Visar resultat för..."Nedslag"

Följ med på Hundra nedslag i Mölndal för att fira att det är hundra år sedan staden bildades. Färden går både till välkända landmärken som Gunnebo slott och udda platser, däribland bästa blåsippediket. Du får följa med till de högsta, lägsta, äldsta och vildaste platserna i Mölndal, Kållered och Lindome. Bokens stämningsfulla bilder och underfundiga berättelser kommer att fördjupa din bild av områdets historia och dessutom ge dig uppslag till egna utflykter.

Mikael Svensson är Mölndalsbo och professionell naturfotograf med vatten som specialitet. Hans foton finns bland annat i böcker om Mölndalsån, Dalälven och Delsjön.

Vetenskapskommunikatören Kristina Svensson har efter åtskilliga böcker om svenska och sydfranska smultronställen nu tagit sig an guldkornen på sin hemmaplan. Hon berättar om kuriosa du inte ens visste att du var nyfiken på.

Boken ger en annan bild av Hisingen än den med tung industri och socialt utsatta stadsdelar. Här döljer sig vackra naturområden, en rik jordbruksbygd, spår från tidig stenålder, märkliga hällmålningar, medeltida kyrkor, lämningar från de många krigen och från de nedlagda varven.??Vi lär känna bostadsområden, köpcentra, skolor och industrier som bär på intressant nutidshistoria, liksom idrottsplatser, badplatser och folkparker. Att Jack the Rippers tredje offer var från Hisingen, var det växer en tusenårig lind, var gränsen mellan Sverige och Norge drogs är exempel på kuriosa som vi får ta del av.

Hisingen är ett expansivt och betydelsefullt nav för hela västra Sverige när det gäller ekonomi, handel, utbildning och tillverkning. Här finns en omfattande bilproduktion, avancerade tech-bolag, småindustrier och en betydande hamn. Upphovsmännen visar en ö i ständig förändring med en vacker natur och en mångsidig historia.

I boken presenteras 101 platser som är värda att uppmärksammas.Ta med boken på egna vandringar och utflykter. Förutom bild och text ingår en karta som gör det möjligt att följa i författarnas spår.

Mikael Svensson är naturfotograf och har tidigare givit ut böcker om bland annat Dalälven, Mölndalsån och Delsjön. Den här gången har han utforskat Hisingen med sin kamera. Claes Olsson är skribent och vandringsbloggare och har bott och arbetat större delen av sitt liv på Hisingen.

När Per Adolf Norstedt 1823 tog över ett litet tryckeri på Lilla Nygatan i Stockholm efter änkan till J. Lindh började en lång historia, en historia som pågår än i dag i verksamheten på Sveriges äldsta förlag – Norstedts, som firar tvåhundraårsjubileum år 2023.

Historien om tryckeriet och om förlagsverksamheten har berättats förr, i avhandlingar och branschhistoriska översikter.

Men vilka avtryck har förlaget i tegelborgen på Riddarholmen i Stockholm gjort i svensk litteratur och kultur – eller i världen?

I tvåhundra illustrerade nedslag från dessa tvåhundra år skildras både lustfyllt och intresseväckande såväl välkända som bortglömda böcker och miljöer, författare och medarbetare, och en hel del andra som på olika sätt haft med Norstedts att göra. De skissar en berättelse inte bara om förlaget, utan också om Stockholm och svensk kulturhistoria.

Författaren till boken Nedslag i historien – att värdera och analysera källor, ger i häftet utförliga kommentarer till bokens övningar. Boken har ett trettiotal övningar. Varje övning består av en kort introduktionstext och efter den följer fyra eller fem källor som läsaren ska jobba med. Varje övning kretsar kring en central historisk händelse.

Hur skildras klass i svensk samtidslitteratur och vad kan det lära oss om dagens samhälle? I Att göra klass prövar litteraturvetaren Åsa Arping nya ingångar till de senaste decenniernas breda, i huvudsak realistiska svenska samtidsskildring. Hon finner klasskodade handlingar, tankar och känslor även utanför arbetarlitteraturen och följer hur berättelsen om klass djupnar när den sätts i dialog med andra kategorier, som genus, ålder och rasifiering. Genom nedslag i de senaste tjugo årens prosautgivning, från Torbjörn Flygts Underdog (2001) till Donia Salehs Ya Leila (2020), visar studien hur litteraturen gestaltar och diskuterar samtidens allt otydligare klassbegrepp, där synen på arbete, identitet, livsstil och välfärdsstat snabbt förändras. 

Åsa Arping (f. 1968) är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och intresserar sig i sin forskning särskilt för relationen mellan litteratur och samhälle. Hon har tidigare skrivit en rad artiklar om klass i samtidslitteraturen och böcker om svensk 1800-talslitteratur, samt medverkat i flera litteraturhistoriska översiktsverk, senast Natur & Kulturs litteraturhistoria (2021).

I varje kollektivavtal, bakom varje paragraf, finns en konkret historia. Mer eller mindre dramatisk. Avtalen bär på spår av kompromisser som gjorts då den ena parten har varit starkare än den andra.

I Lönen, makten och värdigheten görs fem nedslag i industriarbetarnas historia: 1905, 1945, 1983, 1995 och 2009. Via dessa år gestaltas de olika prövningar som den fackliga organisationen ställts inför i sin strävan att värna priset på arbetet och skydda arbetsvillkoren.

Allt började en vårdag 1903 när åtta gjuteriarbetare knackade på dörren till fabrikören på Hvilans mekaniska verkstad och gjuteri i Kristianstad. De ville ha tre öre mer i timmen. Kravet ledde till en konflikt som skakade Sverige, och som i förlängningen ledde fram till den svenska modellen. Med förord av Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.