Visar resultat för..."Sigrid"

Första boken i en av nordisk litteraturs stora trilogier

I Kronan, första boken i Sigrid Undsets stora Kristin Lavransdotter-trilogi möter vi Kristin som ung flicka i 1300-talets Gudbrandsdalen. Hon växer upp i trygghet, älskad av sin fromme far Lavrans, men något börjar tidigt röra sig inom henne - en stark längtan efter liv, kunskap, känsla och frihet. När hon som tonåring placeras i kloster möter hon en ny värld, men det är först när hon förälskar sig i den vilde och opålitlige riddaren Erlend Nikulausson som hennes verkliga prövning börjar. Med storslagen berättarkraft, psykologisk klarsyn och en djup förtrogenhet med såväl medeltida kultur som mänskliga passioner, skildrar Undset hur Kristin slits mellan kärlek och plikt, tro och begär, skuld och självständighet. Det är en samtidigt inre och yttre pilgrimsfärd - en livsberättelse som börjar i ljus men snabbt fördjupas i moraliska gråzoner. I översättning av Teresia Eurén.

SIGRID UNDSET [1882-1949] var en norsk författare, vars Kristin Lavransdotter-trilogi - bestående av Kronan, Husfrun och Korset - har jämförts med både Tolstoj och Dostojevskij för sin djuplodande människoskildring. Hela författarskapet kännetecknas av psykologisk precision och ett starkt etiskt allvar. 1928 tilldelades Sigrid Undset Nobelpriset i litteratur.

Sigrid Bernson är en hyllad och framgångsrik proffsdansare – känd för miljoner tv-tittare från Let’s dance, därtill sångerska och låtskrivare – när allt brakar samman. Signalerna har funnits ett tag, men hon har ignorerat dem alltför länge. När hon till slut kraschar blir fallet högt. Från att dansa många timmar om dagen till att knappt orka gå en promenad på fem minuter, från att vara den ständigt glada tjejen till att gråta flera timmar varje dag.

Det tog henne flera år av läkande innan hon valde att vara öppen med hur svårt det varit. Boken är en personlig berättelse om varför man väljer att köra på i stället för att lyssna inåt, hur vägen tillbaka kan se ut, vad som fungerat för henne och hur hon gör för att inte hamna där igen.

Hon berättar om de svåraste stunderna men också om ljuset, livslusten och viljan att bli frisk. Förhoppningen är att den här boken ska hjälpa andra med utmattningssyndrom att känna sig mindre ensamma och att navigera i ett samhälle fyllt av stress och krav.

Andra boken i berättelsen om Kristin Lavransdotter

I andra delen av Sigrid Undsets trilogi har Kristin Lavransdotter trotsat sin fars vilja och gift sig med den man hon själv valt: den älskade och oberäknelige Erlend Nikulausson. Men det som i ungdomen kändes som trots och passion har nu blivit till vardag – ansvar, barn, sjukdom och ständig otrygghet. Romanen skildrar hur kärleken till Erlend både lyfter och sliter sönder Kristin. Erlends charm och djärvhet är kvar, men också hans brist på omdöme och politiska äventyrslust. Kristin får ensam bära mycket av hushållet, gårdens framtid och barnens överlevnad. Hon konfronteras med det norska 1300-talssamhällets hårda verklighet: heder, arvstvister, maktspel, religion – och framför allt kvinnans ansvar när männen sviker. I översättning av Teresia Eurén.

SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare, vars Kristin Lavransdotter-trilogi – bestående av Kronan, Husfrun och Korset – har jämförts med både Tolstoj och Dostojevskij för sin djuplodande människoskildring. Hela författarskapet kännetecknas av psykologisk precision och ett starkt etiskt allvar. 1928 tilldelades Sigrid Undset Nobelpriset i litteratur.

När en kvinna oväntat mister sin vän och mentor får hon istället mot sin vilja ansvar för hunden han lämnat efter sig. Sorgen förstärks av att hunden, en enorm grand danois som älskade sin husse, också sörjer djupt, och att hon nu hotas av vräkning eftersom hundar inte är tillåtna i det hus i New York där hon bor. Allt eftersom dagarna går blir kvinnan alltmer besatt av att sköta om hunden. Hon vägrar lämna dess sida, fast besluten om att läsa dess tankar och tränga in i dess hjärta. Människor runt dem börjar bli oroliga och dag för dag rämnar tillvaron alltmer. Men hur mörkt det än ser ut nu, kan saker och ting förändras ...

Vännen är en kritikerrosad romanpärla om livets stora frågor, skriven på ett lysande språk och med oemotståndlig mörk humor.

"Skildringen är stillsam och vacker med en varm, lågmäld humor som en positiv motpol till sorgen." Marianne Berglund, BTJ

"Vacker ... full av insikter om kärlek, död, konst och sorg." Wall Street Journal

"Ironisk, charmerande och full av anspelningar ..." New York Times

"En berättelse om kärlek, om mani, och om att läka." Vanity Fair

"En inträngande och djupt rörande betraktelse av förlust, tröst, minnen ... Nunez skriver med en svidande syrlig skärpa och intelligens." NPR

"Stillsamt briljant och mörkt humoristisk ... Den tar andan ur läsaren, både med sin smärta och sin skönhet." Kirkus

*** SIGRID NUNEZ har skrivit åtta uppmärksammade romaner som översatts till fler än 20 språk och belönats med en rad prestigefulla utmärkelser, bland annat en Whiting Writers Award, Rome Prize in Literature och Berlin Prize Fellowship. Vännen belönades med National Book Award 2018 och blev hennes stora genombrott. Nunez har bland annat undervisat i skrivande vid Columbia, Princeton, Boston University och flera andra universitet. Hon bor i New York.

På väg hem till Thrakien våldtog kung Tereus sin svägerska, den athenska prinsessan Filomela, skar av hennes tunga och fängslade henne i en enslig hydda för att hemlighålla brottet. Trots det lycka-des Filomela avslöja hans övergrepp genom att väva in tecken i ett tygstycke som skickades till systern Prokne. Tillsammans tog systrarna hämnd på Tereus genom att döda hans och Proknes -gemensamma son Itys och servera fadern barnets kött. När Tereus insåg vad han ätit drog han sitt vapen, men i samma ögonblick förvandlade gudarna den tragiska trion till fåglar: en härfågel, en svala, en näktergal. Så återges ofta den antika myten om Filomela, men i själva verket utgör denna version bara en ögonblicksbild i en föränderlig utvecklingskedja med en omfattande förhistoria och en rad efterföljande omtolkningar. I Filomelas förvandlingar skildrar Sigrid Schottenius Cullhed hur myten om den athenska prinsessans öde blev den europeiska kulturens mest inflytelserika berättelse om sexuellt våld. Hon spårar mytens utveckling från ursprunget i arkaiska folksagor till dess roll som återkommande motiv i samtidslitteratur, och förklarar hur den har blivit ett emblem för föreställningen att det finns ett inneboende samband mellan sexuellt våld, tystnad och kreativitet.

Sigrid bor i den lilla byn Stenhöjden, där det aldrig någonsin händer något spännande. Men hennes liv tar en oväntad vändning den dag hon finner en mystiskt lysande bok slängd på golvet i skolans bibliotek. I bibliotekets skuggor rör sig också en gåtfull, äldre dam, vars öde är djupt förbundet med bokens hemligheter på ett sätt som överstiger Sigrids vildaste fantasier.

Upptäckten av boken och mötet med damen leder Sigrid och hennes bästa vänner, Alvaro och Agda, in i ett äventyr de aldrig kommer att glömma. De möter talande fjärilar, sjungande träd och en känguru som kan dansa! Men allt det fascinerande och förtrollande vackra de upplever är en del av en ondskefull plan. Tiden tickar. Hinner Sigrid och hennes vänner rädda alla de drabbade innan det är för sent?

FörfattarpresentationHanna Green-Stensrud (f.1984) är uppvuxen i Sundsvall men sedan många år tillbaka bosatt i Aspudden i södra Stockholm. Hon är utbildad civilingenjör och arbetar med it på bank. Hon debuterade som författare med bilderboken Axel – hel, halv, dubbel, bonus och mittemellan och har därefter även utkommit med Kan en blomma känna sig ensam?. Sigrid och den förtrollade boken är hennes tredje bok.

En författare får ett brev från en av sina läsare, Hedwig Langmark, som känt igen sig i ett beskrivet foto i en av författarens böcker. Genom brevväxlingen och författarens egna efterforskningar växer en berättelse om Heddas liv som ung. Hur detta liv kom att formas av tillfälligheter och ogenomtänkta beslut när hon var nitton, tjugo. Slumpen, eller ödet, kastade henne ur den lugna kurs som verkade given för en flicka ur övre medelklassen.Mellan författaren och den gamla Hedda råder dragkamp om mening. Författaren förälskar sig i dåtid och det som inte blev, Hedda intresserar sig för nuet som är. Och protesterar mot idén att hennes liv kanske blev förspillt.

Ida Bäckmann har den svenska litteraturens sämsta rykte. Gustaf Fröding diktade att han köpte sin kärlek för pengar. Ida erbjöd sin och han tackade nej i åtta och ett halvt år.Under ett sista halvår tog han emot henne i sin cell på Uppsala hospital. Hon var den som kom med mat och vin och gott humör och idéer om bättre vård. Men när han började tala om giftermål fick hon portförbud av hans släkt och läkare.Efter hans död 1911 mötte hon Selma Lagerlöf, som uppmuntrade henne att skriva en bok om sig och skalden. Det blev skandal. Hon var orädd och känd som journalist och globetrotter. Hennes reportage hade spänt från oljefälten vid Kaspiska havet till yerbaodlingarna i Paraguay.Efter skandalboken dog karriären. I femtioårsåldern fick hon slå sig på lantbruk i Närke.Litteraturhistorien har alltid mätt människor efter betydelse och i den skalan är Ida Bäckmann liten inför två storheter. Att ställa sig på tå jämte dem innebar att eftervärlden gav henne kvinnokönets värsta egenskaper: påflugenhet, hysteri, högljudd känslosamhet, frigiditet och - värst av allt - fulhet.Sigrid Combüchen gör i denna bok om Ida Bäckmann ett försök att vända på kikaren.

Madame Dorthea (1939) är en kvinna ur de högre samhällsskikten under 1700-talets sista år, med en älskad make och en stor barnaskara. Men en dag är mannen plötsligt försvunnen och hennes liv blir aldrig detsamma igen.Sigrid Undset (1882 1949) debuterade 1907 med dagboksromanen Fru Marta Oulie, men är mest känd för sina historiska romaner, allra främst Kristin Lavransdotter. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928.

Sigrid och morfar ska ut på en riktig vinterutflykt. Sigrid ser fram emot att få grilla korv och pinnbröd. Och åka kälke i den bästa pulkabacken i världen! I stället hamnar både hon och morfar i en isvak.

Ingen verkar höra dem när de skriker på hjälp.

Ska jag dö nu? tänker Sigrid. Plötsligt börjar Sigrid känna sig varm igen. Sakta, sakta sjunker hon ner under ytan. På vägen ner ser hon ett stort och silvrigt djur röra sig mot henne. Det är morfars gammelgädda!

Jaså, är du här och simmar i sjön igen, säger han.

I Sigrid under isen får vi följa Sigrid när hon med hjälp av gammelgäddan och ängeln mormor kommer ur det iskalla vattnet. Men hur ska det gå för morfar?

I slutet av boken finns konkreta tips och fakta kring vad man ska göra när man hamnar i en isvak, samt läsarfrågor att diskutera. 

Det är juletid när en man hittas död på Doggerlands nordligaste ö Noorö. Karen Eiken Hornby kastar sig in i utredningen, lättad över att slippa julfirandet. När ytterligare ett mord sker framträder kopplingar till ett lokalt whiskydestilleri, men Karen oroas mest över om hennes lindrigt laglydiga släktingar är inblandade. Det blir en svår balansgång mellan hennes privata jag och rollen som polis.

"Det året Kristin fyllde femton år på våren stämde Lavrans Björgulfsson och riddar Andres Gudmundsson av Dyfrin möte på Holledis ting. De avtalade då att Andres andre son, Simon, skulle fästa Kristin Lavransdotter och få Formo, som var herr Andres arvegård på mödernet."Kristin Lavransdotter är Sigrid Undsets stora historiska romantrilogi som utspelas i Gudbrandsdalen på 1300-talet. I den första delen, Kransen (1920), följer vi den unga Kristin som blir lovad till faderns vän Simon Darre. Men under sin tid som ungsyster i klosterskolan råkar hon en dag illa ut och räddas i sista stund av den stilige riddaren Erlend. Kristin blir förälskad, trots att den högättade unge mannens rykte är tvivelaktigt och att deras förhållande riskerar att få våldsamma konsekvenser för deras respektive familjer.Med Kristin Lavransdotter fick Sigrid Undset sitt stora internationella genombrott och erhöll kort därefter Nobelpriset med motiveringen "förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv". Nu presenteras hela trilogin i en efterlängtad nyöversättning av Gun-Britt Sundström, som även skrivit förordet."Kristin Lavransdotter är ju känd som en av världens största kärleksromaner, men den är större än så. Visst är den erotiska passionen ett bärande tema, men märkvärdigare ändå är skildringen av kärlek till barnen (konkret, sensuellt beskriven så underligt sällsynt i litteraturen) och hur den samspelar och konkurrerar med kärleken mellan föräldrarna. Det mästerliga är den stora väven av olika slags relationer." Ur Gun-Britt Sundströms förord.

"Vem kan hjälpa missbrukaren, uppslukad av sitt beroende, sin hunger, sitt enorma behov? Det finns ingen medicin: drogerna är medicinen. Och vem kan hjälpa missbrukarens familj, som så ofta får bära en del av skulden för deras självdestruktivitet?"

Sommaren 2012 hittas Eva Rausing död i sitt hem i London. Hon och hennes man, Hans Kristian Rausing, hade brottats med ett drogberoende i många år. Nu försöker Sigrid Rausing, förläggare och författare, förstå vad som hände med familjen.

"Malström" är en gripande historia om missbrukets natur, och en lyrisk och fragmentarisk memoarbok.

Tredje & avslutande boken i en av nordisk litteraturs stora trilogier

I Korset, tredje och avslutande boken i Sigrid Undsets stora Kristin Lavransdotter-trilogi, har Kristin nått fram till ett mognare och mörkare skede i livet. Åren har gått, barnen har vuxit, och det som en gång var trots, lidelse och dröm har blivit erfarenhet, förlust och ansvar. Äktenskapet med Erlend bär nu spår av både kärlek och sönderfall, och kring Kristin hårdnar världen: gården, släkten, tron och tiden själv kräver allt mer av henne. Romanen skildrar en människa som steg för steg tvingas se sitt liv utan försköning. Kristin prövas av skuld, sorg, moderskap, ensamhet och andlig kamp, men också av den envisa viljan att hålla fast vid det som ger livet värdighet och mening. Här fullbordar Undset sin stora berättelse om en kvinna i medeltidens Norden – inte som symbol eller helgon, utan som levande människa, motsägelsefull, stolt, sårbar och stark. I översättning av Teresia Eurén, redaktionellt bearbetad inför denna utgåva.

SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare, vars Kristin Lavransdotter-trilogi – bestående av Kronan, Husfrun och Korset – har jämförts med både Tolstoj och Dostojevskij för sin djuplodande människoskildring. Hela författarskapet kännetecknas av psykologisk precision och ett starkt etiskt allvar. 1928 tilldelades Sigrid Undset Nobelpriset i litteratur.

Stockholm, 1909. När Sigrid möter Isaac för första gången är hon en stigande stjärna inom textilkonsten. Ett resestipendium till London för att studera gobelängteknik hägrar på horisonten och även om mötet väcker en nyfikenhet inom henne är kärlek inte en del av hennes planer.

En tid senare befinner sig Sigrid i Paris för att studera under Henri Matisse. Arbetet med vävnader, broderier och mattor har nu bytts ut mot taveldukar och när hon återigen möter Isaac förändras även planerna på ett liv i ensamhet. Snart inleds en relation med både konsten och Isaac som kommer att skapa svallvågor över flera decennier.  

Vidunder är en fiktiv skildring av en av Sveriges mest banbrytande konstnärer. Det är en berättelse om skapandets kraft och skuggsidor – och om kärlek och sårbarhet. I denna välresearchade roman tecknar Ulrika Ewerman ett nyskapande porträtt av en av våra största konstnärsikoner.  

Ulrika Ewerman är utbildad på Konstfack och debuterade 2020 med den hyllade romanen Monica Magnus 1966. Debutromanen följdes 2022 upp av Ormens år och 2023 dök hon in i Carl och Karin Larssons värld när hon skrev om paret i fackboken Ett hem tillsammans med Elsa Billgren. Året efter släppte hon den kritikerrosade romanen Jag som skildrar Karin Larssons liv som konstnär. 2026 är hon aktuell med Vidunder, en stark skönlitterär skildring av konstnärsikonen Sigrid Hjerténs liv.

I en sommarnatt fylld med magi och

övernaturliga väsen går ingen säker.

Min mun slits upp, rivande luft tvingas in i mitt svalg, ner i lungorna. De expanderar och expanderar, jag fylls till brädden.

Omkring mig sitter kvinnorna kvar med sina öppna händer mot mig och Ylva har säckat ihop en aning. Hennes ögon är stängda nu, men innerligheten är kvar i hennes ansikte.

” Var inte rädd, syster.”

I  Sommarskuggor möter du 25 författare som tolkar magin i sommaren och de själar som härskar under sommarens heta månader.

Så fimpade han mot fönsterblecket och kom tillbaka till sängen igen. Sin iskalla framsida lade han mot min varma kropp och bad mig hålla om honom.

”Jag måste snart gå”, viskade han i mitt hår.

”Jag vet det. Du måste alltid snart gå.”

Med huvudet på samma kudde som jag lade han handen över min rödmosiga kind, som skrubbats ren av skäggstubben. Hans vigselring kylde mot mitt öra.

”En minut till.”

Hanna flyr Stockholm och sitt reklambyråjobb efter en smärtsam kärlekshistoria med en gift kollega. Hon åker till Gärningsberg, den jämtländska by där hon vuxit upp, och flyttar in på den bondgård hennes pappa tvingats lämna många år tidigare, fast besluten att blåsa liv i sina slumrande konstnärsdrömmar och samtidigt glömma Henrik. Men vad hände egentligen med hennes farbror Åke, som tog livet av sig i köket? Kvar finns bara några gamla blyertsteckningar och korvar av hundhår vid golvsockeln. Var finns Sigrid, den farmor Hanna alltid varit rädd för och aldrig lärt känna, men vars hela liv handlat om gården? Hon som sägs ha tappat både ord och minne och lämnat trasiga människor bakom sig, sådana som Hannas pappa, som hostar och harklar sig, men som aldrig får något sagt. Är det från honom Hanna fått sin tystnad? Var det därför hon aldrig kunde berätta sanningen för Henrik? Vad händer om man förlorar sig själv? Och hur långt räcker egentligen kärlek? Hanna söker svaren där allting började, i Gärningsberg.

Då tänker jag på Sigrid är en roman om att åka hem och att hitta tillbaka, att göra upp med sitt förflutna och inse att kärlek kan förändra allt.