och hur skapas den mytomspunna evighetskroppen i alkemin?

Symbolen för denna fullbordan kallas de vises sten eller de vises guld och benämningen avslöjar att det slutgiltiga målet är lika hårt och manifest som en sten, lika skinande och okorrumperat som det finaste guld och äger all världens visdom. Metaforen för alkemistens transformation av de destruktiva och söndrande krafterna till att bli något högst förädlat och levandegörande, gestaltas såsom omvandlingen av det mörka blyet till det glänsande guldet. Denna mirakulösa process är hemligheternas hemlighet om de alkemiska bröllopen som denna bok vill bringa nycklar till.

Den alkemiska visdomsvägen leder bortom alla befintliga religioner, bortom givna dogmer och gamla matriser, till den gyllene erans manifestation såsom paradisets återkomst på jorden.

För första gången presenteras det gudomliga verket i sin helhet av författare med lång erfarenhet av alkemi. Boken förmedlar alkemins historik, filosofi och praktik och leder fram till hur läsaren själv kan bli en alkemisk mästare i sitt eget liv. Härigenom blir man en gudomlig medskapare i både sin egen och hela skapelsens förädlingsprocess, såsom en sann filosof i kärlek till visheten.

---

Katarina Falkenberg och Tommy Westlund har grundat och driver Alkemiska Akademin som är ett centrum för den eviga alkemiska visdomen. Akademins syfte är att erbjuda alkemiska utbildningar, workshops, graalriddarutbildningar, mysteriespel transformerande resor och salonger för att sprida den västerländska visdomstraditionen till en bredare publik. Akademins förlag Arca Dei ger ut nyskrivna alkemiska böcker samt översättningar av klassiska verk.

Katarina är vd i Alkemiska Akademin och har studerat och praktiserat alkemi i 30 år. Hon är alkemisk terapeut och författare med en bakgrund inom teatern. Hennes alkemiska romaner Alkemistens röda längtan, som förlänades Paraceluspriset, och Den röda ängeln uppenbarar den hemliga lärans djupa mysterier. Katarina är även gnostisk präst, riddare och överste-prästinna i Sophiatemplet. Hon leder prästinneutbildningar, gudinnetjänster, imaginationer m m kring det gudomliga hjärtats väg.

Tommy är styrelseordförande i Alkemiska Akademin och har studerat och praktiserat alkemi och esoterik sedan 1990. Han är psykosyntesterapeut, apostolisk gnostisk biskop, riddare och adept inom västerlandets invigningsmysterier. Tommy är Ordensledare inom Rosencreuzarnas tradition och föreläser internationellt om den hermetiska vishetstraditionen.

Tillsammans har de författat Inre alkemi, Hjärtats alkemi – den hemliga och uppenbarade läran och Rosenkors alkemiska bröllop – Mysteriespel anno 2016 samt ett dussintal utbildningskompendier inom den spagyriska konsten, planetalkemi, egyptisk alkemi, graalens traditioner, katarernas mystik m m.