Visar resultat för..."mänska"

Sverige har sedan 1700-talet ett unikt grundlagsskydd för yttrandefriheten. I Yttrandefrihetsgrundlagarna beskrivs hur det vuxit fram och tillämpas idag, med rättigheter för medier och enskilda men också med gränser för vad som inte får sägas. Utöver yttrandefrihetsbrott som förtal, hot, hets, uppvigling, spioneri, privatlivsintrång med mera beskrivs skyddet för olika medieformer, ansvarsreglerna, censurförbudet, meddelarfriheten, det unika jurysystemet och offentlighetsprincipen. I ett särskilt kapitel behandlas sådant som faller utanför yttrandefrihetsgrundlagarna såsom sociala medier, teaterföreställningar och demonstrationer.

Förutom att vara en lärobok och rättskälla för studenter och yrkesverksamma vänder sig till boken till var och en som vill förstå hur våra lagar om det fria ordet fungerar i teori och praktik.

Det är många fler än jurister som tillämpar lagar i sitt arbete och därför behöver veta hur det ska göras. Denna bok ger en introduktion till juridisk metod, lagstiftningens systematik, olika typer av normer och hur statens, regionernas och kommunernas verksamheter styrs. Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda riktar sig till studenter som läser utbildningar med juridiska inslag och yrkesgrupper som tillämpar rättsregler men som för den sakens skull varken ska bli eller är jurister. Eftersom socionomer är den yrkesgrupp som näst efter jurister är rättstillämpare i störst utsträckning, är exemplen främst utformade med tanke på denna yrkesgrupp. Boken innehåller också handfasta tips om hur

Förutom socionomer är boken skriven med tanke på bland annat blivande och yrkesverksamma samhälls- och beteendevetare, ekonomer, hälso- och sjukvårdspersonal, teknologer samt andra som arbetar inom offentlig sektor. I denna sjätte upplaga har bokens innehåll uppdaterats och i viss mån omarbetats och utökats efter värdefulla synpunkter från pedagoger och studenter. Därigenom är vår förhoppning att Juridisk metodbok för socialarbetare och andra offentliganställda är än mer tillgänglig och användbar för rättstillämpande icke-jurister.

Lär dig bemöta människor med rättshaveristiskt beteende med denna praktiska handbok för personal i offentlig verksamhet.

Människor med rätthaveristiskt beteende träffar vi alla på ibland, men det är en särskild utmaning att möta dem i arbetet som offentliganställd. I din professionella roll måste du hantera dina egna reaktioner och negativa känslor som kan uppstå samtidigt som du ska följa de krav – bland annat på saklighet, likabehandling och service – som lagen ställer på den som utövar offentlig makt.

Det finns inga självklara svar på hur du ska agera i mötet med dessa personer, men rättshaveristiskt beteende är en företeelse där psykologi och juridik möter varandra på ett unikt sätt. Det innebär att du som offentliganställd behöver ytterligare andra verktyg än lagar, regler och myndighetsföreskrifter för att på bästa möjliga sätt kunna hantera personer som uppvisar ett sådant beteende.

Den här boken ger dig sådana verktyg. Den innehåller inledningsvis en teoridel som ger en ökad förståelse för själva fenomenet. Del två består av en lätthanterlig och överskådlig manual som beskriver olika situationer du kan hamna i och ger konkreta och konstruktiva råd om hur du bäst kan hantera dem.

Denna andra upplaga av boken är uppdaterad och dessutom utökad med avsnitt om bland annat AI som verktyg mot AI, arbetsmiljölagstiftning som verktyg, compassionfokus i möten och hur man kan värna arbetsgruppen.

Boken vänder sig till all personal i offentlig förvaltning och verksamhet och till förtroendevalda.

Författarna Jakob Carlander och Andreas Wedeen har lång erfarenhet av att som psykologer och terapeuter möta personer med rättshaveristiskt beteende. De har också under många år föreläst på arbetsplatser runt om i landet.

Jakob Carlander är leg. psykoterapeut och arbetar vid egen mottagning.

Andreas Wedeen, leg. psykolog och tidigare verksam inom psykiatri, arbetar idag vid egen mottagning och inom institutionsvården.

Förordet är skrivet av Anna Skarhed, f.d. justitiekansler.

Sagt om boken"Texten är mycket lättfattlig och strukturerad med faktarutor och råd som ges i punktform. Personer som arbetar i offentlig verksamhet eller som är förtroendevalda kommer att ha omistligt stöd av boken, liksom den psykologiintresserade läsaren. Helhetsbetyg: 4."/Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 19 2026

Maja saknar mycket i sitt unga liv; studierna och vännerna uppfyller inte hennes drömmar, och när de stressade föräldrarna plötsligt tvingar henne att vara den enda levande kontakten med farmor, som insjuknat och hamnat på sjukhus, känner hon sig som ett offer.

Då dyker Christos upp och ett annat liv kanske trots allt väntar.

"Du är vacker", sa han. "En av de vackraste människor jag nånsin har sett. Din mun, ditt hår. Hur du tänker."

"Du kan inte veta det", fick jag fram. "Du vet ingenting om mig."

"Jo", sa Christos. "Jag vet."

Han kysste mina händer igen. Jublet steg i kroppen som saven i en björk. Det var inte sant, det han sa. Det var inte möjligt att han menade det. Det lät fånigt och ännu fånigare vore det av mig om jag blev glad. Ändå började det bubbla inne i mig, sakta och försiktigt, av en lyckokänsla som jag inte var van vid att förnimma.

"Vi känner inte varann", sa jag tyst.

Christos log.

"Jo", sa han. "Det gör vi. Men det är ingenting emot hur väl vi kommer att känna varann."

Maja saknar mycket i sitt unga liv; studierna och vännerna uppfyller inte hennes drömmar, och när de stressade föräldrarna plötsligt tvingar henne att vara den enda levande kontakten med farmor, som insjuknat och hamnat på sjukhus, känner hon sig som ett offer.

Då dyker Christos upp och ett annat liv kanske trots allt väntar.

"Du är vacker", sa han. "En av de vackraste människor jag nånsin har sett. Din mun, ditt hår. Hur du tänker."

"Du kan inte veta det", fick jag fram. "Du vet ingenting om mig."

"Jo", sa Christos. "Jag vet."

Han kysste mina händer igen. Jublet steg i kroppen som saven i en björk. Det var inte sant, det han sa. Det var inte möjligt att han menade det. Det lät fånigt och ännu fånigare vore det av mig om jag blev glad. Ändå började det bubbla inne i mig, sakta och försiktigt, av en lyckokänsla som jag inte var van vid att förnimma.

"Vi känner inte varann", sa jag tyst.

Christos log.

"Jo", sa han. "Det gör vi. Men det är ingenting emot hur väl vi kommer att känna varann."

Ingen mänska en ö (1994) är Louise Boije af Gennäs tredje roman. Hon debuterade 1991 med Ta vad man vill ha och kom 1992 med sin andra roman, Ju mer jag ser dig. 1996 kom Stjärnor utan svindel, som tryckts i mer än 100.000 ex och 1998 utkom Rent hus, som även den blev en bästsäljare. Hon arbetar också som journalist och som dramaförfattare för TV, där hon bl a varit medskapare av "Rederiet", "Snoken" och "I nöd och lust".

Kerstin Söderholm (1897–1943) hör till 1920-talets finlandssvenska modernister. Hennes texter vänder sig inåt, utforskar jaget och vänder och vrider på relationen till andra människor. Detta urval utgör en ingång till hennes alltför länge undanskymda författarskap.

Inledande essä: Anna Möller-Sibelius

vara mänska – Kerstin Söderholm i urval ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

Medierätt. En handbok behandlar de centrala rättsområdena inom mediejuridiken. Sedan den förra upplagan har det skett förändringar på samtliga rättsområden inom medierätten. I denna upplaga beaktas ändringarna i 2019 års revision av tryckfrihetsförordningen och införandet av det nya brottet utlandsspioneri per den 1 januari 2023. Inom upphovsrätten tas DSM-direktivet upp som blev svensk lag från och med den 1 januari 2023. I denna upplaga görs även en uppdaterad genomgång av dataskyddsförordningen, GDPR. Inom marknadsrätten trädde en ny konsumentköplag i kraft 2022. Vidare har ett nytt kapitel tillkommit där de speciella instanserna inom medierätten gås igenom. Dessutom har checklistorna och begreppen utökats.

Boken är tänkt att kunna användas som studentlitteratur i medierätt på jurist- och journalistutbildningar och av yrkesverksamma jurister och andra som kommer i kontakt med medierätten. Boken är kurslitteratur på specialkursen i medierätt vid Stockholms universitet.

Grundläggande rättigheter och juridisk metod handlar främst om hur en rättighetsorienterad jurist bör närma sig ämnet såväl teoretiskt som praktiskt (i lagstiftningsärenden och i det tillämpande, praktiska rättslivet). Den kan ses som en introduktion till ämnet grundläggande rättigheter inom den juridiska disciplinen.

Skyddslagen trädde i kraft 2010 och ersatte en äldre lag från 1990. Lagen ger rättsliga förutsättningar för ett förstärkt skydd av vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt mot sabotage, terroristbrott, spioneri och grovt rån. Dessa objekt och områden benämns i skyddslagen för skyddsobjekt. Det är inte enbart statliga byggnader, anläggningar och områden som kan beslutas vara skyddsobjekt utan även byggnader m.m. som ägs eller nyttjas av kommuner och regioner. Lagen innehåller också bestämmelser om skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet. Vid krig och krigsfara m.m. kan ytterligare byggnader, anläggningar och områden som är av betydelse för totalförsvaret beslutas vara skyddsobjekt. I skyddslagen anges uttryckligen att ett beslut om skyddsobjekt aldrig får göras mer ingripande eller omfattande än vad som behövs för att tillgodose skyddsbehovet.

Förutom en genomgång och uppdatering av aktuell lagstiftning har det i denna femte upplaga även inarbetats nya regler i 5 och 9 §§ skyddslagen med anledning av att riksdagen beslutat om lagen (2020:782) om operativt stöd mellan Sverige och Finland. I denna upplaga redogörs också för de grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område som har bäring på skyddslagens avbildningsförbud.

Denna lagkommentar vänder sig i första hand till den som ska tillämpa lagstiftningen på de statliga, kommunala eller privata områdena, men lämpar sig också för studier av själva lagstiftningen som fått ökad aktualitet av en mängd olika orsaker och inträffade händelser. Den senaste utvecklingen av ett nationellt försvar och en nystart av totalförsvarskonceptet medför att aktualiteten för skyddslagen har ökat.