Visar resultat för..."Ung Stockholm"

"Det känns som man sett Sveriges författarframtid." Alex Schulman

"Johanna Hedmans ´Trion´ är en helt fantastisk debutroman" Fredrik Backman

"Himlen var djupblå. Fortfarande ljust. Jag skulle minnas den där cykelturen, jag insåg det så fort August började trampa. Jag skulle glömma arbetspasset, den knappt färdigkokta pastan, kanske till och med det röda märket på Thoras axel, men jag skulle inte glömma: Augusts mjuka bomullsskjorta mellan mina fingrar, lukten av tvättmedel och cigarettrök, kvällssolen som flätade sig genom Thoras utsläppta hår."

Thora, Hugo och August - tre vänner i tjugoårsåldern som tillbringar all tid tillsammans: hänger på caféer, cyklar till Djurgården om sommarnätterna, möter våren i Paris. Men under ytan rör sig starka känslor och funderingar om identitet, klass och kärlek. Thora kommer från gamla pengar och är uppvuxen i exklusiva Lärkstaden. Hon och konstnären August har länge varit nära, ibland älskare. Hugo har en helt annan bakgrund, och möter Thora och August när han blir inneboende hos hennes föräldrar. Han både fascineras och förfasas över deras privilegierade värld. Den sköra balansen mellan dem riskerar hela tiden att förstöras.

Trion är en mogen och löftesrik debut som på pricken fångar den bitterljuva känslan av att vara ung, när man har hela livet framför sig, och precis allt är på största allvar.

"Trion är en underbar roman" DN

"Hedman är en mogen och begåvad författare." Expressen

Miranda vet att hennes namn betyder att hon är något att beundra, men hon har märkvärdigt svårt att tycka om sig själv. Hon pluggar beteendevetenskap, har nästan ihop det med Cykelkillen, som visar sig heta Isak, och betraktar Adrian i smyg, kurskamrat och manlig huldra från Ångermanland. Miranda är dålig på att vara ung, hon är vårdslös både med sina egna känslor och andras, diskar helst inte, utan staplar tallrikarna i badkaret istället, och har ett visst behov av att förlora sig i kemiska rus ibland, gå upp i musiken och glömma sig själv. I Isabelle Bervenius Ecstasy blir den klassiska historien om ungdomlig kärlek en skarp och vibrerande upplevelse, lika mättad av ensam sorg som av avväpnande humor. Det är en berättelse om hur känslor långsamt eskalerar och leder till både sexuell utsatthet och en stark längtan efter att få tillhöra och höra ihop. En stegring som kan vara förvånansvärt lik självutplåning.

Isabelle Bervenius är en ny, stark röst i svensk prosa, med en stil som är lika träffsäker vad gäller tonfall och jargong som ensamhetens inre röst. 

Miranda vet att hennes namn betyder att hon är något att beundra, men hon har märkvärdigt svårt att tycka om sig själv. Hon pluggar beteendevetenskap, har nästan ihop det med Cykelkillen, som visar sig heta Isak, och betraktar Adrian i smyg, kurskamrat och manlig huldra från Ångermanland. Miranda är dålig på att vara ung, hon är vårdslös både med sina egna känslor och andras, diskar helst inte, utan staplar tallrikarna i badkaret istället, och har ett visst behov av att förlora sig i kemiska rus ibland, gå upp i musiken och glömma sig själv.

I Isabelle Bervenius Ecstasy blir den klassiska historien om ungdomlig kärlek en skarp och vibrerande upplevelse, lika mättad av ensam sorg som av avväpnande humor. Det är en berättelse om hur känslor långsamt eskalerar och leder till både sexuell utsatthet och en stark längtan efter att få tillhöra och höra ihop. En stegring som kan vara förvånansvärt lik självutplåning.

Isabelle Bervenius är en ny, stark röst i svensk prosa, med en stil som är lika träffsäker vad gäller tonfall och jargong som ensamhetens inre röst.