Visar resultat för..."hände Anna"

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Machiavellis observation om ledarskapets svåra balansgång är lika relevant i vår tid, som den en gång var i 1500-talets Florens. Kinas framväxt, Rysslands attack mot Ukraina och den växande politiska och ekonomiska närvaron i den globala södern har aktualiserat frågan om vikten av kompetent ledarskap inom politiskt styre.

Denna antologi utforskar utmaningarna för ledarskap och statskonst i en allt mer komplex värld och ställer frågan huruvida vi kan skapa politiska eliter som är kapabla att på ett säkert vis vägleda väst genom de många prövningar vi står inför. Genom att se till vårt förflutna såväl som till vår samtid undersöker världsledande forskare och skribenter hur ledarskapsidéer har utvecklats genom historien för att ge oss en större förståelse för statskonsten och för vilka färdigheter och organisationer som krävs för att driva små stater, stora imperier och allt däremellan. Boken finns även i engelsk utgåva.

Anna Laestadius Larsson har förmågan att skriva spränglärt och underhållande på en och samma gång, och Alla dessa djäfla qvinnor är en guldgruva för den som vill lära sig mer om Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olympe de Gouges och andra feministiska pionjärer i peruk och mjölpuder. M-magasin

I sin utomordentliga bok uppmärksammar Laestadius Larsson en rad kvinnor, ofta okända eftersom de blivit ignorerade i historieskrivningarna. ... engagerat, intressant och lättillgängligt... Hans Olov Ohlson, Norrländska Socialdemokraten

Den är så väldigt bra. ... Det är kvickt och roligt skrivet ...väldigt lättläst och som historiebok betraktad otroligt rolig och underhållande. ... Väldigt läsvärd!  Monica Lindgren, Go'kväll

Historien har varit ett långt stafettlopp av kvinnokamp.

Det har i alla tider funnits kvinnor som ifrågasatt den roll som tilldelats deras kön.

Kvinnor som visat på orättvisor, som högljutt protesterat, som trotsat hån och hot.

Och i vissa fall offrat sina liv.

Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft är tre kvinnokämpar från 1700-talet som tog striden för alla kvinnors rättigheter. Med hjälp av dessa tre modiga kvinnor berättar Anna Laestadius Larsson om tusen år av bortglömd historia. Om förebilderna som inspirerat till förändring. Om pionjärerna som gett kommande generationer kraft.

Om de allra första feministerna. Anna Laestadius Larsson har tidigare utgivit sex historiska romaner som alla haft kvinnors liv och levnadsvillkor i fokus, Alla dessa djäfla qvinnor är hennes första populärhistoriska bok.

På ett snillrikt vis flätar den samman tre av 1700-talets feministiska pionjärskors kvinnoöden i en röd tanketråd.Erik Jersenius, Norrköpings Tidningar

Laestadius bok är inspirerande, spännande och ger en internationell utblick ... Anna Laestadius Larsson skriver både lärt och underhållande. ... Anna Laestadius Larsson har skrivit en medryckande, upplyftande, inspirationsbok med mycket intressant och delvis okänt innehåll.Yvonne Gröning, Dala-Demokraten

Författaren beskriver trions liv på ett medryckande och genomarbetat vis, samtidigt som tidsandan när de levde fångas upp och smarta kopplingar till nutiden görs.Lisa Bring, Mariestads-Tidningen

Alla dessa djäfla qvinnor utgör en utmärkt introduktion till sjuttonhundratalets kvinnohistoria där författaren, som använder ett lekfullt, lättillgängligt språk, även lyckas med att väva in de kvinnliga pionjärer som kämpat mot övermakten från fjortonhundratalet och framåt. Intressant, spännande och otroligt medryckande. Helhetsbetyg: 5, BTJ

Svenskens relation till Det heliga landet är kulturhistoriskt unik. Ända sedan Bibeln började läsas på svenska för snart femhundra år sedan har landets geografi och skriftens legender flätats samman med vår identitet och historiesyn. Hur blev det så? 

I denna antologi belyser korsfarare, pilgrimer, handelsresande, vetenskapsmän och författare med anknytning till landet hur denna fascinerande relation utvecklats, från vikingatiden till idag. Vi får bland annat läsa om hur svenskens syn på sig själv som kristen har formats genom århundradena, hur det gick till när vi bytte religion och om vilka följdverkningar Heliga Birgittas uppenbarelser i Betlehem hade på svenskarnas religiositet. Likaså om effekterna av Fredrika Bremers och Selma Lagerlöfs böcker om Jerusalem. Är nutida svenskar verkligen så sekulära som vi brukar ta för givet?

Essäerna i detta rikt illustrerade praktverk härrör från seminariet Svenskarna i Det heliga landet som hölls vid American Colony Hotel i Jerusalem 2020. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist, Louise Belfrage och Nathan Shachar.

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. 

Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Det här är en bok om de självständiga länder som genom historien dominerats av Ryssland och som fortfarande drygt tre decennier sedan Sovjetunionens fall kämpar för att ses som något annat än före detta sovjetrepubliker.

Vladimir Putin har byggt sitt politiska varumärke kring att återskapa bilden av Ryssland som en stormakt, därtill med en tusenårig historia. Länderna som tidigare levde under rysk hegemoni har behövt förhålla sig till det. När det storskaliga anfallskriget mot Ukraina inleddes väcktes en rädsla bland flera postsovjetiska länder för att stå näst på tur. Men också en växande insikt om vikten av att värna sin autonomi, sitt språk, sin nationella kultur som något oavhängigt den ryska.

I Imperiehunger rör sig Johanna Melén mellan Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Kazakstan, Moldavien, Tadzjikistan och Ukraina. Hon beskriver utvecklingen i respektive land och hur relationen till Ryssland har förändrats sedan februari 2022. Boken ger också en historisk tillbakablick över både kommuniståren och den tidiga historien för att ge en djupare förståelse kring rysk imperialism då – och nu.

Johanna Melén är journalist på Sveriges Radio. Hon debuterade 2021 med Mina ryska vänner: en berättelse om Putins Ryssland.

En kunnig och kritisk översikt över den politiska utvecklingen under Putin.

Västerbottens-Kuriren

En fascinerande skildring av landet efter 90-talets skakiga frihetsyra, med terrordåd och en till tagande maktcentralisering.

Dagens Nyheter

Fredrique Cronhielm af Flosta är en ung adelskvinna som trotsar det tidiga 1800-talets strikta moral. Hon förälskar sig i en man av folket och skandaliserar sin familj genom att föda en utomäktenskaplig son. Skuldsatt och utstött från societeten finner hon en välkommen räddningsplanka i form av en galant främling. Fredrique sveps med av ryttmästare von Eisenbergs intensiva uppvaktning och snart blir hon hans hustru. Men hennes nyblivne make visar sig ha oanade sidor såväl som ett dunkelt förflutet. Fredrique och hennes lille son dras in i en nedåtgående spiral som obönhörligt leder mot avgrunden.

Grevinnan Fredriques och sonen Augusts tragiska öden skildras här med utgångspunkt från samtida brev, kyrkböcker, rättsprotokoll och andra dokument. Via historien om ett enskilt rättsfall växer bilden av dåtidens samhälle och tankegångar fram. Här finns aktörer som Faluns landshövding Hans Järta en av 1809 års män och Fredriques förmyndare, den frisinnade sjömilitären Axel Klinckowström. Men det är framförallt kvinnor som står i fokus: Fredriques och hennes systrars olycksöden illustrerar tydligt kvinnors starkt begränsade rättigheter under en epok som endast ligger 200 år bakåt i tiden. 

Uttrycket Sola i Karlstad är vida känt, men vad har det egentligen för ursprung? I den här boken berättas historien om Eva Lisa Holtz (1739-1818) som ska ha fått epitetet Solen i Karlstad i kyrkboken. Enligt vissa uppgifter var hon en av Karlstads rikaste personer när hon dog, men frågan är vad som är sant.

Här presenteras tidigare okända omständigheter om Holtz liv och tillvaro, men huvudpersonen placeras också i en historisk kontext vilket gör boken intressant även i ett bredare perspektiv. Vi får följa med på en spännande resa till Karlstad under 1700-talet där vi bland annat bjuds på marknadsdagar, kvinnligt företagande och en historisk krogrunda.

I boken, som är rikt illustrerad med kartor och bilder, tar författaren också itu med myterna kring Sola. Fler personer än Holtz har nämligen kallats för Solen i Karlstad och här beskrivs den snirkliga väg som gjort att just hon i dag är ett säljande varumärke för en mellanstor svensk stad.

Anna Svensson (f. 1972) är konst- och kulturvetare, sysselsatt i hemstaden Karlstad som kommunikatör. Hon har varit verksam inom värmländskt kulturliv sedan 1990-talet och har under den tiden skrivit artiklar, publikationer och böcker om konst och kultur. Boken Sola i Karlstad är hennes första mer omfattande populärhistoriska verk.

Betyg 4 i BTJ:

"Anna Svensson har gjort gedigen arkivforskning och presenterar en genomarbetad och populärvetenskaplig framställning" /.../ "lovvärt på alla vis"

(Ur recension nr 4/2024, lektör Maria Bennmalm)

I november 1969 placerades tvåhundra polsk-judiska flyktingar på Marstrand, för att bo på ön under vinterhalvåret och lära sig svenska. De hade blivit fördrivna från sitt hemland, där de levt i generationer, och började sina nya liv på en kall och ödslig klippö.  

Vissa hade överlevt Förintelsen, andra hade vuxit upp efter kriget utan att känna till sin judiska bakgrund. Polens antisemitiska kampanj blev en chock som förändrade allt.  Anna Grinzweig Jacobsson var själv en av flyktingarna, då sex år gammal och för liten för att kunna minnas. Nu, femtio år senare, har hon närmat sig sin historia genom att söka upp de andra och låta dem berätta.

Vad var det egentligen som hände i Polen? Hur kändes det att hamna på just Marstrand, den första platsen i Sverige där judar blev tillåtna att bosätta sig på 1700-talet? Hur blev livet i det nya landet?  

Resultatet är en rösternas väv där både de som flydde och de som tog emot tar plats. Handlingen utspelar sig också på svenska ambassaden i Warszawa, där ambassadören förde en lång och trägen kamp för att få svenska myndigheter att ta emot de polska judarna. Flykten till Marstrand är en levande berättelse om traumatiska och okända händelser med stark koppling till samtiden.  

Anna Grinzweig Jacobsson föddes 1963 i Wroclaw, Polen. Hon är teknologie doktor i fysik, skribent och leder Judiska salongen i Göteborg. Flykten till Marstrand är hennes bokdebut.

Efterord av historikern Dariusz Stola.  

Så ska en plågsam historia berättas! Osentimentalt men med drabbande detaljer och sinne för det absurda. Genom intima vittnesmål och med historikerns kalla blick på maktbeslut.  (Maciej Zaremba)  

Gripande vittnesmål som tar sig under huden, om ett dolt kapitel av Förintelsens mörka efterspel i Europa, och som skickligt vävs ihop med det diplomatiska spelet bakom den svenska flyktingpolitiken. En viktig skildring som alla bör läsa.  (Helena Trus)   

Ett berättande som med lätt hand ritar viktiga linjer från stora världshändelser, rakt in i Göteborgs lokalhistoria.  (Björn Werner)   

Polsk historia, judisk historia men också svensk historia! En viktig berättelse om hur plågsamt lång tid det tog att öppna den svenska gränsen för jagade judar 1968.  (Svante Weyler)   

Det är synnerligen intressant att ta del av de här människornas öden och detta skede av Polens och Sveriges historia som inte är så känd.  (Peter Handberg)   

När skeppet Vasa förliste i augusti 1628 följde omkring 30 personer med ner i djupet. Båtsmän, hustrur och barn hörde till dem som omkom. Men vilka var de, och vad gjorde de ombord? När vraket bärgades och grävdes ut hittades kvarlevor av 15 personer, och under de senaste årens forskning har historiker, osteologer, DNA-forskare och experter på isotopanalys kommit dessa personer nära. Nu vet vi inte bara hur de dog utan även något om hur de hade det i livet. Möt paret som dog i varandras armar, pojken med de fina skorna och många fler.

Medverkande författare: Marie Allen, Kimberly Andreaggi, Anna Kjellström, Kerstin Lidén, Al Saguto, Anna Silverulw och Andreas Tillmar samt redaktörerna Anna Maria Forssberg och Fred Hocker.

Johanna Westesons farfar, Hjalmar Westeson, var präst i Övertorneå och Karesuando i början av 1900-talet. Hans mission var att föra ut guds ord och att fostra och ta hand om både samer och nybyggare i sin församling. Under samma period drog tvångsförflyttningarna av renskötande samer i gång. Nomadskolorna (speciella sameskolor med undermålig undervisning) öppnade och rasbiologerna reste runt i Sápmi för att kategorisera befolkningen. Koloniseringen av samiska marker accelererade.

Hjalmar själv var ointresserad av politik. Han älskade sina samer som han samtidigt betraktade som barn, med en naturlig och direkt relation till gud. Han inspirerades av laestadianismen och såg kyrkan som ett rum för alla - väckelsen, frälsningen och att möta gud var viktigare än regelverk och dogmer. Samtidigt var han stenhård med sin syn på det rätta sättet att leva.

Johanna Westesons bok drivs av jakten på vem farfar Hjalmar var - hur han tänkte, hur han egentligen såg på sig själv och samerna - men det är också en djuplodande och personlig undersökning av den svenska kolonialismen, svenska fördomar och rasism då och nu. Och kyrkans starka roll i samepolitiken. 

Boken är en resa i tid och rum och även ett utforskande av ett barnbarns förhållande till en farfar, någon man sett upp till och fascinerats av. Som med ökad kunskap och insikt både växer och krymper inför ens ögon.

"'Min kärlek till detta folk' är författarens debut och så ledigt skriven att arbetet kan verka enkelt, men den är befriad från svartvitt tänkande och tydliggör därmed ämnets komplexitet. Boken är ypperlig utgångspunkt för vidare diskussioner om Sveriges samepolitik. Betyg: 5 (av 5)." BTJ, Ylva Floreman

"en helt ny friläggning av den svenska samepolitikens rötter." Ord & Bild, Magnus Linton

"Hon väver skickligt och blandar saklig historieskrivning med personliga reflektioner på ett sätt som får mig att ta in det hon skriver också känslomässigt. (...) Johanna Westesons bok är nödvändig läsning, inte bara för den som vill förstår den ideologiska och teologiska bakgrunden till det tidiga 1900-talets samepolitik, utan också för var och en som vill delta i samtalet om vilka tendenser i vår egen samtid som vi behöver vara vaksamma inför." Svensk kyrkotidning, Maria Klasson Sundin

"Som synes är Johanna Westesons debutbok rik på associationer in i nuet. Den är väl värd att läsa." Västerbottens-Kuriren, Bert Mårald

Den 5 juni 1845 är en dag som alla andra på Attarps herrgård. Herrskap och tjänste-folk äter frukost tillsammans innan var och en går till sina sysslor. Men rätt vad det är drabbas flera personer av svåra magplågor. Redan samma kväll dör den unga pigan Maja Stina. Tre dagar senare följs hon i graven av husets herre, patron Ekwall. Kolera misstänks först men snart hittar man spår av arsenik i de döda. Någon i huset är en mördare

Giftmorden på Attarp utanför Jönköping väckte på sin tid stort uppseende. Många fascinerades av den mystik som omgav fallet. Trots en rekordlång rättegång och flera olika bekännelser förblev många frågor obesvarade. Vad var egentligen motivet? Var en eller flera personer skyldiga? Kom hjärnan bakom brottet undan?

Med hjälp av rättsprotokoll, brev och annan dokumentation kastas här nytt ljus över en 180 år gammal gåta. 

I juni 1522 seglade ett antal inhyrda fartyg från Lübeck in i Slätbaken i Östergötland. Deras ankomst blev startskottet för den statliga svenska örlogsflottan. Under de 500 år som gått sedan dess har flottan verkat under de mest ombytliga förhållanden. Teknikskiften och föränderliga politiska landskap har tvingat fram anpassningar till ständigt nya förutsättningar.

I den här boken följer vi den svenska flottans utveckling över seklerna ­ en berättelse om fartyg och besättningar i krig och i fred. Här skildras såväl klassiska sjöslag som konvojer, transporter och patrulleringar. Fartygstyper passerar revy: linjeskepp, monitorer, ubåtar och kustkorvetter. Alla utgör de sin tids svar på hur sjökrig förs mest effektivt. Berättelsen inrymmer även de människor som levt och verkat inom flottan som befäl, sjömän, varvsarbetare, lotsar eller kartografer och även deras familjemedlemmar.

Sjömakt och sjöfolk är den första skildringen sedan 1940-talet av den svenska örlogsflottans historia och baseras på omfattande ny forskning. Stoffet återges livfullt av historikerna AnnaSara Hammar och Lars Ericson Wolke, båda med djup kunskap i marin historia.

The history of knowledge is a dynamic field of research with bright prospects. In recent years it has been established as an exciting, forward-looking field internationally, with a strong presence in the Nordic countries.

Forms of Knowledge is the first publication by the Lund Centre for the History of Knowledge (LUCK). The volume brings together some twenty historians from different scholarly traditions to develop the history of knowledge. The knowledge under scrutiny here is the sort which people have regarded and valued as knowledge in various historical settings. The authors apply different perspectives to this knowledge, maintaining the historicity and situatedness of the production and circulation of knowledge.

The book presents the history of knowledge in all its rich diversity. The role of knowledge in public life is the focus of some chapters, while others concentrate on the importance of knowledge for individuals or local communities; some chart the realities of academic or systematic knowledge, others consider its existential or mundane dimensions. Taken together, they make a significant contribution to the theoretical, conceptual, and methodological advances in the field.