Visar resultat för..."hände Anna"

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. 

Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Svenskens relation till Det heliga landet är kulturhistoriskt unik. Ända sedan Bibeln började läsas på svenska för snart femhundra år sedan har landets geografi och skriftens legender flätats samman med vår identitet och historiesyn. Hur blev det så? 

I denna antologi belyser korsfarare, pilgrimer, handelsresande, vetenskapsmän och författare med anknytning till landet hur denna fascinerande relation utvecklats, från vikingatiden till idag. Vi får bland annat läsa om hur svenskens syn på sig själv som kristen har formats genom århundradena, hur det gick till när vi bytte religion och om vilka följdverkningar Heliga Birgittas uppenbarelser i Betlehem hade på svenskarnas religiositet. Likaså om effekterna av Fredrika Bremers och Selma Lagerlöfs böcker om Jerusalem. Är nutida svenskar verkligen så sekulära som vi brukar ta för givet?

Essäerna i detta rikt illustrerade praktverk härrör från seminariet Svenskarna i Det heliga landet som hölls vid American Colony Hotel i Jerusalem 2020. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist, Louise Belfrage och Nathan Shachar.

I juni 1522 seglade ett antal inhyrda fartyg från Lübeck in i Slätbaken i Östergötland. Deras ankomst blev startskottet för den statliga svenska örlogsflottan. Under de 500 år som gått sedan dess har flottan verkat under de mest ombytliga förhållanden. Teknikskiften och föränderliga politiska landskap har tvingat fram anpassningar till ständigt nya förutsättningar.

I den här boken följer vi den svenska flottans utveckling över seklerna ­ en berättelse om fartyg och besättningar i krig och i fred. Här skildras såväl klassiska sjöslag som konvojer, transporter och patrulleringar. Fartygstyper passerar revy: linjeskepp, monitorer, ubåtar och kustkorvetter. Alla utgör de sin tids svar på hur sjökrig förs mest effektivt. Berättelsen inrymmer även de människor som levt och verkat inom flottan som befäl, sjömän, varvsarbetare, lotsar eller kartografer och även deras familjemedlemmar.

Sjömakt och sjöfolk är den första skildringen sedan 1940-talet av den svenska örlogsflottans historia och baseras på omfattande ny forskning. Stoffet återges livfullt av historikerna AnnaSara Hammar och Lars Ericson Wolke, båda med djup kunskap i marin historia.

Det här är en bok om de självständiga länder som genom historien dominerats av Ryssland och som fortfarande drygt tre decennier sedan Sovjetunionens fall kämpar för att ses som något annat än före detta sovjetrepubliker.

Vladimir Putin har byggt sitt politiska varumärke kring att återskapa bilden av Ryssland som en stormakt, därtill med en tusenårig historia. Länderna som tidigare levde under rysk hegemoni har behövt förhålla sig till det. När det storskaliga anfallskriget mot Ukraina inleddes väcktes en rädsla bland flera postsovjetiska länder för att stå näst på tur. Men också en växande insikt om vikten av att värna sin autonomi, sitt språk, sin nationella kultur som något oavhängigt den ryska.

I Imperiehunger rör sig Johanna Melén mellan Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Kazakstan, Moldavien, Tadzjikistan och Ukraina. Hon beskriver utvecklingen i respektive land och hur relationen till Ryssland har förändrats sedan februari 2022. Boken ger också en historisk tillbakablick över både kommuniståren och den tidiga historien för att ge en djupare förståelse kring rysk imperialism då – och nu.

Johanna Melén är journalist på Sveriges Radio. Hon debuterade 2021 med Mina ryska vänner: en berättelse om Putins Ryssland.

En kunnig och kritisk översikt över den politiska utvecklingen under Putin.

Västerbottens-Kuriren

En fascinerande skildring av landet efter 90-talets skakiga frihetsyra, med terrordåd och en till tagande maktcentralisering.

Dagens Nyheter

Detta är berättelsen om en nioårig faderlöspojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det, sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.

Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och Brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet. 

Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria. 

Anna Laestadius Larsson har förmågan att skriva spränglärt och underhållande på en och samma gång, och Alla dessa djäfla qvinnor är en guldgruva för den som vill lära sig mer om Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olympe de Gouges och andra feministiska pionjärer i peruk och mjölpuder. M-magasin

I sin utomordentliga bok uppmärksammar Laestadius Larsson en rad kvinnor, ofta okända eftersom de blivit ignorerade i historieskrivningarna. ... engagerat, intressant och lättillgängligt... Hans Olov Ohlson, Norrländska Socialdemokraten

Den är så väldigt bra. ... Det är kvickt och roligt skrivet ...väldigt lättläst och som historiebok betraktad otroligt rolig och underhållande. ... Väldigt läsvärd!  Monica Lindgren, Go'kväll

Historien har varit ett långt stafettlopp av kvinnokamp.

Det har i alla tider funnits kvinnor som ifrågasatt den roll som tilldelats deras kön.

Kvinnor som visat på orättvisor, som högljutt protesterat, som trotsat hån och hot.

Och i vissa fall offrat sina liv.

Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft är tre kvinnokämpar från 1700-talet som tog striden för alla kvinnors rättigheter. Med hjälp av dessa tre modiga kvinnor berättar Anna Laestadius Larsson om tusen år av bortglömd historia. Om förebilderna som inspirerat till förändring. Om pionjärerna som gett kommande generationer kraft.

Om de allra första feministerna. Anna Laestadius Larsson har tidigare utgivit sex historiska romaner som alla haft kvinnors liv och levnadsvillkor i fokus, Alla dessa djäfla qvinnor är hennes första populärhistoriska bok.

På ett snillrikt vis flätar den samman tre av 1700-talets feministiska pionjärskors kvinnoöden i en röd tanketråd.Erik Jersenius, Norrköpings Tidningar

Laestadius bok är inspirerande, spännande och ger en internationell utblick ... Anna Laestadius Larsson skriver både lärt och underhållande. ... Anna Laestadius Larsson har skrivit en medryckande, upplyftande, inspirationsbok med mycket intressant och delvis okänt innehåll.Yvonne Gröning, Dala-Demokraten

Författaren beskriver trions liv på ett medryckande och genomarbetat vis, samtidigt som tidsandan när de levde fångas upp och smarta kopplingar till nutiden görs.Lisa Bring, Mariestads-Tidningen

Alla dessa djäfla qvinnor utgör en utmärkt introduktion till sjuttonhundratalets kvinnohistoria där författaren, som använder ett lekfullt, lättillgängligt språk, även lyckas med att väva in de kvinnliga pionjärer som kämpat mot övermakten från fjortonhundratalet och framåt. Intressant, spännande och otroligt medryckande. Helhetsbetyg: 5, BTJ

Fredrique Cronhielm af Flosta är en ung adelskvinna som trotsar det tidiga 1800-talets strikta moral. Hon förälskar sig i en man av folket och skandaliserar sin familj genom att föda en utomäktenskaplig son. Skuldsatt och utstött från societeten finner hon en välkommen räddningsplanka i form av en galant främling. Fredrique sveps med av ryttmästare von Eisenbergs intensiva uppvaktning och snart blir hon hans hustru. Men hennes nyblivne make visar sig ha oanade sidor såväl som ett dunkelt förflutet. Fredrique och hennes lille son dras in i en nedåtgående spiral som obönhörligt leder mot avgrunden.

Grevinnan Fredriques och sonen Augusts tragiska öden skildras här med utgångspunkt från samtida brev, kyrkböcker, rättsprotokoll och andra dokument. Via historien om ett enskilt rättsfall växer bilden av dåtidens samhälle och tankegångar fram. Här finns aktörer som Faluns landshövding Hans Järta en av 1809 års män och Fredriques förmyndare, den frisinnade sjömilitären Axel Klinckowström. Men det är framförallt kvinnor som står i fokus: Fredriques och hennes systrars olycksöden illustrerar tydligt kvinnors starkt begränsade rättigheter under en epok som endast ligger 200 år bakåt i tiden. 

Royal Physician Axel Munthe’s art of life is as inspirational today as it was during his productive years a century ago. In this photo illustrated book we are introduced to the culturally and historically interesting and multifaceted Munthe’s thoughts on the importance of compassion, his modern views on health, his creation of the beautiful Villa San Michele on Capri, Hildasholm and his long time secret relationship with Queen Victoria of Sweden.

Munthe’s adventures, symphatetically retold by Anna Bratenius and accompanied by Susanne Martinelle’s expressive photographs, are here for the first time teamed up with excerpts from Munthe’s world wide bestseller The Story of San Michele and Queen Victoria’s own pictures. In addition, we take part of words of wisdom by philosophers appreciated by Munthe, and a few of his favourite recipes.

När skeppet Vasa förliste i augusti 1628 följde omkring 30 personer med ner i djupet. Båtsmän, hustrur och barn hörde till dem som omkom. Men vilka var de, och vad gjorde de ombord? När vraket bärgades och grävdes ut hittades kvarlevor av 15 personer, och under de senaste årens forskning har historiker, osteologer, DNA-forskare och experter på isotopanalys kommit dessa personer nära. Nu vet vi inte bara hur de dog utan även något om hur de hade det i livet. Möt paret som dog i varandras armar, pojken med de fina skorna och många fler.

Medverkande författare: Marie Allen, Kimberly Andreaggi, Anna Kjellström, Kerstin Lidén, Al Saguto, Anna Silverulw och Andreas Tillmar samt redaktörerna Anna Maria Forssberg och Fred Hocker.

Den 5 juni 1845 är en dag som alla andra på Attarps herrgård. Herrskap och tjänste-folk äter frukost tillsammans innan var och en går till sina sysslor. Men rätt vad det är drabbas flera personer av svåra magplågor. Redan samma kväll dör den unga pigan Maja Stina. Tre dagar senare följs hon i graven av husets herre, patron Ekwall. Kolera misstänks först men snart hittar man spår av arsenik i de döda. Någon i huset är en mördare

Giftmorden på Attarp utanför Jönköping väckte på sin tid stort uppseende. Många fascinerades av den mystik som omgav fallet. Trots en rekordlång rättegång och flera olika bekännelser förblev många frågor obesvarade. Vad var egentligen motivet? Var en eller flera personer skyldiga? Kom hjärnan bakom brottet undan?

Med hjälp av rättsprotokoll, brev och annan dokumentation kastas här nytt ljus över en 180 år gammal gåta. 

Uttrycket Sola i Karlstad är vida känt, men vad har det egentligen för ursprung? I den här boken berättas historien om Eva Lisa Holtz (1739-1818) som ska ha fått epitetet Solen i Karlstad i kyrkboken. Enligt vissa uppgifter var hon en av Karlstads rikaste personer när hon dog, men frågan är vad som är sant.

Här presenteras tidigare okända omständigheter om Holtz liv och tillvaro, men huvudpersonen placeras också i en historisk kontext vilket gör boken intressant även i ett bredare perspektiv. Vi får följa med på en spännande resa till Karlstad under 1700-talet där vi bland annat bjuds på marknadsdagar, kvinnligt företagande och en historisk krogrunda.

I boken, som är rikt illustrerad med kartor och bilder, tar författaren också itu med myterna kring Sola. Fler personer än Holtz har nämligen kallats för Solen i Karlstad och här beskrivs den snirkliga väg som gjort att just hon i dag är ett säljande varumärke för en mellanstor svensk stad.

Anna Svensson (f. 1972) är konst- och kulturvetare, sysselsatt i hemstaden Karlstad som kommunikatör. Hon har varit verksam inom värmländskt kulturliv sedan 1990-talet och har under den tiden skrivit artiklar, publikationer och böcker om konst och kultur. Boken Sola i Karlstad är hennes första mer omfattande populärhistoriska verk.

Betyg 4 i BTJ:

"Anna Svensson har gjort gedigen arkivforskning och presenterar en genomarbetad och populärvetenskaplig framställning" /.../ "lovvärt på alla vis"

(Ur recension nr 4/2024, lektör Maria Bennmalm)

John Hood var en svart man som kom till Stockholm sommaren 1877. Plötsligt en dag stod han där, i ett tält på Djurgården i Stockholm, med sina boaormar och presenterade sig som ormtjusare från Borneo. Han framträdde också som zulukrigare från Sydafrika och kannibal från Australien. John Hood arbetade med en typ av underhållning som känns främmande idag vad som nu kallas human zoo . Hans tid var präglad av koloniala och imperialistiska idéer som fortfarande kastar långa skuggor över världen. Det var inte meningen att en man som han skulle kunna göra karriär, men han gjorde det ändå. Han byggde sin egen framgång på exotism och rasism. Hur kunde han göra det? 

 I Johanna Bergs biografi om nöjesentreprenören John Hood följer vi hans krokiga väg från så kallad vilde, till internationellt verksam impressario för stora västafrikanska show-grupper. I hans spår får läsaren inblick i den värld han var verksam i. Modernisering, industrialisering och urbanisering präglade Europa. Det var också en miljö där internationella underhållare obesvärat tog sig över gränserna för att möta en omättlig efterfrågan på spektakel.

Johanna Berg arbetar på Världskulturmuseerna och har tidigare gett ut boken Afrosvenskar - 15 berättelser ur historien, med illustrationer av Maria Fröhlich (Lilla Piratförlaget/Världskulturmuseerna, 2023).

Förord

Det var en gång en man som hette John Hood, tror jag. Om det verkligen var hans rätta namn är dock fortfarande ovisst. Men efter att ha sett det i enstaka tidningsannonser och notiser fortsatte jag min upptäcktsfärd in i John Hoods värld, och där fanns mycket att hitta. Varje dörr öppnade sig mot nya labyrinter, och varje stig ledde vidare till andra. Hood visade sig vara en både uppfinningsrik och företagsam person, och när jag följde spåren i de digitala arkiven vecklade hans historia ut sig på ofta oförutsedda sätt. Jag såg hans liv för mig som tablåer, som de suddiga bilderna i en gammal stumfilm med svarta textrutor emellan. Bilderna väckte nya frågor om vad som hänt i mellanrummen och till sist lyckades jag pussla ihop en nästan sammanhängande historia. 

Under slutet av 1800-talet var John Hood aktiv i nöjesbranschen, och han uppträdde i många olika roller. Som svart man anpassade han sig löpande till tidens efterfrågan på exotism. Kannibal från Australien och zuluhövding från Sydafrika är bara ett par exempel ur hans rollista. 

John Hoods möjligheter var på flera sätt begränsade av en kolonial världsordning, men de kort han fått på handen spelade han skickligt. Han arbetade med gränsöverskridande showbiz i en bransch som bygger på falsk marknadsföring och lurendrejeri, human zoo, där aktörerna verkar i ett slags mellanrum mellan saga och verklighet.,

Idag skulle verksamheter som John Hoods vara helt oacceptabla, och det är jag tacksam för. Den oreflekterade rasism som präglade 1800-talets slut var dock en del av John Hoods värld och den kommer till uttryck i de citat jag återger i bo­ken. Där finns också ord och uttryck som jag själv inte skulle använda utanför denna kontext. Exotisk är ett sådant ord, som varit svårt att kringgå eftersom exotismen är ett så centralt element i Hoods verksamhet.[1] Andra exempel är stam, hydda och häxdoktor, som här inte refererar till autentiska kulturuttryck i Afrika, utan till en specifik form av iscensatt exotiskhet som har väldigt lite att göra med verkligheten utanför scenerna. Beskrivningar av artisterna som primitiva vildar, barbarer och kannibaler måste förstås på samma sätt. Detsamma gäller för en del av bokens bild­ma­terial, som speglar den blick samtiden riktade mot underhållningsbranschen, och som på det viset kanske kan göra det lättare för oss idag att förstå den värld som var John Hoods.   

Johanna Berg Stockholm 2024

Noter[1] Jmfr Rikke Andreassen & Anne Folke Henningsen, Menneskeudstilling. Fremvisninger af eksotiske mennesker i Zoologisk Have og Tivoli (Köpenhamn: Tidene Skifter,2011) s.13: Med betegnelsen eksotiske mener vi ikke, at de udstillede mennesker i sig selv var eksotiske, men at de blev opfattet som sådan i samtiden; eksotiske refererer altså til euro­pæernes holdning til de udstillede og fræmmede mennesker, ikke til menneskene selv. Se även Dagnos aw Demski, The (Ethno-)Drama of Exoticism: Ethnic Shows as a Medium . I Staged Otherness: Ethnic Shows in Central and Eastern Europe, 1850 1939, Dagnos aw Demski & Dominika Czarnecka (red), s. 197. Budapest: Central European University Press, 2021.  

Hur kunde det dagliga livet i 1700-talets Europa te sig? Med hjälp av korrespondens, dagböcker och räkenskaper, men också av föremål, konst och hantverk, ger Johanna Ilmakunnas en inblick i människors vardag – deras sysslor och sysslolöshet.

Hon presenterar tidens olika göromål och låter läsaren möta enskilda levnadsöden. Flertalet är adels- och ståndspersoner som levde i Stockholm och på den svenska landsbygden. De hade möjlighet att konsumera lyxvaror som siden och spetsar från Paris men ägnade sig även åt handarbete, läsning och trädgårdsarbete. Johanna Ilmakunnas bjuder in till herrgårdarnas och stadspalatsens rumsliga hierarkier, med storslagna salar för sällskapsliv och baler samt rum av mer privat karaktär där det kunde diskuteras politik och affärer. Läsaren får också insyn i tidens uppfostringsideal och de studier som bedrevs, möter familjens strukturer – generationsöverskridande och i omfattande nätverk – samt tar del av måltidernas och dukningarnas betydelse.

Denna mångfacetterade essäsamling är rikt illustrerad med porträtt och interiörer, målningar och gravyrer, fascinerande nedslag i 1700-talets små och stora världar av vardagsbestyr.